Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herbeck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samling af antika bronsstatyer nästan uteslutande
hemtats från denna s. k. casa de’ papiri. Detta
namn härrör från ett der gjordt fynd af ett helt
antikt bibliotek. Omkring 1,800 bokrullar hafva
kunnat bevaras, och med otrolig möda är omkring
en tredjedel dechiffrerad och utgifven i de
s. k. "Volumina herculanensia". Tyvärr innehålla
dessa de berömdaste papyrusskrifter, som vi ega
från forntiden, blott arbeten af obetydligt värde. –
Bland de äldre utgräfda byggnaderna är endast teatern
tillgänglig. Orkestrans golf ligger 24 m. under
nuvarande jordytan. Utom teatern är basilikan en af de
betydligaste byggnader, som blifvit utgräfda i äldre
tider. Der anträffades två berömda ryttarestatyer
i marmor af M. Nonius Balbus, far och son (dessa
förvaras nu i det neapolitanska museet). De nyare
gräfningarna, som till en del bestått i förnyadt
upptagande af redan förut genomgräfda byggnader, hafva
lagt i dagen bl. a. det s. k. Argos’ hus, märkvärdigt
genom en vid första uppgräfningen tämligen oskadad
öfvervåning. (Jfr Pompeji.) R-g.
Herculano de Carvalho. Se Carvalho e Araujo.
Herculanum, oriktig form för Herculaneum.
Hercules. Se Herakles och Herkules.
Hercyniska Skogen (Lat. Hercynia silva, Hercynius
saltus), en hos flere klassiska författare
förekommande benämning på hela det sammanhängande
skogsområdet i mellersta Tyskland, n. om Donau,
från Rhen till Karpaterna. Senare författare
öfverflyttade namnet till än den ena, än den andra af
dess olika delar. Nyare tyska geografer och geologer
hafva upptagit det och förstå med det Hercyniska
bergssystemet alla berg och höjdsträckningar mellan
Ibbenbühren i Westfalen och det österrikisk-mähriska
låglandet vid Donau.
Herdabref kallas de rundskrifvelser (cirkulär),
hvilka en katolsk biskop utfärdar till presterna
och församlingarna inom sitt stift. Enligt den
katolska kyrkorätten betraktas nämligen biskopen
såsom sitt stifts öfverherde, hvilken eger att
gifva såväl dem, som äro ställda under hans andliga
vård, som dem, hvilka i detta herdekall äro hans
biträden, föreskrifter rörande religiösa och kyrkliga
förhållanden eller rörande presternas verksamhet inom
kyrkan. I den gamla kyrkan, der biskoparnas makt ännu
icke var så stor som den sedermera blef, gåfvos dessa
föreskrifter i samråd med stiftets presterskap på
s. k. diecesan-synoder (stiftsmöten). Sedermera
upphörde dessa, och nämnda lokala kyrkliga
lagstiftningsmakt öfverflyttades på biskopen
allena. Genom herdabrefven hafva biskoparna ofta
råkat i strid med den verldsliga makten. Äfven inom
de protestantiska kyrkosamfunden förekomma herdabref,
ehuru naturligtvis icke i samma mening och med samma
auktoritet som de katolska. Den anglikanska kyrkans
biskopar och biskoparna i de skandinaviska landen
utfärda herdabref till presterna inom sina stift.
Herdaminne, en samling personalhistoriska uppgifter
rörande presterskap, domkapitel,
lärarestat o. s. v. från äldre till nyare tid på ett
visst kyrkligt område (t. ex. ett stift). Några
herdaminnen innehålla derjämte topografiska och
statistiska uppgifter om de särskilda pastoraten
samt beskrifningar öfver kyrkor och dessas
märkvärdigheter. Såsom en direkt föregångare till
herdaminnena kan A. O. Rhyzelius’ "Episcoposcopia
sviogothica" (1752) anses. Herdaminnen äro utgifna
för Upsala ärkestift af J. E. Fant och A. T. Låstbom
(1842–45), för Linköpings stift af J. I. Håhl
(1846–47), för Skara stift af J. V. Warholm
(1871–74), för Strengnäs stift af N. Aurelius
(1785) och J. E. Follén (1817), för Vesterås stift
af J. F. Muncktell (1843–46) och P. A. Ljungberg
(1880–81), för Lunds stift af S. Cavallin (1854–58),
för Göteborgs stift af S. P. och J. G. Bexell (1835)
samt af S. Pettersson och A. R. Litzén (1872),
hvarjämte ett nytt sådant af C. V. Skarstedt är under
utgifning (sedan 1878). Kalmar stifts herdaminne
är utgifvet af N. I. Löfgren och A. Ahlqvist
(1836–41), Karlstads stifts af J. Hammarin (1846–49),
Hernösands stifts af J. F. Biberg (1876) samt för
sistnämnda stifts lappmarksförsamlingar af I. Grape
(1853), Visby stifts af O. V. Lemke (1868). För Åbo
stift finnes herdaminne utgifvet af C. H. Strandberg
(1832–34) samt för forna Viborgs och nuvarande Borgå
stift af M. Akiander (1868–69). Vexiö stift saknar
ännu särskildt herdaminne (ett sådant lär f. n. vara
under utarbetning); dock ingår en kortfattad
personal-historia öfver detta stifts presterskap i
P. Wieselgrens "Ny Smålands beskrifning" (1844–45,
med bihang 1847). Till herdaminnena höra äfven
A. Westéns "Svenska kongl. hofclericiets historia"
(1799–1814; fortsatt af C. E. Wenström, 1850) och
A. J. Sjögrens "Anteckningar om församlingarna i Kemi
lappmark" (1828). – Herdaminnenas fortsättningar
utgöras af de s. k. stiftsmatriklarna (se d. o.).
R. G.
Herdaspel, dramatiska stycken med en enkel landtlig
karakter, i hvilka de uppträdande föreställa
personer tillhörande allmogen, vanligen herdar
och herdinnor. Dessa skådespel voro på 1600-
och 1700-talet synnerligen omtyckta af den högre
societeten, hvars medlemmar med förkärlek uppträdde
i dem på de stora adliga godsens och hofvens
skådebanor. Trots sitt oskyldiga namn innehöllo dessa
stycken ofta ganska uddiga anspelningar af personlig
eller politisk art, hvarpå som exempel kan anföras det
herdaspel, med hvilket O. von Dalin på Drottningholms
slott 1752 firade konung Adolf Fredriks återkomst
från Finland. Se Dalin, Olof von.
Herdedikt. Se Idyll.
Herden, en förr såsom kanonisk betraktad skrift. Se
Hermas.
Herder, Johann Gottfried von, tysk tänkare och skald,
föddes i Mohrungen i Ostpreussen d. 25 Aug. 1744
samt var son till en skollärare och kantor i denna
stad. 1760 fick han anställning såsom skrifbiträde
("famulus") hos en prest i Mohrungen och studerade
1762–64 vid Königsbergs universitet samt mottog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
