Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haga (slott) - Haga (Upsala län) - Haga (Finland) - Hagada - Hagar - Hagariter - Hagars press - Hagbard och Signy (Signe), l. Habor och Signild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
profvet. Det är ett slags i ljusa toner genomförd
arabesk-stil, byggd på erinringar från Pompeji
och Rafaels loggier. Äfven i möbler och annan
inredning utmärker sig paviljongen, som var
Gustaf III:s älsklingsställe, då han ville i en
förtroligare krets njuta hvila från statsgöromålen
och de lysande festerna. I parken finnas ett par
lätt hållna "tempel", uppförda som dekorationer
i paviljongens omgifning; vidare Haga grotta,
en i berget sprängd håla med en rätt uppstigande
mynning, afsedd, säges det, för ledande af
vatten till de stallbyggnader Gustaf III ämnade
anlägga på bergsplatån; slutligen, i närheten af
"drottningens paviljong", prins Gustafs monument,
uppfördt af gjutjern, med prinsens byst, modellerad
af C. Sjöstrand och aftäckt 1854. Längst bort äro
belägna orangeribyggnaden, som räknas till de största
och bäst skötta i Sverige, samt ett corps-de-garde,
med ingång i form af antika tält, numera obegagnadt,
fordom kasern för en afdelning norska jägare. H:s
skönaste prydnad är dock dess härliga, rent nordiska
natur, med ett drag af vemodsfull frid, som ej
förfelar att göra intryck på hvarje besökande.
-rn.
Haga, gods i Svinnegarns socken, Åsunda
härad, Upsala län, 1/4 mil från Enköping, utmed
Mälarestranden. H. med underlydande består af 7 1/2
förmedl. mtl och har ett taxeringsvärde af 269,400
kr. H:s förste kände egare är Sten Bengtsson (Bielke),
död 1408, hvilken å en holme vid Enköpingsåns
utflöde i Mälaren uppförde ett fast stenhus,
kalladt Marieborg. Hans son Ture Stensson till
Kråkerum, död 1425, skall hafva flyttat hufvudsätet
från Marieborg till "Gammal-Haga" bys egor, der
H:s herregårdshus nu ligger. Genom dennes dotter
Birgitta (död 1437), konung Karl Knutssons gemål i
första giftet, tillföll H. nämnde konung och genom
hans dotter Kristina hennes man, rikshofmästaren
Erik Eriksson (Gyllenstierna). Inom deras
afkomma gick godset allt sedan i arf ända till 1836
och egdes under denna tid af slägterna Tre rosor,
Stenbock, Natt och Dag, Falkenberg och Posse. 1836
såldes godset af grefvinnan H. Ch. H. Posse och
hennes man, statsrådet K. L. von Hohenhausen,
för 150,000 rdr rgs till öfverhofstallmästaren
frih. F. Braunerhielm och eges f. n. (1882) af
dennes brorson, ryttmästaren G. Braunerhielm. 1694
lät H:s dåv. egare, kammarrådet G. P. Natt och Dag,
efter N. Tessin d. ä:s ritning, uppföra det nuvarande
slottet, som åt sjösidan bär hans och hans hustrus,
Kristina Ulfsparres, vapen. Omkr. 1840 undergick
slottet en omfattande reparation, hvarvid åtskilliga
smaklösa förändringar af Tessins verk företogos.
B. S.
Haga, en af Finlands större egendomar, är beläget
i Janakkala socken, Tavastehus län. Stället skall,
enligt traditionen, ursprungligen hafva varit en
kungsgård och, då Tavastehus anlades, gifvits i utbyte
mot de egor, som togos till staden. Dess äldsta kända
egare voro Måns och Lars Torstensson (i senare hälften
af 1500-talet). 1615 erhöll Klas Klasson Uggla hertig
Johans af Östergötland bref på H., hvarefter egendomen
ända till 1795 förblef inom denna slägt.
Derefter öfvergick den till familjen Leijonhufvud
och från denna, genom giftermål, till slägten
Boije. Nuv. egaren är frih. H. G. Boije. – På
stället finnas åtskilliga fornlemningar, hvilkas
ursprung dock icke är närmare kändt. (Jfr Lagus:
"Finska adelns gods och ätter".) R. C.
Hagada (Hebr., "det sagda") kallas med ett gemensamt namn
de stycken i Talmud, hvilka innehålla sådana utsagor
af de forne judiske skriftlärde, som utgöra bidrag
till G. T:s tolkning och tjena till belysning af den
mosaiska lagens mening enligt dessa gamle lärares
uppfattning, utan att framställa några positiva
lagbud l. föreskrifter. Detta är deremot fallet med
de stycken af samma urkund, hvilka sammanfattas under
benämningen halacha. Hagada innehåller utförliga
motiveringar af nämnde lärares förklaringar,
historiska notiser om deras samt deras föregångares
och samtidas personliga förhållanden samt om folkets
öden i äldre och nyare tider, legender, parabler,
anekdoter, religiösa och moraliska betraktelser,
naturhistoriska, astronomiska, etnologiska,
arkeologiska och språkliga upplysningar till bibeln
och halacha. Dessa afhandlingar äro af stor vigt
för tolkningen af G. T. och kanske ännu mera för en
rätt uppfattning af judendomens verldsåskådning i
senare tider och särskildt i tiden för kristendomens
uppkomst. En del af de i dem meddelade parablerna och
lärdomarna utmärka sig genom ett betydande religiöst
och etiskt värde samt en stor skönhet. Af hagada
finnes minst i Mischna (den äldsta delen af och
grundstommen för Talmud). Endast i 26 af dennas 63
traktater förekommer hagada i en större utsträckning,
i 22 i en mindre och i de öfriga alls icke. Deremot
utgöres Gemara (den auktoriserade kommentaren till
Mischna), som är den andra, vida omfångsrikare delen
af Talmud, till en öfvervägande del af hagada. I den
del af Gemara, som kallas den babyloniska Talmud,
är hagada särdeles vidlyftig, men närmar sig också
mera till den halachiska framställningen. I den
jerusalemiska Talmud är skilnaden mellan halacha
och hagada mera utpräglad. Jfr Talmud och Midrasch.
A. F. Å.
Hagar (Hebr., "vandring", "flykt"), en egyptisk
slafvinna hos Abraham, åt hvilken hon födde sonen
Ismael. Sedermera blef hon fördrifven af Abrahams
svartsjuka hustru Sara. De ismaelitiska araberna
dyrka H. såsom sin stammoder och vallfärda ofta till
hennes föregifna graf i Mekka.
Hagariter, en arabisk nomadstam, som på Sauls
tid besegrades af de öster om Jordan boende
israelitiska stammarna (1 Krön. 5: 10, 19 o. f.). På
en senare tid, sannolikt under Josafats regering,
uppträda de åter såsom Israels fiender (Ps. 86: 7).
E. J. Ö.
Hagars press. Se Tryckpress.
Hagbard och Signy (Signe), l. Habor och Signild, ett
älskande par, hvars olyckliga öden ända sedan den
gråa forntiden varit ett af nordisk sång och saga
med förkärlek behandladt ämne. Hagbard, en frejdad
sjökonung, hade förälskat sig i konung Sigars dotter
Signy, men på grund af uppkommen fiendskap mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
