Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gudhems kloster, i Gudhems härad och socken i Vestergötland - Gudin, Jean Antoine Théodore - Gundingefjärden, vik af Östersjön - Gudjar (Gudschar), indisk folkstam - Gudjarat (Eng. Gujarat, Guzerat), område i nordvestra delen af Främre Indien - Gudjarati (Gujarati, Guzerati), ett hufvudsaklingen på halfön Gudjarat taladt, från sanskrit härstammande språk - Gudjerat (Eng. Gujrat l. Goojrat). 1. Distrikt i Pandjab, kejsardömet Indien. - 2. Hufvudstad i nämnda distrikt - Gudjranvala (Eng. Gujranwala). 1. Distrikt i Pandjab, kejsardömet Indien. - 2. Hufvudstad i nämnda distrikt - Gudlax. Se Glansfisken - Gud mitt hopp, drottning Ulrika Eleonoras och Fredrik I:s valspråk - Gudmund, ett vanligt fornnordiskt namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
falskt dombref; hos påfven Pius II sökte abbedissan
Kristina (1460) hjelp för att återfå gårdar, som
drottning Margareta skänkt, men som blifvit klostret
förhållna; inför riddare och frälsemän, som 1493
voro samlade å Skara landsting, klagade abbedissan
Katarina Andersdotter öfver att bönderna i Härlunda
socken genom vattendämningar skadat klostrets egor,
o. s. v. I allmänhet utföllo domarna vid dylika
tvister till klostrets fördel. Då år 1417 stor brist
rådde på prester inom stiftet, medgaf påfvens vikarie
Jordanus, biskop af S:t Alban, att sekulära prester
skulle sändas till klostret för att der förrätta
gudstjensten. Väl omhuldadt, blomstrade G:s kloster,
till dess att konung Gustaf I en dag underrättade
dess abbedissa om att man i Vesterås beslutit, att
enskilda personer skulle ega rätt att återbörda gods,
som deras förfäder skänkt till klostret efter Karl
Knutssons räfst. Konungen lät emellertid klostret
behålla största delen af afkastningen från dess andra
gårdar, men 1529 ödelades det af en häftig vådeld. På
abbedissans förfrågan om hon borde låta återuppbygga
detsamma svarade konungen undvikande, att hon derom
borde rådfråga domkapitlet i Skara, men påminde
henne tillika om att kronan icke kunde undvara den
gärd hon var skyldig att erlägga. Reduktionen var
snart i full gång, och G:s klosters egor förlänades
till enskilda personer. Endast obetydliga lemningar
qvarstå efter de af lös kalksten uppförda byggnaderna.
C. S-e.
Gudin [gydäng], Jean Antoine Théodore, fransk
marinmålare, f. i Paris 1802, d. 1880, var först någon
tid lärjunge hos Girodet-Triosson af den klassiska
skolan, men öfvergaf snart dennas traditioner och
sällade sig till de nyromantiske målarna Géricault
och Delacroix. Sin första framgång vann han 1822,
då han utställde sina första sjöbilder, i hvilka
han lyckades återgifva hafvets oroliga lif,
solglansen i vågorna och luftens förtoningar. Men
hans utomordentliga lätthet att arbeta och hans
snabbt vunna framgångar förledde honom snart att
endast utföra bravurstycken på stora dukar. Han
skildrade förnämligast farorna på hafvet, skeppsbrott,
brinnande fartyg o. d. med starka ljuseffekter. En
bland hans bästa taflor af denna art var Skeppet Kents
brand (1821; Luxembourg). Men sedan stegrades detta
effektsökeri till orimlighet och parades dessutom
med en nyromantisk böjelse för det gräsliga, som
verkade frånstötande. 1838-48 målade G. för museet
i Versailles ej mindre än 80 mariner, arbeten af
handtverksmässig art, hvilka hufvudsakligen verka
dekorativt, men äro kallt och flyktigt utkastade,
C. R. N.
Gudingefjärden, vik af Östersjön, i Kalmar läns norra
skärgård, n. om Gamlebyviken. De omgifvande socknarna
äro Loftahammar, Lofta och Gamleby.
