Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemgift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanligen afsedda för diplomatiska och polisändamål.
H. L. R.
Hemliga läkemedel l. arcana, med., läkemedel,
hvilkas sammansättning och beredning af uppfinnaren
hemlighållas. Sådana medel utpuffas vanligen såsom
kraftiga läkemedel mot snart sagdt alla möjliga
lidanden. De flesta innehålla afförande ämnen, såsom
aloe, koloqvint, scammonium, jalappa, gummigutta
etc., vanligen blandade med bittra eller beska
ämnen. Det gifves, dess värre, en ofantlig mängd
sådana medel af allahanda slag, hvilka den lätttrogna
allmänheten med en viss förkärlek anlitar i stället
för ärliga, förnuftiga, af läkare föreskrifna
medel. De hemliga medlen äro alltid bedrägliga,
särskildt i det hänseendet att deras pris är satt
många gånger högre än hvad verkliga värdet är, och
de äro alltid i första rummet beräknade på att bereda
tillverkaren och försäljaren en oskälig vinst. Såsom
synnerligen vådliga sådana medel, hälst de alltid utan
urskilning af den oerfarna allmänheten begagnas, kunna
i första rummet nämnas Morrisons piller, Halloways
piller, Brahma lifselixir, Brahrna taffelbitter och
Sundhetssalt. O. T. S.
Hemligt utskott l. sekret (af Lat. secretus, hemlig)
utskott, ett riksdagens utskott för behandling af
sådana ärenden, som ej böra komma till samtliga
ståndens vetskap, förekommer i Sverige första gången
1627. I början öfverlade hemliga utskottet blott
om utrikespolitiken, men efter hand började äfven
vigtiga inrikesärenden hänskjutas till detsamma, så
att det, ehuru det ej i alla mål egde beslutande rätt,
från och med Karl XI:s regering blef den egentliga
härden för riksdagsarbetet. Utskottet bestod 1627,
1635 och 1638 af medlemmar af alla fyra stånden,
1631 endast af ledamöter från adeln och presteståndet,
men vid alla andra riksdagar af medlemmar från adeln
samt preste- och borgarestånden. (Endast vid vissa
ärendens behandling erhöllo medlemmar af bondeståndet
tillträde till utskottet.) Utskottsledamöterna valdes
i början af ständerna sjelfva, men redan 1634 utsagos
de af regeringen, och under Karl XI:s regering
var detta alltid fallet. Öfverläggningarna skedde
dels ståndsvis, dels gemensamt; 1672 var utskottet
för första gången deladt på tvänne afdelningar,
en för inrikes- och en för utrikesärenden. –
Först genom 1723 års riksdagsordning blefvo sekreta
utskottets (det officiella namnet) sammansättning
och befogenhet lagstadgade. Det valdes, enligt denna
riksdagsordning, af de tre högre stånden, och adeln
egde utse lika många ledamöter – genom häfd 50 – som
prester och borgare tillsammans. Omröstningen skedde
ståndsvis, och landtmarskalken var sjelfskrifven
ordförande. Inom bondeståndet rådde mycket missnöje
öfver dess uteslutande från sekreta utskottet, men
endast vid 1742–43 års riksdag lyckades det tilltvinga
sig plats uti detsamma. Då utskottet någon gång
önskade inhemta bondeståndets mening, tillkallade det
antingen bönder till lika stort antal, som hvartdera
af de andra ofrälse stånden räknade medlemmar, eller
förenade det med sig sekreta deputationen (se nedan);
i bägge dessa fall
kallades utskottet stora sekreta deputationen, hvilken
benämning äfven nyttjades om på annat sätt sammansatt
hemligt utskott af alla fyra stånden. Sekreta
utskottet egde "bereda" frågor angående
utrikespolitiken, försvarsverket, statsregleringen
och banken samt äfven "afsluta" de ärenden, hvilka
ej borde "allmänt kunnogt vara". För behandlingen
af alla dessa frågor delade sig sekreta utskottet
i deputationer, af hvilka de vanligaste voro mindre
sekreta deputationen (som beredde utrikesärenden
och från 1726 granskade utrikes-rådsprotokollen),
stats-, defensions-, banko- och handelsdeputationerna,
hvilkas göromal angifvas af namnen. Deputationernas
betänkanden hänskötos vanligen till samladt
utskott. Enär sekreta utskottet sjelf i de flesta fall
afgjorde i hvilka frågor det egde besluta med riksens
ständers rätt, tillät det sig en mängd egenmäktiga
mått och steg, hvilka väckte missnöje och föranledde
ständerna att vid frihetstidens sista riksdagar
söka begränsa dess makt genom bestämmelser i dess
instruktion. Emedan sekreta utskottet var så talrikt
(100 ledamöter), öfverlemnade det, till hemlighetens
bättre bevarande, vid ett par tillfällen vissa
vigtiga frågors behandling och afgörande åt några
få delegerade, såsom vid 1740–41 års riksdag, då en
sekretissime beredning (2 adelsmän, 1 prest, 1 borgare
jämte kanslipresidenten och 2 riksråd) fick hela
utrikespolitiken om hand och, sedan ständerna beslutit
kriget mot Ryssland, en särskild sekret deputation
(landtmarskalken, 4 adelsmän och 2 ledamöter från
hvart ofrälse stånd) erhöll i uppdrag att bestämma de
blifvande fredsvilkoren, och vid 1746 års riksdag,
då åter en sekretissime beredning (4 adelsmän,
2 prester och 2 borgare) tillsattes. – Sekreta
deputationen var ett af frihetstiden tillskapadt
nytt hemligt utskott, som bestod af medlemmar
från alla fyra stånden, och som hade att granska
kabinettsprotokollen samt rådsprotokollen i inrikes-
(icke justitie-) ärenden och, till 1726, äfven i
utrikes-ärenden. – Gustaf III:s revolution afskaffade,
på samma gång hon gjorde slut på riksdagens envälde,
de under frihetstiden utbildade formerna för
utskottsverksamheten I 1772 års regeringsform bestämdes, att
statsverkets tillstånd skulle uppvisas för "riksens
ständers utskott", samt att ständerna skulle tillsätta
de utskott, med hvilka konungen ville öfverlägga om
hemliga ärenden. Dessa hemliga utskott, som beslöto
med rikets ständers makt, bestodo 1778 och 1786
af ledamöter från de tre högre stånden, men 1789,
1792 och 1800 af medlemmar från alla fyra stånden
och tjenstgjorde såsom statsutskott. – Enligt nu
gällande (1809 års) regeringsform kan konungen, äska
tillsättandet af ett hemligt utskott, med hvilket
han eger öfverlägga. Detta utskott, som endast eger
afgifva yttranden, ej fatta beslut, består (enligt
1866 års riksdagsordning) af 12 ledamöter, som utses
till hälften af hvardera kammaren. – Från och med
1664 tillsattes af de tre högre stånden vid hvarje
riksdag ett bankoutskott, hvars förhandlingar voro
hemliga. Under frihetstiden uppgick detta utskott i
det sekreta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
