Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halfkupol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta upptagits i svenska kavalleri-exercisreglementet
af 1879. Med användande af denna formering kan
sqvadronen söka nå fiendens flank och hastigt
utveckla sig till linie såväl snedt framåt som
rakt framåt för att derefter hugga in på fienden.
2. C. O. N.
Halfkupol, hvalf i form af ett fjärdedels klot
(d. v. s. en half kupol), användt som betäckning
öfver en nisch eller ett rum, som utgör hälften af
en cirkel, af en månghörning eller en qvadrat. Jfr
Kupol, Hvalf. Upk.
Halflins, fys., ena halfvan af en lins, skuren af ett
plan, lagdt genom linsens axel. L. A. F.
Halfmetaller, kem. Sedan Geber
indelat metallerna, på grund
af deras oföränderlighet eller föränderlighet vid
upphettning, i ädla och oädla metaller, och man
lärt känna många metalliska ämnen, som icke
öfverensstämde med de oädla metallerna och icke voro
smidiga, uppställde man en ny klass metaller, kallade
halfmetaller, hvilka enligt Basilius Valentinus
voro bastarder af metaller och icke metalliska
ämnen. Så ansågs antimon som en bastard af bly och
vismut af tenn. Han ansåg t. o. m. kopparvitriol
som en bastard af koppar, hvadan äfven ämnen
utan metalliska egenskaper, blott de innehålla en
metall, äro halfmetaller. Boerhave definierade 1732
halfmetaller som ämnen, hvilka antingen innehålla
verkliga, bekanta metaller eller likna metaller, så
att de kunna anses som sådana, således icke blott
vismut, zink m. fl. metaller, utan alla malmer,
vitrioler o. d. Brandt räknade deremot 1735 till
halfmetaller hvarken malmer, oxider eller vitrioler,
utan blott sådana metaller, som icke äro smidiga eller
eldbeständiga, qvicksilfver, arsenik, antimon, vismut,
kobolt, zink. Indelningen af metallerna i verkliga
metaller och halfmetaller upphörde vid slutet af 18:de
århundradet. P. T. C.
Halfmåne, turkiska rikets och folkets symbol.
Ursprungligen den grekiska gudinnan Artemis’
attribut var den äfven Efesos’ vapen och
blef tillsammans med en stjerna såsom sådant
antaget af Konstantinopel. Efter denna
stads eröfring adopterade turkarna sinnebilden.
I öfverflyttat bemärkelse betecknar hallmanen det
turkiska riket.– Turkisk halfmåne kallas ett
vid janitsjarmusiken brukligt instrument, hvars öfre
del utgöres af en halfmånformad mässingsskifva och
är behängd med klockor och hästsvansar samt försedd
med ett träskaft, som af bäraren skakas i takt efter
musiken.
Halfopal, miner. Se Opal.
Halfpermanent verk, befästningsk. Se Provisorisk be ästning.
Halfpik. Se Pik.
Halfport. Se Kanonport.
Halfrim. Se Kim.
Halfseende, Hemiopi, med. Under mångahanda
förhållanden, vid sjukdomar dels inuti sjelfva
ögat och dess näthinna, dels i syn-nerverna, dels
i hjernan, kan synfältet blifva mer eller mindre
oregelmässigt inskränkt; men verkligt halfseende,
då endast hälften af omgifvande föremål uppfattas,
förekommer deremot under tämligen bestämda
sjukdomar. En väsentlig skilnad förefinnes emellan
de fall, då endast det
ena ögat är behäftadt med denna ofullkomlighet, eller
då båda ögonen äro angripna. I det förra fallet är
sjukdomens säte nästan utan undantag beläget inuti
sjelfva ögat, i näthinnan. I synnerhet är det en
sjukdom, aflossning af näthinnan, som ligger till
grund för halfseendet, och bristen i synfältet beror
på hvilken del af retina, som blifvit skild från
sin vidfästning till kärlhinnan och hvars funktion
sålunda upphäfts. Således kunna patienter, behäftade
med denna särdeles svårbotliga, oftast obotliga,
sjukdom, allt efter omständigheterna vara blinda för
den öfre eller nedre, mera sällan för den yttre eller
inre delen af synfältet. Vanligast är det för de i
öfre delen af synfältet belägna föremålen, emedan
näthinneaflossningen antingen från början har sin
plats i den nedre delen af näthinnan eller under
sjukdomens fortgång kommer till denna del. Fullt
reguliert är halfseendet sällan i dessa fall. Men då
båda ögonen samtidigt lida af halfseende, är detta
regelmässigt, så att endast den yttre eller inre
delen af ögat gör tjenst. Sjukdomen beror härvid på
förändringar innanför hufvudskålen, tryck af svulster
och dylikt, som verkar förlamande på den ena eller
andra syn-nerven. Då syn-nerverna hos menniskor äro
så inrättade, att de korsa sig med hvarandra på sin
väg från hjernan till ögonen, och det på sådant sätt,
att de yttre delarna af hvardera nerven fortsätta sin
väg till det motsvarande ögat, men de inre öfvergå
till den motsatta nerven, så är klart, att ett tryck,
som åstadkommer en förlamning, en förstöring af den
ena syn-nerven innanför korsningen, verkar symmetriskt
på båda ögonen. Derför är också halfseendet lateralt,
d. v. s. patienten ser endast med den yttre delen
i det ena, den inre i det andra ögat; antingen är
i båda ögonen den venstra, eller i båda ögonen den
högra delen af synfältet förmörkad. Man kan dock
tänka sig ett tryck, som verkar tätt invid sjelfva
korsningspunkten, och i sådant fall blifva båda
de portioner, som förse den inre delen af hvardera
näthinnan, förlamade och följaktigen båda de yttre
delarna af synfältet förmörkade. Det beror på af hvad
art denna hjernsjukdom är, om åkomman kan botas eller
ej; utsigterna äro i de flesta fall dåliga både för
ögonen och för lifvets bestånd. Rsr.
Halfsfer, matem., den solida figur, som inneslutes af
en sferisk yta och det plan, som genom medelpunkten
skär sferen. Halfsterens kubikinnehåll är
2[pi]r2
–––––-
3
och dess buktiga yta 2[pi]lr2,
då r är sferens radie. Halfsferens tyngdpunkt ligger
på den linie, som från medelpunkten
drages vinkelrät mot planet och på afståndet
3r
––
8
från medelpunkten.
H. W. W.
Halfskugga, öfvergång från ljus till skugga; den
yttre, närmast ett dagerparti befintliga, delen
af en slagskugga, motsatt den egentliga, eller
kärnskuggan. Om ljuset, t. ex. genom ett fönster,
faller in på ett föremål, så finnes i skuggan af detta
ett parti, som ej erhåller omedelbart ljus från någon
del af fönstret. Detta är kärnskuggan. Till detta
parti sluter sig en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
