- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1371-1372

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hoffmann ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hoffmann, Alexander Friedrich Franz, tysk
skriftställare, f. 1814, d. 1882, stod först i
bokhandel, men började 1829 studera och egnade sig
sedan åt literaturen. Han intog såsom författare af
folk- och ungdomsskrifter ett af de främsta rummen
inom Tysklands literatur. Från 1840 utgaf han en
mängd originalberättelser, hvilka öfversatts på de
flesta språk, och dessutom bearbetade han "Tusen
och en natt" för ungdom ("De vackraste sagorna ur
Tusen och en natt", 1872–73; 2:dra uppl. 1880)
samt några af Coopers och Marryats romaner. Omkr. 60
af H:s originalberättelser och bearbetningar hafva
öfversatts på svenska.

Hoffmann, Joseph, österrikisk landskapsmålare,
f. 1831 i Wien, började sina studier i Rahls skola och
utbildade sig sedermera genom resor i de österrikiska
alperna, Grekland och Italien. Han har gjort sig
känd genom åtskilliga storartadt uppfattade ideala
landskap, särskildt en cykel af fem bilder från
det forna Athen (målade för baron Sinas räkning),
dekorationerna till "Trollflöjten", "Friskytten" och
"Romeo och Julia" för det nya operahuset i Wien samt
förträffliga utkast till dekorationer och kostymer
för Wagner-teatern i Baireuth.

Hoffmanns droppar, Liquor anodynus mineralis
Hoffmanni
l. Aether spirituosus, äro (enligt
sista uppl. af Sv. farimkopén), en blandning af
1 del eter och 3 delar koncentrerad sprit. Dessa
droppar, uppkallade efter den tyske läkaren Friedrich
Hoffmann, hafva en stark lukt af eter och ega detta
medels upplifvande verkan, ehuru något mildrad
genom tillblandningen af den mindre exciterande
spriten. Smaken är skarp, efteråt kylande. Medlet
nyttjas såsom "väderdelande" under kolikplågor och
hysteriska krämpor, i dos från 15 à 25 till 50 à
60 droppar i vatten eller på socker; det blandas
äfven i mixturer och kalla infusioner (i varma
infusioner förflygtigas det mycket fort). Hoffmanns
droppar missbrukas ofta af hysteriska personer.
O. T. S.

Hoffmannsegg, Johann Centurius, grefve von H.,
tysk entomolog och botaniker, f. 1766, d. 1849,
gjorde tillsammans med Tilesius och Link 1797–1801 en
naturvetenskaplig resa genom Portugal och bearbetade
derefter i förening med Hellwig och Illiger i
Braunschweig sina samlingar, hvilka bildade stommen
i det på sin tid berömda Hellwig-Hoffmannseggska
entomologiska kabinettet. 1809–33 utgaf H. det
stora praktverket Flore portugaise, hvilket delvis
bekostades af preussiska staten.

Hoffmanns tempererade magelixir. Se Elixir.

Hoffmeister, Franz Anton, tysk musiker, f. 1754,
d. 1812, kyrkokapellmästare och musikhandlare i
Wien, upprättade 1800 jämte Kühnel den välkända
Bureau de musique i Leipzig, som nu blomstrar
under namnet "Peters". H. var en utomordentligt
produktiv kompositör i alla riktningar. Hans
verk, ytliga, men flytande skrifna, voro
på sin tid mycket uppburna af dilettanter.
A. L.

Hoffmeister, Samuel, bildhuggare, född 1765, kom som
yngling till Målareakademien i Stockholm och blef
särskildt elev af Sergel. Vid akademien erhöll han
en följd belöningar för modellering och tyckes hafva
ansetts som en särdeles hoppgifvande konstnär. Redan
på 1790-talet blef han k. statybildhuggare och
ledamot af akademien. Sannolikt arbetade han under
Sergel för dennes många beställningar; ty af hans
sjelfständiga verksamhet äro spåren mycket få. Han
utställde på 1790-talet i akademien ett par byster,
bland dem en af U. F. Pasch, porträttmedaljonger samt
ett utkast till ett epitafium. Med det nya seklets
ingång förloras alla spår af hans verksamhet. H. afled
i Stockholm d. 2 Apr. 1818. -rn.

Hoffmeyer, Niels, dansk meteorolog, född i Köpenhamn
d. 3 Juni 1836, blef löjtnant 1853, men tog afsked
1864, var 1870–78 kapten i "Kjöbenhavns väbnings"
artilleri och är sedan 1872 föreståndare för det
meteorologiska institutet i Köpenhamn. Såsom sådan
har han utvecklat stor verksamhet och åstadkommit
inrättandet af många observationsstationer, dels i
Danmark, dels i dess nordliga biland, samt infört
omfattande och likformiga iakttagelser och dagliga
väderleksrapporter. Derjämte har han verkat för
samarbete mellan de nordiska landens meteorologiska
anstalter samt särskildt för upprättandet af
de meteorologiska och magnetiska stationer i
trakten af nordpolen, hvilka trädde i verksamhet
1882. Utom flere mindre afhandlingar (Étude sur
les tempétes de l’atlantique septentrional et
projet d’un service télégraphique international
relatif à cet océan,
1880, m. fl.) har H. sedan
1874 utgifvit meteorologiska Månedsoversigter
och Årböger samt 1874–76 internationella Cartes
synoptiques journalières des temps
för Nord-Amerika,
Atlantiska hafvet, Europa och vestra Asien. E. Ebg.

Hoffvenius, Petrus, läkare, universitetslärare, född
i Axnäs by, Ärla socken, Södermanland, d. 14 Mars
1630, studerade i Upsala till en början orientaliska
språk och filosofi samt blef en ifrig anhängare af
de cartesianska åsigterna, men vände sig sedan till
medicinen och företog, för att studera, densamma,
1658 med kungligt stipendium en resa till Leiden,
der han 1660 vann doktorsgrad för afhandlingen
De Athleta hippocratico ex Aphorismo III. 1661
utnämndes han till professor i medicin vid Upsala
universitet och inlade sådana oförgätliga förtjenster
om sin vetenskap, att han af I. Hwasser prisas såsom
"den svenska medicinens fader och grundläggare". I en
serie akademiska disputationer, Exercitationes artis
medicinalis
(1662–64), sökte han åt de studerande
gifva ett kort sammandrag af fysiologien och
patologien. När H. i några dem åtföljande teser angrep
då rådande skolastiska principer, väckte detta mycken
anstöt i Upsala, och disputationsakterna utmärkte
sig genom sin skärpa och liflighet. Häftigare blef
striden 1665, då H. författade en "med cartesiansk
filosofi uppfylld" afhandling: Parecbasis, qua
tropos epistemos seu modus considerandi medicus ad
physiologiae medicae meliorem


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:37:29 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free