Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hogendorp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Greighs befäl. Segern blef oafgjord, men den svenska
flottan drog sig efter striden tillbaka till Viborg
och förblef der liggande intill kampanjens slut.
O. I.
Hogrän, socken i Gotlands läns södra härad, Stenkumla
ting. Arealen 2,335 har. 356 innev. (1881). Annex
till Vall, Visby stifts medelkontrakt.
Hogshead [hågshedd], Eng., egentl. "svinhufvud",
engelskt rymdmått för våta varor, oxhufvud: för vin =
63 gallons (286,2 l.), för öl = 54 gallons (245,3 l.).
Hogstad, socken i Östergötlands län, Göstrings
härad. Arealen 2,606 har. 906 innev. (1881). Annex
till Högby, Linköpings stift, Göstrings kontrakt.
Hogue [ågg], La. Se Hougue, La.
Hohenasperg (Hohenasberg), slott jämte statsfängelse
och militärstraffanstalt på en 356 m. hög, fristående
klippa i würtembergska kretsen Neckar. Vid foten
af klippan ligger staden Asperg med 2,571
innev. (1880).
Hohenberg, M. Se Altomonte.
Hohenberg, fordom grefskap i würtembergska
schwartzwaldkretsen med Rotenburg till hufvudstad.
Hohenelbe (Tsjech. Vrchlabí), stad i nordöstra Böhmen,
på ömse sidor om Elbe. 5,318 innev. (1880). Linne-
och bomullsmanufakturer.
Hoheneck, bergstopp i Elsass-Lothringen på Vogeserna,
nära franska gränsen, 1,366 m.
Hohenems (Hohenembs). 1. Fordom grefskap i
Vorarlberg. 2. Köping dersammastädes, nära
Rhen. 4,428 innev. (1880). Liflig industri.
Hohenfriedberg [-frid-], stad i preussiska
regeringsområdet Liegnitz (Schlesien), 10
km. s. v. från Striegau. Omkr. 750 innev. Bekant
genom den lysande seger, som preussiske konungen
Fredrik II der vann öfver de förbundne österrikarna
och sachsarna under prins Karl af Lothringen d. 4
Juni 1745. C. O. N.
Hohenhausen, von, en ursprungligen från Pommern
härstammande tysk ätt, som med Karl Johan von H. (se
H. 1) 1786 fick svensk adlig värdighet. Ätten har
romersk friherrlig värdighet.
1. Hohenhausen, Karl Johan von, sjöofficer,
född d. 8 Mars 1755, blef 1777 fänrik vid arméns
flotta och gick såsom sådan i fransk örlogstjenst,
der han utmärkte sig i striderna mot engelsmännen
samt deltog i nio hufvuddrabbningar. 1786
adlades H. och utnämndes till kapten. Han stupade
i slaget vid Svensksund d. 24 Aug. 1789, sedan
han på chefsfartyget, "Björn Jernsida", som blifvit
omringadt af fienden, uthärdat en nio timmars strid.
L. H.
2. Hohenhausen, Karl Ludvig von, militär, den
föregåendes son, född på Sveaborg d. 2 Okt. 1787,
blef 1803 fänrik vid Andra lifgardet (som då
kallades "Finska gardesregementet"), hvarifrån
han 1822 tog afsked. 1829 utnämndes han till
öfverste i generalstaben. Genom sin anställning
der kom han i personlig beröring med Karl XIV Johan,
hvilken 1841 kallade honom till sin adjutant och
1842 till
generaladjutant i armén. 1845 blef H. öfverste
och chef för Första lifgrenadierregementet
och inträdde 1848 såsom statsråd och chef för
landtförsvarsdepartementet i det nybildade kabinett,
hvars hufvuduppgift var att utarbeta förslag till
ny riksdagsordning. 1853 lemnade han denna post,
men qvarstod i armén såsom generalmajor (sedan 1848)
till 1858. Död i Stockholm d. 7 April 1866.
Hohenheim, kungligt slott i würtembergska kretsen
Neckar, s. om Stuttgart. Landtbruks- och forstakademi
(grundad 1817). Landtbruks- och trädgårdsskola. Fabrik
för tillverkning af åkerbruksredskap.
Hohenheim, Ph. A. Th. von. Se Paracelsus.
Hohenheim, Franziska Theresia von, riksgrefvinna,
hertiginna af Würtemberg och Teck, föddes i
Adelmannsfelden 1748, var dotter till en obemedlad
friherre von Bernardin och trädde vid unga år i
äktenskap med en frih. von Leutrum. Hertig Karl Eugen
af Würtemberg enleverade henne emellertid och upphöjde
henne till riksgrefvinna von H. 1776 ingick han ett
morganatiskt äktenskap med henne, och hon erkändes af
både kejsaren och folket såsom hertigens gemål. Hon
utöfvade ett helsosamt inflytande på hertigen och
efterlemnade inom landet ett kärt minne. Död 1811.
Hohenlinden, by i bajerska regeringsområdet
Oberbajern, 26 km. öster om München, historiskt
bekant genom den lysande seger fransmännen under
Moreau d. 3 Dec. 1800 vunno öfver österrikarna,
som anfördes af ärkehertig Johan. Österrikarna, som
trodde fransmännen vara stadda på återtåg, framryckte
på flere kolonner utan samband med hvarandra och
uppehöllos dessutom af dåliga vägar. Fransmännen
sysselsatte några af dessa kolonner och kastade sig
med öfvermakt öfver andra, slogo dem i grund samt
togo fångar, kanoner och tross. C. O. N.
Hohenlohe. 1. Fordom tyskt furstendöme i
Frankiska kretsen, uppkalladt efter borgen Holloch i
Uffenheim i Mittel-Franken. 1805 hade det en areal
af 1,760 qvkm. och 108,600 innev. 1807 förlorade
det sin sjelfständighet och står nu till en del
under würtembergsk, till en del under bajersk
öfverhöghet. – 2. Tysk ätt, förvärfvade omkr. 1235
greflig värdighet och delade sig 1551 i linierna
H.-Neuenstein och H.-Waldenburg. H.-Neuenstein, som
omfattade den protestantiska läran och 1764 upphöjdes
i riksfurstestånd, eger stamfurstendömet och öfre
grefskapet Gleichen. Den protestantiska linien är
f. n. delad i 2 grenar: H-Langenburg och H-Öhringen
(förut Ingelfingen). Af den senares besittningar i
öfre Schlesien upprättades 1861 hertigdömet Ujest,
hvarför egaren af dem bär ärftlig titel "hertig
af Ujest". H.-Waldenburg, som tillhör katolska
läran och 1744 erhöll riksfurstlig värdighet,
sönderfaller i grenarna H.-Bartenslein och
H.-Waldenburg-Schillingsfürst, hvilka åter delat
sig på tvänne linier. Furst Chlodwig (se nedan)
af den yngre linien H.-Waldenburg-Schillingsfürst
ärfde 1834, jämte sin broder, Victor, efter den siste
landtgrefven af Hessen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
