Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gutzkow, Karl Ferdinand - Guvernant - Guvernement - Guvernementssekreterare - Guvernör - Guy, William Augustus - Guyana l. Guiana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt innehåll och den verkan han nådde. Skepticism
och idealism voro hos honom lika mäktiga, och
sålunda var han, i förtjenster liksom i fel, en
äkta son af den jäsande tid, som fostrade honom,
och af hvilken hans arbeten äro en spegelbild.
A. F.
Guvernant (Fr. gouvernante, af
Lat. gubernare, styra, leda), lärarinna i enskildt
hus.
Guvernement (Fr. gouvernement, af Lat. gubernare,
styra), egentl. styrelse; förvaltningsområde,
län. Jfr Guvernör.
Guvernementssekreterare, förv., den
svenske guvernörens på S:t Barthélemy
närmaste civile tjensteman intill år
1877, då ön återlemnades till Frankrike.
Kbg.
Guvernör (Fr. gouverneur, af Lat. gubernare,
styra). 1. Ståthållare (på ett slott, öfver en
provins), landshöfding. Nästan i alla stater i det
moderna Europa har guvernör en tid varit den vanliga
titeln på provinsstyresman. Med undantag för Finland,
der, enl. kejserl. förordn. d. 10 April 1837, länens
styresmän kallas guvernörer, och för Ryssland,
har denna titel i ofvannämnda mening efterhand
afskaffats inom de olika landen, men behållits
såsom benämning på utöfvaren af högsta myndigheten
inom en koloni (1786-1877 hade Sverige en guvernör
på ön S:t Barthélemy). I Sverige förekom titeln
guvernör på länsstyresman redan under 1500-talet
(då den lat. formen gubernator äfven användes),
nyttjades tämligen allmänt under 17:de och brukades
ännu i början af 18:de årh. Det var företrädesvis
styresmännen öfver gränslandskapen, som buro
denna titel, hvilken betecknade en vidsträcktare
(företrädesvis militärisk) myndighet och medförde
en högre "karakter" än landshöfdingetiteln. –
Civilguvernör, läns- eller provinsstyresman,
åt hvilken endast den rent civila, ej militära
förvaltningen uppdragits. – Generalguvernör,
utöfvare af den högsta såväl militära som
civila myndigheten inom ett större område (flere
landskap, flere guvernement). Hans ämbete är till
sin karakter likväl mera militäriskt än civilt. I
Sverige förekommer benämningen redan 1594, då Kl.
Fleming utnämndes till gen.guv. öfver Finland. Detta
land utgjorde, sedan 1631, en längre tid ett eget
generalguvernement. Under sin stormaktstid upprättade
Sverige i de eröfrade landen på andra sidan Östersjön
flere generalguvernement. Enligt 1634 års R. F. skulle
alla Östersjöprovinserna bilda ett enda sådant (med
residens i Dorpat), men de fördelades vanligen i
flere, nämligen i Ingermanland och Keksholms läns,
hvilka dock merendels lydde under öfverbefälhafvaren
i Finland (residens: Narva), Livlands (med Riga
till residens), Estlands (stundom under samma
gen.-guv. som Livland, men sedan 1687 bildande ett
eget gen.-guvern.; residens: Reval). Andra svenska
generalguvernement på utländska orter voro Preussen
(1626-35 och 1656, med residens i Elbing), Pommern
(1631-1719 omfattande hela Vor-Pommern och en del
af Hinter-Pommern, med residens i Stettin, 1719-1814
endast Vor-Pommern n. om Peene-floden, med residens
i Stralsund), Bremen och
Verden (1648-1719, med residens i Stade). Äfven inom
det egentliga Sverige (dit äfven Finland räknades)
tillsattes, i synnerhet under oroliga tider,
generalguvernörer öfver flere gränslandskap. Så
t. ex. sammanslogos Vestergötland, Halland,
Dal och Värmland till ett generalguvernement
(1651-54), Skåne, Halland och Bleking (vid flere
tillfällen) till ett, Göteborgs och Bohus län,
Halland, Skaraborgs och Elfsborgs län, Nerike och
Värmland (1716) till ett. 1634 års R. F. stadgade,
att generalguvernörsposterna skulle beklädas
af riksråd. "Uppträdande med en till och med i
regeringsformen föreskrifven ståt – adlig uppvaktning,
lifvakter – betraktades dessa inom provinserna
som ett slags vicekonungar". Vid ett par tillfällen
(1654 och 1669) indrogos "till lindring af staten" de
inrikes generalguvernementen, men omständigheternas
kraf gjorde dem åter nödvändiga. I 1719 och 1720 års
R. F. bestämdes, att inga generalguvernement skulle
derefter få finnas inrikes, en bestämmelse, som i 1772
års R. F. modifierades derhän att generalguvernörer
kunde inrikes på viss tid förordnas, om "besynnerliga
omständigheter dertill föranledde". På grund af
detta stadgande styrdes Skåne 1801-09 af J. K. Toll
såsom generalguvernör – den siste i Sverige. I
nu gällande (1809 års) R. F. nämnes ingenting om
generalguvernör. – Om Finland se
Generalguvernörsämbetet i Finland. – Inom ryska riket finnas
f. n. (1882) sju generalguvernement. – 2. Uppfostrare
(i synnerhet af unga furstliga personer).
J. Th. W.
Guy [gej], William Augustus, engelsk läkare,
f. 1810, blef medicine doktor 1837, professor i
rättsmedicin vid King’s college 1838, läkare vid
denna läroanstalts hospital 1842 samt professor i
hygien derstädes 1869. Derjämte var han åren 1846-58
dekanus för Medical departement. I "Guys hospital
reports", "Journal of the statistical society",
"Fraser’s magazine" och andra tidskrifter har han
offentliggjort en mängd vetenskapliga afhandlingar
öfver pulsen och andningen, öfver statistiska och
rättsmedicinska ämnen, m. m. G. har äfven utgifvit
ett antal smärre skrifter i sociala frågor.
Guyana l. Guiana (Sp. Guayana, Fr. Guyane) i
vidsträckt bemärkelse nordöstra delen af Syd-Amerika,
mellan 3° 30’ s. br. och 8° 40’ n. br. samt 50°-68°
10’ v. lgd fr. Greenw., som begränsas af Atlantiska
hafvet, Amazonfloden och Orinoco (hvilka båda äro
förenade genom Rio Negro och Cassiquiare). Arealen
af denna ofantliga ö beräknas till omkr. 2,5
mill. qvkm. I inskränktare mening förstår man med
G. endast den engelsmän, holländare och fransmän
tillhöriga delen af landet. Namnet härrör från
guyanas-indianerna, hvilka bodde s. om Orinoco,
då landet först besöktes af européer. I orografiskt
hänseende tillhör G. ett särskildt bergsystem, Sierra
Parime, som består af flere skilda bergskedjor, men
i enskildheterna ännu är föga bekant. Bergskedjorna
äro åtskilda af flacka savanner, som vanligen under
den heta årstiden äro torra och ödsliga, men efter
regntiden betäckas af den yppigaste grönska. Kusten är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
