Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hafsålen - Hafsörnslägtet - Hafthor Jonssön - Haftorn - Haf-ulk - Hafvandeskap l. Grossess - Hafverö - Haga (socken) - Haga (slott)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Leptocephalus morrisii, är, enl. Günther,
blott en missbildad och i sin
utveckling hindrad unge af hafsålen.
R. L.
Hafsörnslägtet, Haliaëtus, zool., räknas till
örnarnas underfamilj bland dagroffoglarna. Näbben
är ännu starkare än hos landörnarna, med öfre
och undre konturerna parallella och näsborrarna
sneda. Tarserna äro framtill fjäderklädda till
högst halfva sin längd. Dithörande foglar vistas i
närheten af hafvet eller af sött vatten. De lefva af
däggdjur, foglar och fisk, men förtära äfven döda,
till och med ruttna djur. I begåfning stå hafsornarna
efter landörnarna, flyga långsammare, äro ovigare
än dessa samt synas vara lata och tröga. – I Sverige
finnes hafsörnen, H. albicilla, hvilken ofvan är
gråbrun, med blekgrå, på hufvudet och halsen hvitgrå
fjäderkanter; bröstet och magen äro bruna, med blekgrå
fjäderspetsar, handpennorna svarta, med utfanet mot
roten askgrått, stjerten hvit, med öfre täckfjädrarna
hvita och de undre bruna. Yngre exemplar hafva
hufvudet och halsen mörkbruna, med ljusa fjäderkanter,
kroppen för öfrigt fläckig af ljust gulbrunt och
svart, stjerten spräcklig af hvitt, ljust rostgult
och svart, med lika tecknade täckfjädrar. Längden
kan stiga ända till 103 cm. Hafsörnen häckar
tämligen allmänt öfver hela Sverige. I fångenskapen
blir han lätt tam, särdeles om han tagits som ung.
C. R. S.
Hafthor Jonssön, en mäktig norsk länderman, död 1320,
var son till Jon Raude i Hedemarken och gifte sig
omkr. 1302 med konung Håkan V:s (förmodligen oäkta)
dotter Agnes. H. utöfvade troligen redan under
svärfaderns regeringstid stort inflytande på rikets
angelägenheter, och vid dennes död kallades han, jämte
elfva andra högättade män, till förmyndare för den
treårige tronföljaren, Magnus Eriksson. H. egde stora
jordagods i skilda delar af landet. Hans söner Jon
och Sigurd ("Hafthorssönnerne") spelade en mycket
vigtig rol under Magnus Erikssons dagar. Se Jon
Hafthorssön. O. A. Ö.
Haftorn. Se Hippophaë.
Haf-ulk. Se Mar-ulk.
Hafvandeskap l. Grossess, med., kallas
befruktningstillståndet hos qvinnan (hos djuren
kallas det "drägtighet"). Detta tillstånd räcker
vanligen i 40 veckor eller 280 dagar. Ägget med
fostret utvecklar sig normalt inom lifmodern
(s. k. intra-uterint, inomqveds-hafvandeskap), men
i sällsynta fall äfven utom lifmodern och då vanligen
i moderrören (s. k. utomqveds-, extra-uterint, tubärt
hafvandeskap). I senare fallet kan fostret icke
födas, utan dör oftast i förtid och förorsakar qvinnan
stora svårigheter. De vanligaste och säkraste tecknen
på hafvandeskap äro menstruationens upphörande,
bukens successiva ansvällning, äckel och kräkningar,
lifmoderns och bröstens förändring och framförallt
(efter 5:te månaden) fosterrörelserna, d. v. s. de
rörelser, som fostret, sedan det är halfgånget, plägar
utföra med extremiteterna, så att de förnimmas både
subjektivt af modern och objektivt af den undersökande
läkaren, samt fosterljuden, d. v. s. fostrets
hjertslag, som af den auskulterande
läkaren kunna uppfattas och ofta lemna honom den bästa
ledning för bedömande af fostrets lif och läge. (Jfr
Foster, Förlossning.) F. B.
Hafverö, socken, belägen till större delen, 81,117
har, 1,419 innev. (1880), i Vesternorrlands län,
Medelpads vestra fögderi, och till en mindre del,
25,250 har, 358 innev. (1880), inom Jämtlands läns
södra fögderi. Ytinnehållet är således tillsammans
106,367 har, med 1,777 innev. Genom norra stambanans
sträckning genom socknen har det ovanliga inträffat
att den fått jernväg förr än landsvägar. H. utgör ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Hernösands stift,
Medelpads kontrakt.
Haga, socken i Stockholms län, Erlinghundra
härad. Arealen 2,175 har. 377 innev. (1880). Annex
till Vassunda, Upsala stift, Erlinghundra kontrakt.
Haga, kungligt lustslott, vid Brunnsviken, straxt norr
om Stockholm, i Solna socken, Danderyds skeppslag,
Stockholms län. Der H. nu ligger var på 1760-talet
ett litet torp, Prest- l. Prosthagen, som lydde
under Karlberg, men som arrenderades af lagmannen af
Palén. Af denne köpte Gustaf III 1771 åbyggnaderna
för att å stället uppföra en kunglig villa, hvilken
ock kom till stånd på 1780-talet. Sedan konungen
1785 tillköpt en del af den tillgränsande egendomen
Brahelund, beslöt han emellertid att uppföra ett
större lustslott, till hvilket Desprez uppgjorde
ritningarna, och hvars modell ännu förvaras å stället
i den s. k. konungens paviljong. Den högtidliga
grundläggningen af detta lustslott egde rum d. 19
Aug. 1786. Trots konungens visade nit för byggnaden
lade emellertid penningebrist svåra hinder i vägen,
så att utförandet fullständigt afbröts efter Gustafs
död (1792), då man endast hunnit till grunden. Deremot
hade man under konungens lifstid medhunnit att
anlägga och ordna Hagaparken, hvilket skedde efter
det då i Sverige först tillämpade "engelska systemet"
samt under ledning af hofintendenten Piper. Stället
fortfor under Gustaf IV Adolfs regering (1792–1809)
att vara ett af den kungliga familjens mest
omtyckta sommarställen. Under den tiden uppfördes
"drottningens paviljong", ställets största åbyggnad,
efter ritning af professor Gjönvell. Under Karl XIV
Johans tid begagnades det aldrig, något mer under
Oskar I:s, som lät företaga åtskilliga försköningar
och förbättringar. 1869 beboddes den s. k. konungens
paviljong af danske kronprinsen och kronprinsessan
under dagarna näst efter deras biläger. Med anledning
af en företagen sänkning af Brunnsviken, igenlades
i senare tid kanalerna i parken, som derigenom
visserligen förlorade någon del af sitt pittoreska
behag, men deremot vann betydligt i sundhet. Ställets
intressantaste minne är "konungens paviljong",
belägen alldeles invid stranden af Brunnsviken. Dess
täcka yttre och smakfulla inre tillvinna sig lika
beundran. Särskildt märkvärdigt är det senare,
emedan det till stor del är hållet i en för Sverige
egendomlig art af dekoration, införd och utbildad
af Masreliez, af hvars verksamhet i denna riktning
paviljongen utgör det vackraste och rikaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
