Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemoglobin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som träffat ögat, hvarvid likväl ögats yttre
hinnor kunna vara fullkomligt oskadade, således
efter kontusioner. Blödningen kan hafva sitt säte
antingen i ögats främre, för vanlig undersökning
tillgängliga del, d. v. s. mellan horn- och
regnbågshinnorna (främre ögonkammaren), eller ock
i den bakom linsen liggande, mycket större delen,
som intages af glaskroppen. De förra hafva i och
för sig ingen svårare betydelse; blodet absorberas
lätt och ganska hastigt. Vid många operationer
måste blödning inne i ögat inträffa, och man gör
sig icke alltför mycket besvär med att till sista
droppen bortskaffa blodet. Mycket mera svårartade
äro blödningarna i glaskroppen, de som uppkomma efter
yttre våld likasom de spontana. De förra förutsätta
antingen en stark stöt eller ett sår, som genomträngt
ögats skyddande hinnor (sclerotica och choroidea), de
senare svårare sjukdomar i kärlhinnan och någon gång
i näthinnan. Dessa inre blödningar kunna vanligen
ej iakttagas utan med ögonspegeln. Synens totala
och ohjelpliga förlust kan deraf vara en omedelbar
följd. I lindrigare fall kan äfven här det utgjutna
blodet småningom försvinna genom absorption, dock
qvarstå i regeln en desorganisation af glaskroppen,
flockar och simmande moln deri, hvilka i väsentlig
grad störa seendet. Behandlingen har i dessa fall föga
inverkan. Rsr.
Hemoglobin (af Grek. haima, blod. och
Lat. globus, kula) l. Hematokristallin, kem.,
blodets i blodkropparna förekommande färgämne,
erhölls i kristalliseradt tillstånd första gången
1847 af Reichert. Man kan på flere sätt framställa
hemoglobin i kristalliserad form, bäst genom att
låta defibrineradt blod frysa och derefter långsamt
tina upp. Den lackröda vätskan lemnas i ett tunnt
lager på ett svalt ställe, då efter ungefär en
half timme små kristaller hafva afsatt sig, hvilka
hastigt upptagas, utpressas och torkas. Försöket
lyckas bäst med blod af marsvin, ekorre, hund och
katt, mindre lätt med menniskoblod. Hemoglobin
af ekorreblod bildar hexagonala taflor, af annat
blod rombiska kristaller. Hemoglobin bildar små,
röda, i vatten lösliga kristaller, hvilka innehålla
kristallvatten och lätt sönderdelas. De hafva
ägghviteämnenas sammansättning, men innehålla nära
1/2 proc. jern. Lösningar af hemoglobin utmärkas af
ett karakteristiskt absorptionsspektrum, som genom
reduktionsmedels inverkan förändras. Menniskans
och däggdjurens blod innehåller ungefär 12
proc. hemoglobin (i kolerablod är halten betydligt
högre). Genom inverkan af syror eller alkalier
sönderdelas hemoglobin i ett ägghviteartadt
ämne och hematin, som med klorvätesyra ger ett
olösligt salt, kristalliserande i små, brunröda
kristaller. Hematin är ett amorft, rödbrunt, i vatten,
alkohol och eter olösligt, i alkaliska vätskor lösligt
pulver, C34 H35 N4 Fe O5, innehållande något öfver
8 proc. jern. Det ger liksom ägghvitekroppar med
utspädd svafvelsyra leucin och tyrosin. En annan
sönderdelningsprodukt af hemoglobin är hematoidin,
som i form af mikroskopiska, orangeröda kristaller
afsätter sig vid utgjutning af blod i omgifvande
väfnader. Hematoidin synes vara samma ämne
som gallans färgämne, bilirubin. Se Blod, Blodfläck.
P. T. C.
Hemopericardium (af Grek. haima, blod, peri, omkring,
och kardia, hjerta). Se Hjertsjukdomar.
Hemoptysis l. Hemoptoë (af Grek. haima, blod, och
ptysis, spottning), blodspottning. Se Blodhostning.
Hemorrhofili (af Grek. haima, blod, rhein, flyta,
och filia, benägenhet), med. Se Blödaresjuka.
Hemorrhoider (-råjder; Grek. haimorrhoïdes, af
haima, blod, och rhoos, flöde) l. gyllenåder, kir.,
blodådrornas ansvällning i nedre delen af ändtarmen
och dess yttre öppning, anus. De svulster, som
deraf uppkomma, bestå verkligen till största delen
af utvidgade blodkärl, ej sällan bildande hålor,
fyllda med antingen flytande eller koaguleradt
blod; de fastare delarna utgöras af slemhinnan
och bindväf. Man indelar hemorrhoiderna i yttre
och inre. Yttre hemorrhoider äro belägna utanför
sjelfva analöppningen och tränga sig ej innanför
densamma. De äro ej sällan flere, kunna bilda en
hel krans omkring öppningen och besvära endast då,
när de af en eller annan anledning svullna starkare
eller inflammeras. Plågorna dervid kunna vara rätt
betydliga, synnerligast vid öppning, men genom
stillaliggande, användande af köld och lindriga
laxermedel lägga sig dock dessa tumörer vanligen till
ro – för en tid åtminstone –, och man behöfver sällan
borttaga dem genom operation. De kunna dock äfven
blifva såriga (ulcerera) och fordra då behandling med
ämnen, afseende att läka såren. Blödningar förekomma
ock, men de blifva sällan så betydliga, som vid de
inre hemorrhoiderna. Dessa hafva sitt säte innanför
analöppningen; de kunna också förekomma enstaka eller
i mängd, och för deras tillväxt finnes egentligen
ingen gräns. Man har sett sådana uppnå storleken af
hönsägg och mera. Deras anatomiska byggnad är densamma
som de yttres. De kunna nå en försvarlig storlek, utan
att mycket besvära patienterna, men de kunna också
bli en källa till svåra lidanden och det på flere
sätt. Först besvära de vid öppningar, synnerligast
hos patienter, som lida af förstoppning. Vidare
hafva de benägenhet, synnerligast i sistnämnda
fall, att tränga sig ut genom analöppningen och
deraf blifva tillstrypta. Smärtorna kunna dervid
blifva utomordentliga, allrahälst om derjämte
finnes kramp i slutmuskeln, hvilket mycket ofta
är förhållandet. Slutligen kunna de gifva upphof
åt blödningar. Om dessa äro sällan påkommande och
lindriga, göra de, hos i öfrigt friska personer, föga
skada, och man betraktar dem till och med såsom en
"naturens välgerning". Men man har i detta hänseende
gått alldeles för långt. Sällan hafva menniskor mycket
blod till öfverflöd, och långt ifrån hvarje "öppen
gyllenåder" är att betrakta som em fördel. Långt
bättre vore att bekämpa hvarje sådan, och i de
flesta fall är detta absolut nödvändigt. Enär
hemorrhoiderna vanligen orsakas af ett alltför
stillasittande lefnadssätt i förening med hög diet
och trög matsmältning, är motarbetandet af blödningen
och hemorrhoidernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
