Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hellebard ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till 1869, då svenska postkontoret derstädes
indrogs. Derefter sysselsatte han sig med
omfattande skriftställareverksamhet och spiritistiska
studier. Död i Stockholm d. 5 Okt. 1877. H. tillhörde
inom politiken den "yttersta högern", om detta uttryck
får användas på svenska förhållanden, och visade sig
efter Karl Johans död till och med "mera konungsk än
konungen sjelf". Under upprörda tider, t. ex. 1848,
ansågs han dock genom sin fasthet hafva gjort den
bestående ordningen goda tjenster, hvilka slutligen
erhöllo sin belöning genom postdirektörstjensten
i Hamburg. Den vana vid polemik, som H. under sin
publicistiska verksamhet förvärfvat, öfvergaf han
ej häller såsom ämbetsman. Han omfattade med stort
intresse postväsendet och dithörande frågor, som han
behandlade i tidningsartiklar och broschyrer samt i en
särskild af honom under vistelsen i Hamburg utgifven
tidskrift, "Svenskt Postarkiv". Jämte sitt politiska
och polemiska författareskap försökte sig H. äfven
såsom skald och utgaf en diktsamling, Rimfrost
(1838), samt Sånger från Upsala för trettio år
sedan af f. d. "poeten", Upsalastudent (1866). Hans
vidlyftigaste arbete, hvilket han utgaf under
psevdonymen Posthumus, är Ur minnet och dagboken om
mina samtida personer och händelser efter 1815 inom
och utom fäderneslandet (12 delar, 1870–74).
Hellebard l. hillebard, äldre Sv. hillebård (af
omtvistad härledning), krigsv., ett medeltida hugg-
och stötvapen, bestående af ett 1,5–2,5 m. långt
skaft, hvarpå var fäst ett metallblad, på ena
sidan försedt med en bila, på den andra med en
vanligtvis bakåtböjd hake och upptill slutande
med en lansspets. Med haken sökte vapnets bärare,
hellebardieren, fatta i fogarna på riddarens rustning
för att rycka honom från hästen. H. var i bruk från
början af 14:de till midten af 18:de årh. och utgjorde
i synnerhet schweizarnas älsklingsvapen. Numera
användes det blott vid högtidliga tillfällen
(processioner o. d.) af furstars lifvakt. H. W. W.
Hellebardier. Se Hellebard.
Helleberga, socken i Kronobergs län, Uppvidinge
härad. Arealen 17,327 har. 1,620 innev. (1880). Annex
till Elghult, Vexiö stift, Uppvidinge kontrakt.
Helleborus Tourn., bot., ett örtslägte inom
nat. fam. Ranunculaceae Juss., kl. Polyandria
L., igenkännes genom sina 5, stora, rundade,
trubbiga, qvarsittande kronblad och sina många,
kranssittande honingsgömmen. Slägtet har flere arter,
som förekomma å södra Europas berg, men äfven kunna
odlas i Sverige. De blomma mycket tidigt på våren,
H. hiemalis L. (Eranthis Salisb.) t. o. m. under
vintern, om blidväder råder. H. niger L. lemnar svart
prustrot (se d. o.), och flere andra arters rötter
äro använda i medicinen för sina skarpa egenskaper,
såsom H. viridis, foetidus, orientalis m. fl. O. T. S.
Hellebäk, fiskläge i Tikjöb socken, Frederiksborgs
amt, i Danmark, vid Öresund, omkr. 5,6 km. n. om
Helsingör. Ypperliga hafsbad. Vid H. ligger
Hammermöllen, som till 1870 tillverkade den danska
arméns behof af gevär, men sedermera förvandlades
till klädesfabrik. E. Ebg.
Hellefors. 1. Socken i Örebro län, Grythytte
och Hellefors bergslag. Arealen 45,609 har. 4,085
innev. (1880). H. utgör ett konsistorielt pastorat
af 3:dje kl, Vesterås stift, Nora kontrakt. –
2. Jernbruk i ofvannämnda socken, eges af Hellefors
bruks aktiebolag. Detta eger nu H. bruk, med
4 härdar, valsverk, gjuteri och mek. verkstad
samt qvarn och såg, Karlsdals bruk, med 4 härdar,
Säfvenfors qvarn och tvänne sågar, Silkens masugn,
qvarn och såg, Björnhöjdens och Ställbergs grufvor,
allt inom H. socken, Gustafsströms bruk med qvarn
och såg, Elfsjöhytte masugn och Fagerbergs grufvor
inom Gåsborns socken af Värmlands län samt hemman i
Grythytte och Ljusnarsbergs socknar af Örebro län,
i Rämens socken af Värmlands län samt i Grangärde och
Äppelbo socknar af Kopparbergs län. Hela arealen utgör
48,889 har, fördelad på 28 mtl. Taxeringsvärdet å det
hela är 2,680,300 kr. (1881). Tillverkningen utgör
omkr. 2,5 mill. kg. tackjern vid Silkens masugn,
4,3 mill. kg. stångjern och finjern vid H. samt 2,3
mill. kg. smältstycken vid Karlsdal – H. låg i en
ödemark till Karl IX:s tid, då finnar fingo tillåtelse
att nedsätta sig der. Under Gustaf II Adolfs tid
upptäcktes vid H. silfvermalmsådror, som bearbetades
för statens räkning. Ett stort område af trakten,
som då tillhörde kronan, anslogs till silfververket,
som dessutom erhöll andra förmåner. Till en början gaf
verket årligen 2,000 löd. mark silfver, men småningom
aftog fyndigheten, så att förlust uppstod. Karl
XI öfverlemnade derför 1686 verket till ett bolag,
hvilket 1731 efterträddes af ett annat. Detta bolag
erhöll 1770 rättighet att anlägga ett jernbruk. Detta
drefs likväl med föga framgång. Bolagsmännens antal
minskades alltmer, och 1821 återstod endast bergsrådet
D. Heijkensköld. Denne, som 1816 bland allmogen i
socknen införde den vackra Helleforsdrägten (ännu
icke alldeles aflagd), utvidgade jernbruket, byggde
boningshuset och gjorde mycket för sina underlydandes
trefnad. Efter hans död (1824) tillföll bruket hans
son K. G. Heijkensköld, hvars enka, Eva Augusta,
f. Cronstedt, efter sina aflidna barn ärfde H. och
gifte om sig med grefve G. Lewenhaupt. Då detta
äktenskap var barnlöst, ärfdes H. af grefvinnan
Lewenhaupts systerbarn, friherrarna von Essen, hvilka
1864 af godset bildade ett bolag. – 3. Jernbruk,
gjuteri och mekanisk verkstad i Lilla Mellösa
socken, Villåttinge härad, Södermanlands län, beläget
vid Hellefors’ å och dam. Jordegendomen. 10 1/8 mtl,
är uppskattad till 199,800 kr. (1880) och jernbruket
med mek. verkstad, qvarn och såg till 126,300 kr. Till
bruket hör Biby i Gillberga socken jämte qvarn, såg,
tegelbruk och kalkugn, taxerade till 376,100 kr., samt
underlydande i Floda socken med Stafs och Hvalfalla
grufvor, värderade till 105,900 kr., eller tillsammans
808,100 kr. Jernmalmen tages från den i Floda socken
belägna Stafs grufva. hvilken lemnar ett utmärkt gjut-
och smidesjern. – 1659 fick Albin Noj, enligt uppgift
polack, privilegium att vid H. anlägga ett styckebruk
och gjuta kanoner. Hans arfvingar sålde H. 1666 till
kunglig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
