Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haglund, Robert Ludvig - Hagn, Louis von - Hagrida (Haugrida, Haurida) - Hagshult - Hagström, Johan Otto - Hagström, Erik - 1. Hagströmer, Anders Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
H. har gjort resor i Norge, Finland och Ryssland,
hufvudsakligen som tecknare för "Ny illustrerad
tidning", till Wien 1873, med offentligt anslag,
samt till Paris 1878. Såsom bokillustratör
har H. förnämligast gjort sig bekant genom en
mängd teckningar för det stora arbetet "Sveriges
historia" (1875–81) samt för Nordenskiölds "Vegas
färd kring Asien och Europa" (1881). Han har
dessutom något sysselsatt sig med aqvarellmåleri,
hvari han njutit handledning af professor Holm.
-rn.
Hagn, Louis von, tysk genremålare, f. 1820 i München,
var först ämnad till militär, men öfvergick till
konsten, sedan han i Berlin gjort bekantskap med flere
af hennes utöfvare. Han blef lärjunge vid akademien
i München 1841, begaf sig 1847 för sin utbildning
till Antwerpen, der han studerade under Wappers,
vistades sedan en tid i Bruxelles och reste 1851 till
Berlin, der han genom besök i slotten vid Potsdam
och Sanssouci drogs öfver till rococo-genren. Åren
1853–55 lefde han i Paris och 1863–65 uti Italien samt
bosatte sig sedan i München, af hvars akademi han 1867
blef ledamot. H:s bilder, hvilka oftast hemta sina
ämnen från 1600- och 1700-talen, berömmas för "fin
och lefvande karakteristik i förening med ett visst
lifligt koketteri samt äro i stämning och harmoni
poetiska, men i färgen något sammanflytande". Bland
hans arbeten må nämnas: Förlustelse i parken
(i Neue Pinakothek i München), Romerskt bibliotek
(1869; flere gånger reproducerad) och Duell mellan
kavaljerer under 1600-talet. – H:s systrar, Charlotte
(f. 1813), Auguste (f. 1818) och Louise, hafva
med framgång egnat sig åt skådespelarekonsten, i
synnerhet den förstnämnda, som blifvit kallad den
tyska Déjazet. Hon lemnade scenen 1846, då hon ingick
äktenskap med godsegaren A. v. Oven, från hvilken
hon skildes 1851. C. R. N.
Hagrida (provincialism: Haugrida och Haurida),
socken i Jönköpings län, Norra Vedbo härad. Arealen
3,956 har. 461 innev. (1880). Annex till Vireda,
Linköpings stift, Norra Vedbo kontrakt.
Hagshult, socken i Jönköpings län, Östbo
härad. Arealen 7,002 har. 680 innev. (1880). Annex
till Fryele, Vexiö stift, Östbo kontrakt.
Hagström, Johan Otto, läkare, föddes på Frösön d. 24
Juni 1716, blef 1737 student i Upsala, lifnärde sig
sedan en tid framåt genom privat undervisning och
blef 1749 medicine doktor. S. å. företog han med
offentligt understöd en resa genom Jämtland och dess
lappmarker, öfver hvilka han 1751 utgaf en beskrifning
(Beskrifning öfver Jemtland). 1752 förestod han
lektorstjensten i matematik i Hernösand, var derefter
läkare hos presidenten frih. Broman och utnämndes
1754 till provinsialläkare i Östergötland. Der
började han genast att ej blott med synnerligt nit
uppfylla sina åligganden såsom läkare, utan sträckte
äfven sin uppmärksamhet till landskapets allmänna
hushållning samt afgaf deröfver 1757 en värdefull
berättelse till sundhetskommissionen. Ledd af kärlek
till naturalhistorien, undervisade han vid Linköpings
gymnasium utan betalning i detta ämne och
sysselsatte sig sjelf med egna forskningar i naturens
rike. För sina afhandlingar om biskötsel (Pan
Apum, 1768; 2:dra uppl. 1774, Svar på Vet. Akad:s
fråga om bi skötsel, 1773 m. fl.) erhöll han
tvänne gånger pris af Vetenskapsakademien. Utom
dessa arbeten offentliggjorde H. i Vet. Akad:s
handl. äfvensom i särskilda tidningar ett
antal naturhistoriska rön. Han tog afsked
från sin tjenst 1785 och dog d. 12 Mars 1792.
R. T-dt.
Hagström, Erik, mekaniker, född d. 2 Dec. 1760 i Stora
Tuna socken i Dalarna, visade under sin vistelse i
Upsala ovanliga mekaniska anlag och antogs 1787, utan
föregående examen, till auskultant i Bergskollegium
och till e. o. kanslist i k. kontrollverket samt
erhöll 1788 uppdrag att anlägga och förvalta ett
porfyrverk i Elfdalen. Trots stora svårigheter
utförde han det honom anförtrodda värfvet så, att
anläggningen 1802 var i full gång och sysselsatte
omkr. 50 personer. 1793 erhöll H. geschworners
namn, heder och värdighet. 1811 antogs han till
undermekanikus och 1815 till öfvermekanikus vid
Göta kanalbyggnad, hvarest han bl. a. uppförde
kajdamsbyggnåder. 1820 kallades H. till styresman
öfver Avesta bruk och uppgjorde 1823 plan för en
kanalbyggnad vid Grådafallen i Dalarna, öfver hvilken
kanalbyggnad han sedan hade öfverinseendet. Död i
Avesta d. 15 Dec. 1827. H. var så godt som autodidakt,
men jämnbördig med sin samtids bästa mekanici.
1. Hagströmer, Anders Johan, läkare, föddes d. 8
Sept. 1753 på Länna bruk i Södermanland, blef 1762
student i Upsala, men måste 1769, på grund af faderns
iråkade medellöshet, afbryta sina akademiska studier
och inskrefs som lärling hos regementsfältskären
Lilljenwald. 1772 placerades han som kompanifältskär
vid Nerikes och Värmlands regemente samt fick
1773 en dylik anställning vid k. Lifgardet. 1775
blef han underläkare vid Serafimerlasarettet
i Stockholm. Redan året förut hade H. vunnit
Vetenskapsakademiens andra pris för besvarandet af
dess fråga om rötfebrars förekommande och botande
(Hvilka äro de bästa förvarings- och botemedel
för maligna sjukdomar, fläckfebrar och rötfebrar?,
1774). Vid samma tid började H. att studera botanik
och biträdde prof. Bergius vid förarbetena till
dennes "Materia medica" (1778). 1776 undergick
han kirurgie magister-examen och blef sedan sjelf
examinator vid de kirurgiska examina. Ehuru han mer
och mer förvärfvade anseende såsom praktisk läkare,
vinnlade han sig oförtröttadt om vetenskapliga
forskningar; ett bevis derpå var "Veckoskrift för
läkare och naturforskare", som han jämte Kraak 1781
började utgifva. 1781 kreerades H. af universitetet
i Åbo till medicine doktor, blef s. å. läkare vid
Danviken, 1782 derjämte prosektor vid läroverket i
Stockholm, 1785 e. o. och 1793 ordinarie anatomie
och kirurgie professor derstädes, 1795 öfverdirektör
öfver kirurgien i riket, 1796 medlem af Collegium
medicum, 1808 generaldirektör öfver lasaretten
samt 1816 medicinalråd och inspektor vid Karolinska
institutet. Vid finska krigets utbrott 1788 erhöll
H. befallning att undervisa den läkarekår, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
