- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
849-850

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haute-taille ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke oundviklig strandning, kostnad för att bringa
af grund lastadt fartyg, som tillfälligtvis strandat,
nödhamnskostnader, skada, som tillfogas fartyg eller
gods för att släcka utbruten eld, skada under försvar
mot fiender, läkarevård och belöning åt sjöman,
som sårats under striden, eller utgift till gåfva åt
hans enka och barn, om han dött, enahanda utgifter
till eller efter sjöman, som skadats eller aflidit
till följd af arbete vid gemensamt haveri, kostnad
för bergning af föremål, som eljest skulle blifvit
ersatta i gemensamt haveri, skada å sådana borgade
föremål, frakt för gods, som ersattes i gemensamt
haveri, eller som blifvit under resa försåldt, för att
bestrida gemensamma haveriutgifter, förlust å sådan
försäljning genom prisskilnad, annan kostnad för
att skaffa penningar till dylika utgifter m. m. –
Vid ersättning i gemensamt haveri för fartygs
delar eller redskap iakttages, att rederiet ej
skall erhålla större godtgörelse, än som motsvarar
dessa sakers antagna värde vid den tid, då skadan
eller förlusten egde rum. I öfverensstämmelse dermed
ersättes skadebeloppet fullt ut för skada å skrofvet,
när fartyget ännu ej varit två år i sjön, men derefter
och vid annan skadeersättning afdrages en tredjedel,
såsom värdeskilnad mellan nytt och gammalt; dock
är afdraget å ankarkettingar endast en sjettedel,
och ankaren ersättas alltid fullt. – Varor, som
förlorats i gemensamt haveri, ersättes med sitt
oskadade nettomarknadsvärde å bestämmelseorten,
eller den ort, der resan slutar: men hafva varorna
endast skadats, utgöres skadeersättningen derför
af skilnaden mellan nyssnämnda värde och varornas
befintliga nettovärde i oskadadt skick, utrönt genom
besigtning eller försäljning. – Den fara, som
gifvit upphof åt gemensamt haveri, anses upphöra
i den hamn, der fartyg ock last slutligen åtskiljas,
vare sig på bestämmelseorten eller ock i nödhamn,
dit fartyget ingått för att repareras. Beloppet,
som skall ersättas i gemensamt haveri, fördelas på
och betalas af fartyg, last och frakt i förhållande
till deras värde, näml. 1:o fartyget, efter dess
uppskattade värde, när faran upphört; 2:o lasten,
med värdet af allt det gods, som vid haveritillfället
funnits ombord och icke förlorats före ankomsten
till den hamn, der faran upphör, hvilket värde
för oskadadt gods bestämmes efter det gångbara
netto-marknadspriset, men för skadadt gods efter dess
behållna netto-uppskattnings- eller försäljningsvärde;
3:o frakten, efter halfva beloppet af den frakt, som
är förtjenad. Har ersättning för skada eller förlust
i gemensamt haveri tillerkänts något af dessa tre
föremål, skall detsamma till haveriet bidraga jämväl
med denna ersättnings belopp, hvarmed i sådant fall
föremålets till haveriet kontribuerande värde ökas.

Svenska sjölagens bestämmelser om gemensamt haveri,
hvilka här ofvan i hufvudsak återgifvits, afvika
i vissa delar från de utländska lagstiftningarna
i ämnet, hvilka ock sinsemellan förete många
skiljaktigheter. Detta är fallet, bland annat, i
fråga om kontributionsvärdena. Så t. ex. bidrager
frakten i Frankrike, Belgien, Portugal, Italien,
Ryssland och Finland, på samma

sätt som i Sverige och Norge, med hälften af
bruttofraktens belopp, men i Spanien med sitt hela
belopp, minskadt med besättningens kost och hyror på
resan, likaså i Holland, der likväl äfven fartygets
utgifter på bestämmelseorten afdragas. I Danmark
bidrager frakten med fyra femtedelar; i Tyskland och
några af Amerikas Förenta stater med två tredjedelar,
men i andra af sist nämnda stater med hälften. I
Stor-Britannien sker, vid beräkning af fraktens
kontributionsvärde, afdrag från bruttofrakten för
hyror och ordinarie skeppsumgälder under resan jämte
kostnader vid lastens aflemnande på bestämmelseorten;
när fartyget reparerats i nödhamn, afdragas vidare
de haveriutgifter, som enskildt drabbat frakten. I
Stor-Britannien, Amerika, Holland och Danmark
bidrager icke fartyget, såsom i Sverige, Norge,
Finland och Ryssland, med sitt här ofvan nämnda
uppskattningsvärde i skadadt skick, utan med
sitt fulla värde efter afdrag af beloppet utaf
enskild skada å fartyget genom sjöolyckor. Detta
torde ock i praktiken vara fallet i Spanien, hvars
lag likväl bestämmer fartygets kontributionsvärde
till dess fulla värde vid framkomsten. Fartyget
bidrager i Tyskland med sistnämnda värde, minskadt
med det ännu befintliga värdet af reparationer,
som företagits efter haveriets inträffande. I
Frankrike, Portugal och Italien bidrager fartyget
endast med sitt halfva värde och i Belgien efter sitt
verkliga värde i befintligt skick vid ankomsten till
bestämmelseorten eller vid ankomst till nödhamn, om
reparation af skada der eger rum. Lastens bidragande
värde är deremot icke väsentligen olika i de särskilda
landen. – På internationella möten i Glasgow (1860),
York (1864) och Antwerpen (1877) uppställdes vissa
regler, för att söka åstadkomma större likformighet
i de olika landens bestämmelser om gemensamt
haveri. De tolf s. k. York-Antwerpen-reglerna af
1877 innefatta icke någon synnerlig afvikelse från
Sveriges sjölag, om man undantager, att sjökast af
däckslast äfvensom frivillig strandning alldeles
uteslutits från ersättning i gemensamt haveri,
samt att kontributionsvärdena skulle utgöras af den
bidragspligtiga egendomens verkliga värden vid resans
slut med tillägg af ersättningen i gemensamt haveri
för uppoffrad egendom, hvarvid likväl från rederiet
tillkommande frakt och passagerareafgifter, så vidt
de varit utsatta för fara, kommo att afdragas de
hamnumgälder och hyror, hvilka icke behöft utgifvas,
om fartyg och last hade gått totalt förlorade vid den
tid, då åtgärden eller uppoffringen i gemensamt haveri
egde rum, hvarjämte från egendomens värde skulle
afräknas alla utgifter derå, hvilka uppstått först
efter tillkomsten af den åtgärd, som berättigat till
haverifördelningen. (Jfr Rapport af Axel Winge, 1879.)

Enskildt haveri å fartyg, frakt eller gods utgöres af
alla till gemensamt haveri icke hänförliga, genom
olycksfall vållade skador och kostnader, såsom
tillfällig skada och förlust genom eld, isgång,
storm, ombordläggning, strandning, skeppsbrott,
läcka o. s. v., kostnad i visst fall för omlastning
och befordrande i annat fartyg af gods till
bestämmelseorten m. m. Sådant

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:37:29 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free