Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemgift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fartyget å främmande ort; kostnaderna härför bestridas
af rederiet. R. N.
Hemgift (Fornsv. hemgift, hemgæf), jur., betecknade
ursprungligen det, som af föräldrarna gafs åt en
son vid hans giftermål, likasom hemfylghþ) närmast
afsåg det, som lemnades åt dotter. Sedermera hafva
hemgift och hemföljd i lagspråket blifvit fullkomligt
likbetydande (jfr Hemföljd). I det vanliga språkbruket
plägar man deremot med hemgift beteckna hela den
förmögenhet, som qvinnan vid och genom sitt giftermål
tillför boet. K. H. B.
Hemgång, jur., kallades i Sveriges äldre lagar en
svårare art af hemfridsbrott, hvilken bestod deri att
man begaf sig hem till en annan i afsigt att skada
honom sjelf eller någon, som hörde till hans hus
eller i trångmål dit tagit sin tillflykt. Skedde
i ett sådant fall dråp eller misshandel af viss
svårare beskaffenhet, eller blef någon utan laga
skäl "bastad och bunden", var edsöre brutet och
förbrytaren blef följaktligen biltog samt hade
förverkat sitt lösa gods. Åstadkoms ej sådan skada,
måste dock böter erläggas för hemgången. I 1734 års
lag beskrifves detta brott med orden: "Nu går en
eller flere hem till annan och vilja honom eller them,
som i hans gård äro, skada giöra..." Straffet var,
då skada ej skedde, 40 dalers bot. Egde dråp rum,
miste förbrytaren högra handen och lifvet. Skedde
sår, blånad eller blodvite, träffades han af det
vanliga edsörestraffet: 100 dalers bot (förutom
särskilda böter för misshandeln) och ärans förlust
(hvilken påföljd 1779 utbyttes emot ett års fängelse
å fästning). I 1864 års strafflag finnes hemgång ej
upptagen såsom någon särskild förbrytelse. Emellertid
belägges äfven der ett olofligt inträngande i annans
hemvist med ett särskildt skärpt straff, för den
händelse det begås "i uppsåt att annan våldföra"
(se Hemfridsbrott). J. H-r.
Hemi-, Grek. (Lat. semi-), i sammansättningar, half-
(se nedan).
Hemianestesi (af Grek. hemi, half, och anaisthesia,
känslolöshet), med., känslolöshet i ena kroppshalfvan,
antingen (sällan) i hela ena sidan eller (oftare)
i en större eller mindre del deraf. Jfr Anestesi
och Hysteri. F. B.
Hemichorea (af Grek. hemi, half, och choreia, dans),
med. Se Danssjuka.
Hemicykel (af Grek. hemi, half, och kyklos, krets),
halfkrets. – Om den s. k. Hemicykeln (Fr. l’hémicycle)
i Ecole des beaux arts i Paris se Delaroche. –
Hemicyklisk, halfkretsformig.
Hemidactylus. Se Geckoödlorna.
Hemiedriska kristaller (af Grek. hemi, half,
och hedra, yta), miner., kristallformer, som kunna
tänkas hafva uppkommit derigenom att hvarannan yta
eller hvartannat system af ytor hos en kristallform
försvunnit och de öfriga ytorna tillvuxit. Sålunda
är tetraedern en hemiedrisk form af oktaedern,
romboedern af hexagonala pyramiden o. s. v.
P. T. C.
Hemikrani (af Grek. hemi, half, och kranion,
hufvudskål) l. migrän, med., nervsmärta, som vanligen
påkommer anfallsvis i ena sidan af hufvudet. Se
Migrän. F. B.
Hemiolia (af Grek. hemiolios, halfannanfaldig)
kallades i mensuralmusiken de svarta noter, som
tillfälligtvis inmängdes i den hvita notskriften,
och hvilka gällde 1/3 eller 1/4 mindre än hvita noter
af samma form. A. L.
Hemiopi (af Grek. hemi, half, och opsis, syn), kir., halfseende (se d. o.).
Hemiplegi (af Grek. hemi, half, och plettein, slå),
med., förlamning i ena kroppshalfvan, oftast
till följd af hjernslag. Se Hjernsjukdomar.
F. B.
Hemiptera (af Grek. hemi, half, och pteron, vinge),
zool., halfvingar, skinnbaggar, en ordning bland
insekterna, äfven kallad Rhynchota, snabeldjur. Dit
höra insekter med ledad snabel (rostrum),
stickande (eller undantagsvis bitande) mundelar,
vanligast med fritt prothorax och ofullständig
förvandling. Hemiptera omfattar flere underordningar,
näml. 1. Apterar vinglösa parasiter å varmblodiga djur
(t. ex. lusslägtet). 2. Phytophthires, växtlöss,
delade i Coccidae, sköldlöss, Aphidae, bladlöss,
och Psyllidae (Psyllodes), bladloppor. 3. Homoptera
(Cicadaria), som hafva båda vingparen hinnaktiga,
det främre paret stundom läderartade, vingarna
under hvila hafva en takformig ställning med
sluttande sidor. De delas i familjerna
Cicadellidae, småstritar, Membracidae, puckelstritar,
Fulgoridae, lyktstritar, och Cicadidae,de större
stritarna. 4. Heteroptera, de egentliga Hemiptera,
hvilka hafva främre vingparet till hälften hårdskaligt
(kitiniseradt) och till hälften hinnaktigt samt
vingarnas ställning under hvila plan. Hufvudgrupperna
inom denna underordning äro Hydrocores,
vattenskinnbaggar, och Geocores, landskinnbaggar, hvilka grupper
sedan delas i flere familjer. Skinnbaggarna äro i
allmänhet mindre lifliga insekter, hvilka lefva af
flytande växt- eller djurämnen. De hafva merendels
en stinkande lukt och lefva ofta på bär samt kallas
derför af menige man för bärfisar. Man uppskattar
deras artantal till omkr. 12,000, af hvilka mindre
an en tolftedel finnes i Sverige. O. T. S.
Hemisfer (af Grek. hemi, half, och sfaira, klot),
halfklot (se d. o.). Om de s. k. Magdeburgska
hemisfererna se Magdeburghalfkloten.
Hemitragus (af Grek. hemi, half, och tragos,
bock). Se Halfgetslägtet.
Hemitropi. Se Hemitropisk.
Hemitropisk (af Grek. hemi, half, och tropos,
vändning) kallas en kristallform, om den synes
bestå af två hälfter af en och samma kristall,
vridna i förhållande till hvarandra. Synnerligast
bland kalkspatens tvillingkristaller förekommer
sådan hemitropi. L. A. F.
Hemkall, den aflöning i spanmål m. m., som den
indelte soldaten erhåller, då han icke åtnjuter
torp. Der torp finnes, åtnjuter soldaten numera
äfvenledes vanligen ett större eller mindre hemkall
i naturapersedlar, beroende på torpets godhet.
C. O. N.
Hemlandsfarvatten. Se Farvatten.
Hemliga fonder, sådana fonder, som i konstitutionelt
styrda land äro undandragna allt slags kontroll och
offentliggörande. Dessa fonder äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
