Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedlund, Sven Adolf - Hedner, Anders - Hedning-kristna kallades i 1:sta årh. de bekännare, som kristendomen vann bland de utanför judendomen stående folken (Hebr. gojim) - Hedonism, filos., den etiska åsigt, enligt hvilken det högsta goda vore att söka i den enskilda sinliga njutningen eller i summan af sådana njutningar - Hédouin, Edmond - Hedræus, Benedictus (Bengt) - Hedrek. Se Gestumblinde - Hedrén, Johan Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt 1868 i nämnde kammares undervisningsutskott. Vid
de nya valen 1869 afsade sig H. sin plats i andra
kammaren, men invaldes 1875 af Göteborgs och Bohus
läns landsting i första kammaren, der han närmast
slöt sig till landtmannapartiet (för hvilket han
visat sympatier äfven i andra kammaren). 1876 nedlade
han åter sitt mandat som representant. Emellertid
invaldes han 1878 af Göteborgs stad i andra kammaren
för valperioden 1879–81, och detta val förnyades
för 1882–84. Åren 1876 samt 1879–82 var han medlem
af bevillningsutskottet (der han liksom i riksdagen
representerade frihandelsåsigter); 1881 tillhörde
han andra kammarens undervisningsutskott, och 1880–82
var han medlem af landtförsvarskomitén. - Jämte en
ovanligt stor mängd tidningsartiklar har H. af trycket
utgifvit bl. a.: Om arbetareassociationer (1852),
En episod från studentfärden till Kristiania
(s. å.), Till bankfrågan (1859), Till
undervisningsfrågan. Om grunderna för uppfostran
etc. (i "Svensk månadsskrift", 1864; särskildt
utg. 1868), Schweiz. Reseanteckningar jemte landets
statsförfattning, försvarsväsen (m. m. 1866) frukten
af en resa i Schweiz, Sveriges försvarsväsen, ordnadt
på grunden af allmän värnepligt (1867), Om Schweiz’
försvarsväsen (1868) samt några vittra skrifter,
såsom öfversättningar af dramer, nyårsstycket En
nyårsmorgon i storkyrkotornet (1852, tillsammans
med C. H. Rydberg) m. fl.
Hedner, Anders, filolog, skald, prest, föddes d. 10
Dec. 1801 i Vimmerby landsförsamling af bondeslägt
och tog sitt namn efter Heda socken i Östergötland,
dit föräldrarna sedan flyttade. H. blef student i
Upsala 1823, filos. magister 1830, poëseos romanae
docens 1831 samt lektor i latin vid Linköpings
gymnasium 1836. Efter att hafva innehaft förslag
till professuren i latin, såväl i Upsala, 1839,
som i Lund, 1842, öfvergick H. som blifvit
prestvigd 1837, sedermera fullständigt till den
presterliga banan. 1844 blef han kyrkoherde i Asby i
Östergötland, 1847 kontraktsprost samt vid kröningen
1860 teol. doktor. Död i Asby prestgård d. 22
Okt. 1873. Redan såsom student gjorde sig H. känd
såsom god latinare och i synnerhet såsom lycklig
skald på romarespråket. Utom disputationer utgaf
han 3 häften latinska poem, Metra latina (1841–44),
till största delen författade i Upsala akademis eller
den studerande ungdomens namn; derjämte utgaf han
kommenterade upplagor af flere latinska författare:
Curtius, Cornelius och Sallustius, redigerade
J. V. Tranérs "Carmina", öfversatte Zumpts mindre
latinska grammatik (1833) samt skref en Latinsk
constructionslära (1845; 2:dra uppl. 1854). Han skref
äfven ett par svenska skaldestycken på klassiska
verslag: Besöket på Omberg (1839), Tempelecho (1843)
m. fl. Hans sista arbete var en Skärskådning af våra
svenska psalmer (1873).
