Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Gyllenstierna, Erik - 15. Gyllenstierna, Konrad - 16. Gyllenstierna, Kristofer - 17. Gyllenstierna, Karl - Gyllensvan, Fredrik - Gyllental
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
son till assessoren i Svea hofrätt Karl G.,
föddes d. 10 Dec. 1602, studerade både vid
inländska lärosäten och vid universiteten i
Leiden, Helmstedt och Oxford samt gjorde en resa
genom flere europeiska land. 1627 ingick han som
volontär vid konung Ludvig XIII:s lifgarde samt
deltog i belägringen och eröfringen af La Rochelle
1628. Återkommen till Sverige 1629, utnämndes han
1630 till kammarherre hos konung Gustaf II Adolf,
bevistade vid konungens sida slaget vid Leipzig 1631,
deltog i tyska fälttåget 1632 samt användes dessutom
i åtskilliga beskickningar, bl. a. till Moskva 1634
och 1647, om hvilken senare han sjelf skrifvit en
berättelse. 1636 utnämndes G. till rikskammarråd,
1637 till landshöfding öfver Karelen och Viborgs län
samt 1642 till generalguvernör öfver Ingermanland,
Keksholms län och Narva, 1645 till riksråd, 1652
till assessor i Svea hofrätt och 1654 till president
i Åbo hofrätt. Vid riksdagarna 1641 och 1642 var
G. landtmarskalk. Då reduktionskollegium 1655
inrättades, förordnades G. till en af dess ledamöter
och sökte i denna egenskap, ehuru med ringa framgång,
motarbeta dess ordförandes, Herman Flemings, bemödande
att genomdrifva reduktionsbeslutets ordagranna
tillämpning utan afseende på hög eller låg, förmenande
att "man måste gå sakta till väga, man kunde
eljest förvirra humörerna". I Januari 1657 utnämndes
G. till generalguvernör i Finland, men hindrades af
sjukdom att tillträda detta ämbete. Död d. 23 Oktober
1657. 1651 upphöjdes G. i friherrligt stånd, med
Ulaborg (i Österbotten) till friherreskap. A. B. B.
15. Gyllenstierna, Konrad, friherre, landshöfding,
den föregåendes son, född 1645, blef 1665 assessor
i Kommerskollegium samt 1667 landshöfding i Viborgs
och Nyslotts län, hvarifrån han 1674 flyttades
till samma befattning öfver Kalmar län och Öland.
1680 förordnades han till ordförande i Stora
kommissionen och påyrkade i denna egenskap ofta
rätt stränga domslut. Han visade sig såsom en
ifrig reduktionsvän och framhöll under 1680
års riksdag på riddarhuset, att konungen enligt
Sveriges lag egde återtaga hvad han af kronans gods
bortgifvit. Då medlemmarna af Stora kommissionen
i händelse af konungens död icke voro utan fara
för en blifvande efterräkning af de sakfällde
samt deras slägtingar och anhängare, begärde G.
under 1682 års riksdag i sekreta utskottet,
att en bekräftelse på de afkunnade domarna
skulle intagas i riksdagsbeslutet, hvilket
ock skedde. Död d. 11 Sept. 1684. A. B. B.
16. Gyllenstierna, Kristofer, grefve af
Eriksberg, kungligt råd, öfverståthållare,
den föregåendes broder, f. 1647, ingick vid unga år
i krigstjenst och var redan 1668 öfverstelöjtnant
vid lifgardet, blef 1673 öfverste, 1676 generalmajor
af infanteriet, 1677 generallöjtnant och guvernör
öfver Vesternorrland. Han kämpade med största
utmärkelse vid Halmstad (1676) Lund (s. å.) och
Landskrona (1677), der han i rättan tid lyckades
undsätta svenskarnas venstra flygel. Vid 1680
års riksdag visade han sig såsom en nitisk och
verksam anhängare af konungen och befordrare af
reduktionen. Hans
ståndpunkt antydes tillräckligt af yttrandet att "adeln
icke borde tveka vid det K. M:t så allvarligt
befalte, det tillkom ej ridderskapet att försvaga
K. M:ts mening". Han varnade ock adeln för att
inlåta sig i någon tvist med de andra stånden. 1681
blef G. kungligt råd, 1682 öfverståthållare
och 1687 upphöjd i grefligt stånd. Sistnämnda år
förordnades han att jämte k. rådet A. J. de la
Gardie deltaga i de arbeten, som ålågo K. M:ts
deputerade till reduktionsverkets afslutande och
belönades 1694 för sina mödor dervid med en gåfva
af 12,000 d. s. 1697 var han en af konung Karl XII:s
förmyndare. Död d. 14 Juni 1705. – G. var (i sitt
andra gifte, 1696) gift med prinsessan Katarina
af Pfalz-Zweibrücken, dotter af pfalzgrefven
Adolf Johan och kusin till konung Karl XI.
A. B. B.
17. Gyllenstierna, Karl, grefve af Steninge,
kungl. råd, president, den föregåendes broder, född
d. 4 Febr. 1649, hade innehaft flere hoftjenster hos
enkedrottning Hedvig Eleonora och 1680 förordnats
till guvernör öfver hennes lifgeding, då han 1687
utnämndes till k. råd och rikskammarråd. 1697 blef han
president i kammarrevisionen, 1718 president i Svea
hofrätt och 1719 kansler för Åbo universitet. Död
i Stockholm d. 6 Juni 1723. – 1687 upphöjdes G. i
grefligt stånd.
Gyllensvan, Fredrik, militär, partiman, född d. 17
Juli 1723, gick 1746 i holländsk krigstjenst, deltog
i belägringen af Bergen op Zoom samt blef 1747
premierlöjtnant vid prinsens af Sachsen-Hildburghausen
regemente och 1748 kapten derstädes. Efter fredsslutet
återkom han till Sverige 1749 och blef 1750 kapten
vid Savolaks regemente samt slutligen befordrad
till öfverste vid Helsinge regemente 1772. År 1776
afskedades han för tjenstefel. Han adlades 1756
(han hette före adlandet Svanhals) och dog d. 2
Nov. 1787. G. var en bland mösspartiets hufvudman
och hade mycket att säga vid riksdagarna, men förfor
egenmäktigt och invecklades i rättegångar, af hvilka
i synnerhet en väckte mycken uppmärksamhet. G. hade
nämligen som öfverste utkommenderat rekryter af
Helsingeregemente, innan de tjenat ut sin årstjenst
hos sina husbönder, som klagade hos landshöfdingen,
hvilken förklarade förfarandet olagligt. G. lät
icke dess mindre genom militär-exekution hemta
rekryterna. Af generalkrigsrätten dömdes G. att mista
tjensten, men han egde i rådet, dit saken blifvit
hänskjuten till revision, gynnare, som tillhört
hans parti. Konung Gustaf III behöll handlingarna
så länge, att saken slutligen förekom på en division
af rådet, dit tvänne af de häftigaste mössorna icke
hörde. 9 af rådet sutto öfver denna sak; 3 frikände
G., 1 dömde honom till böter, 3 ansågo honom vara
straffad nog genom förflyttningen till ett annat
regemente och endast 2, med hvilka konungen förenade
sig, bekräftade (d. 13 Maj 1776) krigsrättens
dom. Konungen lät sedan, utan att röna någon
motsägelse, justera protokollet enligt sin mening.
B. S.
Gyllental kallas det tal, som angifver ett års
ordningsnummer i måncykeln eller metonska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
