Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haute-taille ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vindar blåsa hela året, utom under de tre första
månaderna, då en stark sydvestvind blåser; och
läsidan, skyddad af höga berg, uppfriskas af
regelbundna sjö- och landbriser. Regnmängden är
vida större på den östra sidan än på den vestra och
uppgår vid Hilo, på östra kusten af Havaii, till 200
cm. (stundom till öfver 400 cm.), under det att vid
Honolulu, på södra sidan af Oahu, regnmängden 1873–77
varierade mellan 82 och 117 cm. Årstemperaturen vid
Honolulu var nämnda år 24° C. (minimum 16,6° och
maximum 27°). Stormar inträffa en eller två gånger
om vintern, men orkaner äro okända. Ursprungligen
mycket fattiga på djur (vid Cooks ankomst voro
hundar, svin och råttor samt en fladdermusart de
enda däggdjuren), hafva öarna nu genom införsel af
europeiska husdjur fått en rikedom på hornboskap,
getter och svin, hvilka förvildats och anställa
stor skada i skogarna. Floran är mycket egendomlig,
beslägtad dels med växtverlden på de ostindiska
öarna och sydvestra Polynesien, dels med den på
Nya Guinea och Australiens fastland, hvarjämte
många växter hafva sina närmaste samslägtingar i
Amerika. Såvidt man hittills känner omfattar hon 976
arter (829 fanerogamer och 147 kärlkryptogamer),
tillhörande 358 slägten. Af fanerogamerna äro 597
arter egna för öarna. Bergssluttningarna på östra
sidan af de större öarna hafva rika skogar, hvaremot
vestra sidan och slätterna äro skoglösa. Till de
vanligare träden höra Pandanus och Aleurites samt
kokospalmer. Vid folkräkningen Dec. 1878 uppgick
innevånarnas antal på hela ögruppen till 57,985
(700 qvinnor mot 1000 män), af hvilka 44,088
voro af ren havaiisk ras, 3,420 af blandad ras,
5,916 kineser och 4,561 hvita. Infödingarna äro
af malajisk-polynesisk ras, med kopparbrun hy,
korpsvart hår, rakt eller vågigt, tunnt skägg, bredt
ansigte, något plattad näsa och tjocka läppar. I
fysiskt hänseende äro de bland de vackraste öboarna
i Stilla hafvet och likna mest nyseeländarna i
kroppsbyggnad. De äro ett muntert, sorglöst slägte,
mycket begifna på lekar och kroppsöfningar. Redan
innan de kommo i närmare beröring med européer,
utmärkte de sig för konstfärdighet, men i sedligt
hänseende stodo de ingalunda högre än de andra
öboarna. Månggifte, såväl polyandri som polygyni,
var allmän sed. Kannibalism var en religiös
handling. Språket tillhör den polynesiska gruppen
af den malajisk-polynesiska språkfamiljen och anses
ega sin närmaste slägting i de sydöst om H. liggande
Marquesasöarnas språk. Trots framstegen i moraliskt
och intellektuelt hänseende är rasen stadd i stark
minskning. Cook beräknade antalet (1778) till 400,000,
1832 hade det nedgått till 130,000 och 1872 till
49,044. Deremot förökas kineserna hastigt och
hota att snart intaga havaiiernas plats. För att
motverka detta har regeringen öfverfört polynesier
från andra öar, och ett större antal portugiser har
kommit öfver från Madeira. – Ögruppen bär officielt
namnet konungariket Havaii. Författningen, af
d. 20 Aug. 1864, är konstitutionelt monarkisk. För
afgörande af vigtiga frågor sammankallar konungen ett
"hemligt råd", bestående af
ministrarna (inrikes-, utrikes-, justitie- och
finans-) samt ett obegränsadt antal af konungen
utnämnda medlemmar, som till hälften tagas bland
infödingarna, till hälften bland naturaliserade
främlingar. Lagstiftande makten tillhör parlamentet,
som består af tvänne på ett rum sammanträdande kamrar:
herrehuset, hvars medlemmar nämnas af konungen på
lifstid, och deputeradekammaren, bestående af 28 för
två år af folket valda medlemmar. För valrätt fordras
en årlig inkomst af 75 dollar. Diskussionerna föras på
landets språk eller på engelska. En guvernör utnämnes
af konungen för hvar och en af de större öarna. Många
af de högre ämbetena innehafvas af naturaliserade
främlingar, hufvudsakligen amerikaner. Den forna
fetischismen har öfvergifvits sedan 1819, och
alla innevånarna hafva omfattat kristendomen. Alla
religionsformer äro tolererade. Engelska högkyrkan och
rom.-katolska kyrkan hafva hvardera en biskop. Nästan
hvarje inföding kan läsa och skrifva.
1878 funnos 222 skolor, besökta af 3,991 gossar
och 3,000 flickor. Undervisningen meddelas
i allmänhet på havaiiska, men i några af de
högre skolorna på engelska, och i den mån folket
önskar det införes detta språk mer och mer. De högre
skolorna underhållas af regeringen, de lägre tillhöra
kommunerna och underhållas af dessa. Budgeten
för finansåret 1880–82 upptager inkomsterna till
1,780,080 dollar och utgifterna till 2,196,000 doll.;
statsskulden uppgick d. 1 Apr. 1880 till 388,900 doll.
Ögruppens läge ungefär midt emellan östra Asien och
vestra Nord-Amerika är synnerligen fördelaktigt
för öarnas handel, och denna har också utvecklat
sig mycket hastigt. Största affärerna göras
med Nord-Amerikas förenta stater. De förnämsta
exportvarorna äro socker, ris, kaffe, hudar, talg
och ull. Exporten hade 1880 ett värde af 4,968,000
doll. och importen 3,673,000 doll. S. å. inlupo
i hamnarna 239 fartyg om 142,000 tons. Öarnas egen
handelsflotta räknade 83 fartyg (deraf 8 ångfartyg)
med 10,150 tons drägtighet. Vigtigaste hamnen
är hufvudstaden Honolulu. På öarna Havaii och
Maui anlades 1879 tvänne jernvägslinier med en längd af 12,8
km.; och på Maui öppnades 1878 en 64 km. lång
telegraflinie, hvilken sedermera utsträckts öfver
hela ön. Stående hären utgör 75 man; dessutom
finnas fyra kompanier frivilligt infanteri och
kavalleri. Konungen har rätt att kalla infödingarna
under fanorna. Riket har tvänne riddareordnar,
konung Kamehamehas orden, stiftad. 1865, och
Kapiolani-orden, stiftad 1876.
Ögruppen upptäcktes 1778 af Cook och kallades af honom
Sandwich-öarna, till earlens af Sandwich ära, hvilken
då var förste amiralitetslord. Hvarje ö hade då sin
särskilda höfding. Genom äregirigheten och kraften
hos en af dem, Kamehameha på Havaii (d. 1819), som
besegrade de öfrige höfdingarna och blef herre öfver
hela ögruppen, grundlades den nuvarande staten. Hans
son Kamehameha II förbjöd tabu och fetischism på
alla öarna, sedan kristendomen predikats derstädes
af amerikanska missionärer. Konungen och drottningen
besökte 1824 London och dogo der i mässlingen. Öboarna
hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
