Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krita eller flytande hvitt färgämne – i
synnerhet då papperet är af någon mörkare färg –,
stundom äfven af guld, vanligen blott å äldre
teckningar. Kritteckningen närmar sig pastellen,
den färglagda teckningen aqvarellen eller
gouachen. – Handteckningar äro antingen att anse
som sjelfständiga konstverk, i hvilket fall de
vanligen äro utförda med fullständig noggranhet
äfven i detaljer, eller äro de förarbeten för
verkligen befintliga eller endast tillämnade större
konstverk. Man skiljer i detta senare afseende mellan
croquis: det första, hastigt utförda, vanligtvis
tämligen orediga och vårdslösa utkastet, skiss,
som visar det tillämnade konstverket till alla
sina hufvuddrag och med angifvande af åtminstone de
väsentligare detaljerna, och studie: en efter naturen
eller ur fantasien tecknad detalj, t. ex. en figur
eller figurdel, draperi, interiör, möbel, trädparti
e. dyl., afsedd att ingå som beståndsdel i en tillämnad
fullständigare komposition. Handteckningar blifva
derigenom egnade att gifva vigtiga upplysningar
om sina mästares utvecklingsgång och arbetssätt
liksom om konstverks tillkomst och äkthet. Men
de kunna och böra derjämte ega ett sjelfständigt
skönhetsvärde. Ty enär deras utförande kräfver
jämförelsevis enkla tekniska hjelpmedel, blifva
de de omedelbaraste och lydigaste uttrycken af
den konstnärliga ingifvelsen, som här kan visa
sig i sin ursprungliga renhet, fri från de störande
tillfälligheter, som alltid medfölja ett omständligare
och svårare framställningssätt. Teckningar af mera
framstående konstnärer hafva till följd deraf
i alla tider varit högt skattade, och betydande
samlingar, offentliga och enskilda, hafva bildats
i de flesta europeiska land, oftast i förening
med samlingar af gravyrer, jämte dessa belysande
och fullständigande tafvelsamlingarna. Till de
berömdaste höra Louvre-samlingen i Paris med ett
stort antal ständigt utställda blad, Britiska
museets samling i London, samlingen i Florens,
i Neues museum i Berlin, Albertina-samlingen
i Wien o. s. v. – Sveriges Nationalmuseum eger
likaledes en ganska betydande samling, räknande
i rund summa omkr. 20,000 nummer, i dem likväl
inbegripet ett stort antal arkitektur-, möbel- och
kostym-ritningar m. m. Teckningarna af främmande
äldre mästare uppgå till omkr. 4,000, med en mängd
arbeten af de italienska, nederländska och franska
skolornas mästare, till större delen härstammande
från grefve Karl Gustaf Tessins i Frankrike bildade
samling, hvilken på 1750-talet förvärfvades för den
kungl. familjen och sedermera genom nytt köp blef
statsegendom. En del blad i denna härstammar åter från
Crozats och från Vasaris berömda samlingar. Ett urval
af omkr. 300 blad är ständigt utstäldt. Grundstommen i
samlingen af svenska konstnärers arbeten är bildad
af f. d. öfverintendenten M. G. Anckarsvärd och
1858 skänkt till d. v. Kongl. museum. Den har
sedermera erhållit en stark tillökning genom inköp
eller gåfvor af spridda blad eller större samlingar,
såsom af K. J. Billmarks efterlemnade studier (1868),
af en mängd teckningar af J. T. Sergel (1875) och
nu senast (1882) af något öfver 1,200 teckningar af
F. V. Scholander.
Det intresse, hvarmed handteckningar omfattats, har
gifvit upphof till flere sätt att reproducera eller
rättare facsimilera dem. I äldre tid nyttjades för
detta ändamål det s. k. klärobskyrsnittet, senare (på
1700-talet) färgkopparsticket (se Färgtryck). Flere
utmärkta samlingar hafva i den vägen åstadkommits af
Ploos van Amstel, Mulinari, Scacciati, Zanetti,
Chamberlain m. fl. I våra dagar har man i det
fotografiskt oföränderliga koltrycket samt i arter
af ljustrycket funnit ett förträffligt medel, och
facsimileringen af betydande arbeten ur de större
samlingarna sker nu i stor skala: Albertina-samlingen
i Wien, Berlinsamlingen, de italienska samlingarna i
Venezia och Florens, South-Kensingtons publikationer,
Brauns publikationer samt nu senast (1882) en ypperlig
serie af Louvre-teckningarna, samtliga både för
ett teoretiskt och praktiskt konststudium af stor
betydelse. Upk.
Handtverk, i allmänhet det slag af mensklig
verksamhet, hvarigenom, hufvudsakligen medelst
handkraft, förstärkt af enklare verktyg,
tillverkningar åstadkommas. Vanligen fästes ock
vid detta slag af varutillverkning bibegreppet af
yrke, d. v. s. en fortgående verksamhet af likartade
funktioner, som bedrifves i afsigt att bereda idkarens
lifsuppehälle. Vid handtverket förutsattes ock,
att den andliga verksamheten är af underordnad
betydelse, och att ändamålet med tillverkningen
afser den materiella nyttan, hvarigenom handtverket
skiljer sig från den konstnärliga verksamheten,
som visserligen också företager en ombildning
af de yttre föremålen, men icke för att dermed
åstadkomma ett för materiell nytta beräknadt ting,
utan för att gifva uttryck åt ett andligt innehåll,
konstnärens idé, hvarför också handtverks-produkten
närmar sig den konstnärliga verksamheten i samma mån
som ett andligt innehåll gör sig i den gällande. –
Ursprungligen har väl all varutillverkning haft
karakteren af handtverk. Men i samma mån, som
kunskapen att tillämpa arbetsfördelningen tillväxer,
menniskan gör sig till herre öfver naturkrafterna,
behofven ökas och förbrukningen stiger, antager
varutillverkningen andra former. Varorna tillverkas
då i stora verkstäder och i stora qvantiteter,
utan att det enskilda behofvets kraf afbidas
eller beräknas. Detta är den stora industrien, som
bedrifves i fabriker och manufakturer. Någon bestämd
skilnad emellan handtverks- och fabriksindustrien
kan ej angifvas. Månget slags varutillverkning,
som förut bedrifvits såsom handtverk, skötes med
tiden fabriksmässigt; men i allmänhet kan denna
skilnad betecknas sålunda, att i handtverken
förfärdigas varor med handkraft och enklare
verktyg samt på beställning, då deremot inom
fabriksindustrien varutillverkningen bedrifves med
stor arbetsfördelning, naturkrafternas användning
genom sammansatta inrättningar (maskiner) och
varornas tillverkning på förhand i stora qvantiteter.
Den mångfald af behof civilisationen framkallar
ger åt handtverksståndet, hvars uppgift är att
tillfredsställa en stor del af dessa, en ökad
betydelse. Under antiken, då handtverken drefvos
företrädesvis genom slafvar, kunde denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
