Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsingfors (F. Helsinki), finlands hufvudstad - Helsingfors, prosteri af Borgå stift - Helsingfors universitet l., såsom dess officiella benämning är, Kejserliga Alexandersuniversitetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1812 bestämts till landets hufvudstad och säte för
styrelsen, samt ämbetsverkens öfverflyttning från Åbo
inom tio år derefter verkställts äfvensom Åbo akademi,
genom brand vorden husvill, 1828 förvärfvats åt H.,
vidtager en afgörande vändning i stadens utveckling,
hvilken sedermera fortgått, visserligen i stillhet,
men i oafbrutet raskt tilltagande, så att den kort
förut oansenliga köpingen snart i verkligheten
vardt hufvudhärden för landets och folkets lif på
alla områden.
2. Prosteri af Borgå stift, omfattande 8
kyrkoförsamlingar, med en areal af 2,240 qvkm. och
en folkmängd af 75,020 pers. (1880). O. I.
Helsingfors universitet l., såsom dess officiella
benämning är, Kejserliga Alexanders-universitetet,
är deladt på fyra fakulteter, den teologiska,
juridiska, medicinska och filosofiska, den
sistnämnda delad på en historisk-filologisk
och en fysisk-matematisk sektion. Styrelse:
Universitetets högste styresman, kansleren, utnämnes
af kejsaren-storfursten. Sedan 1816 har tronföljaren
i Finland och Ryssland innehaft detta ämbete. Under
hans minderårighet skötes kanslersämbetet af
Finlands ministerstatssekreterare. I Helsingfors
handhafves universitetets högsta styrelse under
kanslers frånvaro af vicekansler, som äfven utses af
regenten. Rektor och prorektor nämnas af kansler
bland tre på förslag af univ:ts konsistorium
uppställda ordinarie professorer. Deras ämbetstid
är tre år, men de kunna återväljas. Konsistorium
utgöres af rektor och tolf professorer; i rektorsval
och i ärenden, som angå rent vetenskapliga frågor,
deltaga samtlige ordinarie professorer. Lärare: De
ordinarie professorsämbetena äro 32, nämligen 4 i
teologiska fakulteten, 4 i juridiska, 7 i medicinska,
10 i filosofiska fakultetens historisk-filologiska
och 7 i dess fysisk-matematiska sektion. Dessutom
upptager univ:ts stat 3 fasta e. o. professurer. Till
hvarje fakultet höra såsom ledamöter alla professorer
och de, hvilka förestå ord. professurer. Ordförande i
fakulteten är dekanus, som bland dess ord. professorer
utses för tre år i sänder af kansleren. Professurerna
tillsättas efter ansökan sålunda, att fakulteten
yttrar sig om de sökandes kompetens, hvarefter
konsistorium på förslaget uppför trenne, bland hvilka
kejsaren-storfursten nämner en. Till e. o. professor
eger konsistorium att hos kansleren föreslå sådana
docenter, som visat sig vara utmärkte och nitiske
lärare. Universitetets lärarekår utgöres vidare af 6
lektorer i moderna språk, 4 exercitiemästare samt
ett obegränsadt antal docenter. Alla dessa nämnas
efter förslag, af konsistorium af kansleren. Vid
ingången af h. t. 1882 egde universitetet 25 ordinarie
och 9 e. o. professorer, 1 prosektor, 6 lektorer, 4
exercitiemästare och 23 docenter. Vid universitetets
kansli och vetenskapliga institutioner finnas
särskilda tjenstemän anställda; af dessa tillsättes
bibliotekarien på samma sätt som professorerna,
vice bibliotekarien af kansler och de flesta öfriga
af konsistorium.
De akademiska examina äro: studentexamen, som aflägges
i Helsingfors inför ett
särskildt utskott; kandidat- och licentiat-examina
i alla fakulteter; teologisk dimissions-examen
(för blifvande prester); allmän rättsexamen (för
inträde och befordran i alla civila och juridiska
ämbetsverk); domareexamen (berättigar endast till
inskränkt befordran i landets rättegångsverk);
kameralexamen (för extra tjenstgöring i senatens
ekonomi-departement samt för tjenster vid kamerala
och förvaltande verk, dock med vissa inskränkningar),
samt bergsexamen. Filosofie kandidatexamen fordras
såsom förberedande examen till alla lärda grader i
de öfriga fakulteterna. För licentiatgrads vinnande
erfordras i alla fakulteter, utom den medicinska,
disputationsprof; i medicinska fakulteten aflägges
disputation endast för doktorsvärdighet. I de öfriga
fakulteterna sammanfalla sålunda licentiat- och
doktorsvärdigheterna.
Studenterna äro fördelade på sex "afdelningar"
(nyländska, savolaks-karelska, tavastländska,
vestfinska, viborgska, österbottniska). Hvarje
afdelning styres af en af kansleren bland
universitetets professorer utsedd "inspektor" och
under honom af en "kurator", som väljes af afdelningen
och nämnes af vicekansleren. Studentkårens gemensamma
angelägenheter afgöras på allmänna möten; dess
ordförande och viceordförande utses af vicekansleren
bland trenne af kåren på förslag uppförda. Antalet
inskrifne studenter var hösten 1882 1,393 (af dessa
voro endast 805 närvarande vid universitetet).
Universitetets ordinarie stat utgjorde d. 31 Dec. 1881
576,478 mark; dess egna fonder uppgingo vid samma tid
till 5,425,714 mark, af hvilka 946,500 äro anslagna
till stipendiefonder. Ordinarie professorernas löner
äro 7,500 mark, med 750 marks tillökning efter 5 års
tjenst och efter ytterligare 5 års tjenst. 750 mark;
e. o. professorerna hafva i lön 5,000–6,000 mark; för
docenterna upptager universitetets stat 12 understöd
om 2,500–3,500 mark.
Historia. H:s universitet är en fortsättning af
det forna universitetet i Åbo. Den 26 Mars 1640
utfärdades, hufvudsakligen genom generalguvernören
öfver Finland Per Brahes outtröttliga bemödanden,
fundationsbrefvet för Åbo universitet, hvars
stat upptog 11 professorer (3 i teologiska, 1
i juridiska, 1 i medicinska och 6 i filosofiska
fakulteten). Bland de förste lärarna märkas den
utmärkte finske bibelöfversättaren Petraeus,
historikern Wexionius, juristen Dalecarlus
(Stiernhöök) och teologen Terserus d. ä. Under de
första årtiondena spelade en genom sträng ortodoxi,
vidsträckt andelös lärdom och formel klyftighet
utmärkt teologi hufvudrollen. Såsom tolk för mera
upplysta idéer uppträdde hufvudsakligen logices
professoren Thuronius, hvars filosofiska åskådning
närmast anslöt sig till Melanchthons. När mot 17:de
årh:s slut nya tankar i och med Cartesius’ filosofi
ville göra sig gällande, använde de maktegande i
filosofiska fakulteten allt sitt inflytande för att
få dem undertryckta. Märkeligt nog var det teologerna,
som försvarade enskilde universitetslärares rättighet
att föredraga nya läror, för så vidt dessa icke stredo
emot bibeln. Under naturvetenskapernas skydd gjorde
de nya tankarna sitt egentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
