- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
957-958

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helgenäs ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blomkorgarna äro mycket stora, och holken är
tegellagd af stora aflånga, tillspetsade, bladlika
fjäll, hvilkas spetsar äro nedböjda. Såsom
prydnadsväxt odlas allmänt H. colossus L., solrosen,
hvars frukter äro rika på en mild fet olja och
hafva mandelartad smak. H. tuberosus L.,
jordärtskockan, är en i Sverige allmänt förekommande
köksväxt, hvars underjordiska stjelkknölar
användas i soppor och till andra anrättningar.
O. T. S.

Heliaster (Grek. heliastai), i det forna Athen
ledamöterna eller bisittarna i folkdomstolarna
(de s. k. heliastiska domstolarna), åt hvilka
rättskipningen hufvudsakligen var anförtrodd. Hela
denna inrättning, eller alla heliaster, sammanfattades
under benämningen heliaia, hvilken eljest äfven
betecknade den största och från början troligen
den enda domstolslokalen. Heliaians inrättning
tillskrifvas Solon, men säkerligen nådde den ej
sin fulla utveckling förr än långt senare, och
i synnerhet sedan Perikles infört bruket att af
statsmedel till heliasterna utbetala såsom ersättning
för besvär och tidspillan till en början en eller två,
sedermera tre eller fyra oboler om dagen, hvilket
högst betydligt ökade de fattigare medborgarnas håg
för denna verksamhet. Rättighet att såsom heliast
deltaga i lagskipningen tillkom hvarje oförvitlig
medborgare, som fyllt 30 år samt vid årets början hos
archonterna anmält sig och aflagt domareeden. De
för hvarje år inregistrerade heliasterna voro
fördelade i tio sektioner, mellan hvilka de hvarje
rättegångsdag påkommande målen utlottades. Lottningen
verkställdes inför thesmotheterna, hvilka äfven
med hänsyn till hvarje rättegångs art och betydelse
bestämde af huru många heliaster domstolen skulle
vara sammansatt. Detta antal vexlade, att döma af
de oss bekanta fallen, mellan 200 och 2,500, eller,
noggrannare, mellan 201 och 2,501. Då den sektion,
på hvilkens lott ett mål fallit, icke innehöll
det nödiga antalet, kunde detta kompletteras med
heliaster ur andra sektioner, eller äfven två eller
flere sektioner för sådant ändamål sammanslås. Den
äldre, ofta upprepade, åsigten att heliaian i sin
helhet städse utgjorts af 6,000 medborgare, af hvilka
5,000 voro fördelade på de tio sektionerna och de
återstående 1,000 tjenade såsom suppleanter, beror på
ett missförstånd. A. M. A.

Helichrysum Vaill. l. Elichrysum Gärtn., bot., ett
örtslägte, hörande till nat. fam. Synanthereae Rich.,
kl. Syngenesia L. Det är utbrutet från Gnaphalium (se
d. o.) och skiljes från detta hufvudsakligen derigenom
att honblommorna äro inga eller få i en enkel
krans. Holkfjäll och blomnior äro torra, hinnaktiga,
oftast svafvelgula eller brandgula, bibehålla sig
oförändrade i torkadt tillstånd och kallas vanligen
eterneller (se d. o.). O. T. S.

Helicidae (Helicea), zool., familj inom ordningen
Pulmonata af Gastropoda (bukfotingar), omfattar en
stor mängd landsnäckor med spiralformigt vridet
skal, hvilket i allmänhet är tämligen tunnt och
saknar perlemorglans. Några arter kunna tillsluta
skalets mynning med ett lock, hvilket liksom skalet är
bildadt af kalk. Dithörande slägten hafva 4 tentakler,
af hvilka

de 2 bakre uppbära i sin spets ögonen.
Andningsöppningen ligger framåt under högra
mantelkanten. Dit höra slägtena Saccinea, Pupa,
Clausilia, Vitrina, Achatina, Bulimus, Helix

m. fl. O. T. S.

Helig. Se Helgon.

Heliga alliansen, ett förbund, som d. 26 Sept. 1815
ingicks i Paris mellan kejsarna Alexander I af
Ryssland och Frans I af Österrike samt konung Fredrik
Vilhelm III af Preussen, och till hvilket sedermera
alla europeiska stater – äfven Schweiz’ kantoner –
utom kyrkostaten och Turkiet inbjödos att sluta
sig. Alla de inbjudne undertecknade fördraget utom
prinsen-regenten i England, hvilken af formella
skäl förklarade sig hindrad. I den heliga alliansen,
till hvilken kejsar Alexander I med egen hand skref
utkastet, förklarades "den heliga religionens bud,
rättvisans, kärlekens och fredens bud böra öfva
omedelbart inflytande på regenternas beslut och
leda alla deras handlingar". Anseende sig "blott
såsom af försynen tillsatta", erkände furstarna,
att "det kristliga folket icke har någon annan
herskare än den, hvilken ensam makten tillhör,
d. v. s. Gud, vår gudomlige frälsare Jesus
Kristus, lifvets ord". "Förenade genom en sann och
oupplöslig broderlighets band och betraktande sig
såsom landsmän", förbundo sig furstarna – sådana
voro urkundens ord – "att vid hvarje tillfälle
och öfverallt gifva hvarandra hjelp och bistånd;
anseende sig i förhållande till sina undersåtar och
sina arméer såsom familjefäder, skola de styra dem i
samma broderlighetens anda för att skydda religionen,
freden och rättvisan". Då detta fördrag ej innehöll
några bestämmelser om de skyldigheter, som af de
förbundna makterna skulle fullgöras, och då det ej
var kontrasigneradt af ministrar, torde det näppeligen
kunna betraktas såsom ett verkligt statsfördrag. Man
har påstått, att denna traktat varit sjelfva källan
till den reaktionära statskonst, som herskade i Europa
under tiden närmast efter Napoleon I:s fall (till
omkr. 1830) och fick namnet "den heliga alliansens
politik"; men den heliga alliansen var snarare
ett af uttrycken för den reaktionära stämningen i
Europas kabinett, än utgångspunkten för densamma. Den
sammanslutning mellan monarkerna, som den heliga
alliansen i alla händelser främjade, bidrog väsentligt
till undertryckande af frihetsrörelserna i Europa.

Heliga bataljonen (Fr. Bataillon sacré), krigsv.,
en lifvakt af endast officerare, som uppsattes af
Napoleon I. H. W. W.

Heliga berget, Lat. mons sacer, ensamt belägen
höjd på Anios högra strand, vid Fikulerisiska
l. Nomentanska vägen, omkr. 20 km. från Rom,
är berömdt genom romerska plebs’ utvandring dit
(secessio in montem sacrum) 494 l. 493 f. Kr., då det
genomdref folktribunatets upprättande, och de romerska
härarnas äfven s. k. "secessio" 449 f. Kr., hvarigenom
decem-vir-väldet afskaffades. Numera har berget icke
något namn; på dess spets ligger Torre di Specchio.

Heliga familjen kallas i konsthistorien
framställningen af Jesusbarnet med dess närmaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:37:29 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free