<b>Hedning-kristna</B> kallades i 1:sta årh. de bekännare,
som kristendomen vann bland de utanför judendomen
stående folken (Hebr. gojim). De utgjordes i början
mest af sådana, som förut antagit judendomens gudstro
och sedelära utan att öfvergå till judendomen, utan
att låta
omskära sig eller följa ceremoniallagen ("portens
proselyter"). Sedan Paulus uppträdt såsom förkunnare
af en lagfri (vid den mosaiska lagen ej mera bunden)
kristendom, erhöll evangelium en större utbredning
i hednaverlden, och kristendomen vann en stor mängd
bekännare omedelbart från de hedniska kulterna.
Hedonism (af Gr. hedone, glädje, njutning),
filos., den etiska åsigt, enligt hvilken det högsta
goda vore att söka i den enskilda sinliga njutningen
eller i summan af sådana njutningar. För denna åsigt
blifver menniskans viljelif till sitt innehåll
(motiven) rent djuriskt, och blott med afseende
på medlen att vinna detta förefinnes en skilnad
emellan menniska och djur. Menniskan har äfven i sitt
förstånd, sin kloka beräkning, ett sådant medel. (Jfr
Eudemonism.) L. H. Å.
Hédouin [edouäng], Edmond, fransk målare och
gravör, f. 1819, var i Paris lärjunge till
Nanteuil och historiemålaren Delaroche, men
egnade sig uteslutande åt landskap och genre,
hälst i förening med hvarandra vid skildring af
landtfolkets lif, som han med stor naturlighet och
sanning behandlade. Dit höra sådana bilder som hans
Glaneuses, "axplockerskor, öfverraskade af stormen",
eller en ensam såningsman ute på det kala fältet
(bägge i Luxembourg), i hvilka särskildt det ödsliga
landskapet är med enkla medel sant och kraftigt
återgifvet. Dessa bilder äro betecknande för en hel
ny riktning i Frankrike, hvilken afsigtligt sätter
sig öfver allt slags komposition och mångfald
i anordningen. Vidare har H. med stor framgång
återgifvit scener ur Spaniens folklif och från
norra Afrika, i hvilka han lyckligt träffat den
egendomligt kraftiga lokalfärgen hos föremålen, sedda
i söderns skarpa ljus. Dessutom har han för foyern
i Théatre français målat fyra porträttmedaljonger
samt utfört dekorativa väggmålningar i Palais royal
och i ett palats vid Champs Elysées, målade i förra
århundradets rococostil, hvilka dock ej anses fullt
lyckade. Slutligen är H. en utmärkt tecknare med
etsnålen och har i gravyr illustrerat en mängd
arbeten, såsom "Manon Lescaut", "Sentimental
journey" m. fl., samt utfört flere porträtt,
t. ex. af sin lärare Nanteuil och af Ivan Turgeniev.
C. R. N.
Hedrseus, Benedictus (Bengt), astronom,
född på Yxnäs (Dalsland) 1608, blef student
i Upsala 1630 och utnämndes till professor i
"praktisk matematik" derstädes 1649. Död 1659. –
H. egnade sig företrädesvis åt den praktiska
astronomien och inrättade för detta ändamål ett
eget litet privatobservatorium i Upsala – det
första observatoriet derstädes – samt försåg det
med en azimuth-qvadrant, förfärdigad under hans
egen tillsyn. H. utgaf äfven en skrift i praktisk
astronomi, Nova et accurata astrolabii geometrici
structura nec non quadrantis astronomici azimuthalis
(1643), samt efterlemnade i skrift åtskilliga
föreläsningskurser i trigonometri och praktisk
geometri. G. E.
Hedrek. Se Gestumblinde.
Hedrén, Johan Jakob, biskop, född d. 4 Mars 1775
på Bäckenäs i Rennelanda socken på Dal, blef 1793
student i Upsala samt 1797 filos. magister och docent
i botanik, i hvilket ämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