Gudjar (Gudschar), indisk folkstam, som
ursprungligen skall hafva varit bosatt i en del af
Hazaradistriktet, men som nu förekommer i bergsbygden
kring Kaschmir, i Gudjerat samt (blandade med
djater) i Delhi, Duab, norra Radjputana, Malva
och Bandelkand. H. A.
Gudjarat (Eng. Gujarat, Guzerat), område i
nordvestra delen af Främre Indien, mellan 20° och 24° 45’
n. br. samt 68° 40’ och 74° 10’ v. lgd fr. Greenw.,
begränsas i n. af Radjputana, i ö. af Malva och
Kandesj, i s. af Konkan och i v. af Persiska hafvet,
i hvilket halfön Kattivar (Gudjarat) utskjuter
mellan Katsjviken och dess fortsättning Rann i
n. samt Cambay-viken i s. Arealen beräknas till
138,770 qvkm. och innevånarnas antal uppgick 1872 till
8,847,810. Deraf tillhöra 25,900 qvkm. (med 2,810,522
innev.) England, nämligen de till norra divisionen af
presidentskapet Bombay hörande distrikten Ahmedabad,
Khera, Pantsj Mahals, Barotsj och Surat. Det
öfriga är deladt i en mängd vasallstater, af hvilka
Baroda, 20,720 qvkm. med omkr. 2 mill. innev.,
är den största.
Gudjarati (Gujarati, Guzerati), ett hufvudsakligen
på halfön Gudjarat (i vestra Hindustan) taladt,
från sanskrit härstammande språk, som mest närmar
sig Pandjabi och Hindi, af hvilket senare det
nästan kan anses utgöra en dialekt. G. har dock ej
gått fullt lika långt i upplösning som Hindi. Det
bibehåller ännu 3 genera. Nominalböjningen eger
ännu qvar en kasusform, instrumental, och bildar de
öfriga som Hindi genom postpositioner. Pronomina
äro i det närmaste identiska med Hindis. Verbet
har enligt inhemska grammatikers framställning en
förvirrande formrikedom (5 presens, 17 perfekta, 4
futura), men i sjelfva verket finnes blott samma med
personaländelser böjda tempus, presens, som genomgår
alla nyindiska språk, och derjämte en mängd af
particip och hjelpverb nybildade tidsformer. G:s
skrift, balbodh, är bildad af devanagari (se
d. o.). Literaturen är ännu obetydlig, men tillväxer
årligen, i synnerhet genom nya tidningar. Bibeln
finnes öfversatt såväl på språkets hufvudform som på
tvänne dialekter (den merkantila i Bombay och Katsji
på halfön Katsj). Den förnämsta grammatikan och den
bästa ordboken äro utgifna af Shapurji Edelji (1867).
H. A.
Gudjerat (Eng. Gujrat l. Goojrat). 1. Distrikt
i Pandjab, kejsaredömet Indien, mellan floderna
Tjinab och Djeilum. Arealen 5,255 qvkm. 616,347
innev. (1868), till största delen muhammedaner. –
2. Hufvudstad i nämnda distrikt. 17,391
innev. (1876). Der vunno engelsmännen under Gough
d. 21 Febr. 1849 en afgörande seger öfver sikherna,
hvarigenom Pandjab bragtes under Englands välde.
Gudjranvala (Eng. Gujranwala). 1. Distrikt
i Pandjab, kejsaredömet Indien, s. om floden
Tjinab. Arealen 6,638 qvkm. 550,576 innev. (1868),
mest muhammedaner. – 2. Hufvudstad i nämnda
distrikt. 19,381 innev. (1868).
Gudlax. Se Glansfisken.
Gud mitt hopp, drottning Ulrika Eleonoras och Fredrik
I:s valspråk.
Gudmund, ett vanligt fornnordiskt namn, som ofta
möter i den norröna literaturen. I de mytiska
urkunderna omnämnas, bland andra, Gudmund på
Gläsesvall, en broder till jätten Gerröd, samt
en Gudmund, son af konung Granmar på Svarinshög.
Th. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
