Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt / 771-772 (1883) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harren ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommissarie vid ärkebiskopsvalet i Salzburg samt
1745–50 landtmarskalk och landsöfverste i den
nederösterrikiska kretsen. Såsom generalståthållare
i Lombardiet 1747–50 utöfvade han en nitisk
verksamhet för förbättrandet af de politiska
och sociala förhållandena derstädes. Död såsom
rikshofrådspresident 1778. – 6. Ferdinand von H.,
grefve, tysk målare, f. 1832 i Oberschlesien,
sedan 1873 medlem af konstakademien i Berlin,
gjorde sina studier uti Italien och i Weimar
(under Kalckreuth). Han målar vanligen landskap och
historiska genrebilder, ofta bägge i förening. Hans
scener från det fransk-tyska kriget (1870–71),
i hvilket han deltog, hafva vunnit mycket bifall
i Berlin. Bland hans arbeten må särskildt nämnas
Abrahams offer och Petrus förnekar Kristus
(1879).

Harren, Thymallus vulgaris Nilss., zool.,
är den enda europeiska representanten af det
till laxfamiljen hörande harrslägtet. Tre till fyra
arter af detsamma äro derjämte kända från Asien och
Nord-Amerika. Från våra öfriga laxfiskar skiljes
harren lätt genom sin långa och höga ryggfena samt
derigenom att fjällen på sidorna bilda långsgående
band. Harren kan nå en längd af



ända till omkr. 60 cm., men den vanliga längden
är endast 30–40 cm. Ofvan är han brun, på sidorna
grå; ryggfenan är blågrå, med mörkt brungredelina
tvärfläckar vid basen. Harren synes företrädesvis
älska vattendrag med klart vatten och stenig
botten. Han förekommer hufvudsakligen i högre
belägna trakter och går på fjällen upp till tallens
region. Dock förekommer han äfven i bräckt vatten,
såsom i Bottniska viken, der han är allmän och ända
ned mot Umeå utgör föremål för fiske. I Sverige
tillhör han företrädesvis norra delen af landet,
der han är ganska allmän. Söder om Dalelfven synes
han förekomma blott i spridda vattendrag, såsom
Klarelfven, Vettern och Motala ström samt dermed
sammanhängande sjöar. Huruvida han förekommer i
några af Smålands sjöar är ej kändt. I de södra och
vestra landskapen saknas han alldeles, På kontinenten
synes han äfven egentligen tillhöra höglanden, såsom
Österrike, Tyrolen, Schweiz, Bajern o. s. v., men
är sällsynt eller saknas i norra Tyskland. I England
förekommer han i vissa floder, men saknas i Skotland
och på Irland. Hans hufvudsakliga föda utgöres af
insekter, snäckor och småfisk. Han låter lätt fånga
sig på fluga och fiskas för öfrigt hufvudsakligen med
nät under lektiden, som, i olikhet mot hvad fallet
är med flertalet laxfiskar, inträffar om våren, i
Norrland vanligen straxt efter islossningen. Köttet är
godt och anses helsosamt. R. L.

Harrie. 1. Lilla H., socken i Malmöhus län, Harjagers
härad. Arealen 780 har. 539 innev. (1880). Annex
till Örtofta, Lunds stift, Harjagers kontrakt. –
2. Stora H., socken i Malmöhus län, Harjagers
härad. Arealen 1,283

har. 937 innev. (1880). Jämte Virke bildar H. ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift,
Harjagers kontrakt.

Harrin, stad. Se Carrhae.

Harring, Harro Paul, tysk revolutionsman och
skriftställare, f. 1798 i Ibensdorf nära Husum,
var först tulltjensteman, egnade sig sedan
åt målarekonsten och begaf sig vid grekiska
frihetskrigets utbrott till Grekland för att
kämpa mot turkarna. Sedermera fortsatte han
i Rom sina konststudier och ingick 1828 vid
gardeslancierregementet i Varsjav, men tog redan 1830
afsked och återvände till Tyskland. Fördrifven från
Leipzig och ur Bajern, begaf han sig till Frankfurt,
der han redigerade tidningen "Das konstitutionelle
Deutschland", och senare till Schweiz, der han för
sitt deltagande i tåget till Savoyen 1836 häktades
i Bern. Derifrån fördes han till England. Året
derefter sårades han svårt i en duell och begaf
sig till Helgoland, men blef 1838 der å nyo häktad
och återförd till England. Ett lika öde hade han
1839. Efter att hafva fört ett kringflackande
lif i England, Nord-Amerika och Brasilien kom
han 1849 till Norge, hvarifrån han på grund af
revolutionära sträfvanden likaledes blef utvisad
1850. Han återvände då till London. 1854 gjorde han
åter ett besök i Brasilien, men kom 1856 tillbaka
till England och qvarstannade der. H. var en
framstående medlem af den revolutionära propagandan
och Mazzinis trogne kamrat. Han dog d. 15 Maj 1870
på ön Jersey, efter en längre tids sinnessjukdom
och i torftiga omständigheter, genom sjelfmord. –
Af hans många arbeten, som alla äro fulla af friskhet
och framgått ur en omedelbar åskådning, men lida af
tekniska brister, märkas: Ronghar Jarr, fahrten eines
friesen (1828), en autobiografisk skrift; romanerna
Der carbonaro zu Spoleto (1831), Julius von Dreyfalken
(s. å.), Der pole (s. å.; "Memoirer öfver Polen
under ryska väldet", 1832) samt Dolores (1858–59);
hjeltedikten Szapari och Batthyányi (1828); dramerna
Der student von Salamanca (1825), Faust im gewande der
zeit (1831), Moses zu Tanis (1859) och Die dynastie
(1861).

Harrington [-tön] John, engelsk skald, f. 1561,
d. 1612, författade mindre dikter och epigram
(fullständigt utgifna i samlingen Nugae antiquae,
1769–79; ny uppl. 1804), utmärkta af godt lynne och
qvickhet, samt öfversatte Ariostes "Orlando furioso"
(1591), det första försöket att öfverflytta utlandets
episka mästerverk till Englands språk.

Harrington [-tön] James, engelsk skriftställare,
f. 1611 d. 1677, var kammarjunkare hos Karl I och
lefde efter konungens död (1649) i tillbakadragenhet,
sysselsatt med författandet af sitt berömda utopiska
verk Oceana (1656), som han tillegnade Cromwell. Efter
restaurationen blef han 1661 för sina republikanska
åsigter kastad i fängelse, der han qvarhölls flere
år. Bästa upplagan af hans skrifter är utgifven af
Hollis (1771, med en biografi af Toland).

Harris, James, engelsk skriftställare, f. 1709,
d. 1780 såsom parlamentsledamot och sekreterare hos
drottningen. Af betydelse voro hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>