Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hallands infanteribataljon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ljuden och behåller ändelsens -n: tösen,
töserna o. s. v., har för öfrigt au eller ao för å
och eljest skånska egenheter i vokalismen (a, o,
u). Slutande -t är qvar äfven i norr, t. ex. huset,
sup. hunnet; 1:a konjug. har impf. öfverallt lika
med infinit. (utan -de). Likaså har man öfver hela
landskapet på danskt vis obrutna former, såsom lys,
ljus, tyda, tjuta, samt b, d, g för p, t, k, och v
(i norra H. Eng. w) för g, likväl i ändelsen -t,
i motsats mot skånska. Sv. långt e motsvaras mest
af ai, nordligast af äi, t. ex. stain och stäin,
sten. Åtminstone i mellersta Halland har man
skorrande r i början af ord, liksom i götamålen,
tj-ljud utan t, men sydsvenskt sj-ljud. Sv. hv
motsvaras af Eng. w, som äfven förekommer efter t,
s, k; men de båda sydligaste häraden hafva för det
mesta v, samt i öfrigt ng för nn, nd, t. ex. hong,
hund, kvinga, qvinna, och på skånskt vis böjser,
byxor o. d. I böjningen äro särskildt att märka
2:dra pers. sing. på -st, 1:sta pers. pl. på -m
(i Halmstads härad på -n) samt te för du, me för
vi efter verbet, t. ex. grännaste, skrattade du,
grännome, skratta vi, allt detta gemensamt med Mark i
södra Vestergötland. – Tryckta källor: P. v. Möllers
dugtiga "Ordbok öfver halländska landskapsmålet"
(1858) och en disputation af Colliander (Lund
1868), vidare Bondesons förträffliga "Halländska
sagor" (1880), hans visor (1878) och språkprof i
Sv. landsm. I, s. 644 ff., detta från mellersta
Halland; slutligen på nordhalländska några obetydliga
"visor" (Göteborg 1879). Lll.
Hallands infanteribataljon, en af beväringsmanskap
från Hallands län bestående trupp, hvars officerskår
räknar 7 medlemmar, af hvilka en major såsom chef,
och underofficerskår 4. Bataljonen har sin mötesplats
på Skedala hed, nära Halmstad. Genom generalorder
af d. 19 Maj 1813 uppsattes under namn af "Hallands
läns första infanteribataljon" en beväringsbataljon
på 600 man, med befäl från andra regementen. Efter
1814 års krig med Norge upplöstes densamma; men
redan d. 4 Aug. 1815 bestämdes genom ett k. bref,
att 7 officerare och 4 underofficerare skulle utgöra
befälsstam för Hallands läns beväring. 1816 stadgades,
att bataljonen skulle lyda under Elfsborgs regemente,
utan att sammanslås med detta, men 1818 blef den åter
sjelfständig under sitt nuvarande namn. Bataljonens
nummer är 28. H. W. W.
Hallands Väderö, ö i Kattegatt, 2,6 km. v. om
Torekovs fiskläge, Torekovs socken, Kristianstads
län. Den skänktes 1344 af Magnus Eriksson till S:t
Tomas kapell i Torekov och tillhör f. n. Torekovs
kyrka, som utarrenderar den till gräsbete. Den är
omkr. 2,s km. lång, 1,3 km. bred och har en areal
af 276,5 har. Taxeringsvärde 16,600 kr. Ön bebos
endast af planteringsvårdaren. Jordmånen består
dels af krosstensgrus, dels af flygsand, hvarjämte
berggrunden flerstädes går upp i dagen. Ingen del
är odlad; deremot är största delen af ön bevuxen
af ek- och bokskog, hvilken fordom varit mycket
ståtlig, men nu är helt gles och står i fara att
alldeles utrotas genom uthuggning, vårdslös betning
samt åverkan af harar, hvilka finnas der i otrolig
mängd. Skeppsbrott tima ofta vid ön; för
drunknade, hvilkas lik flutit i land, finnes en
särskild begrafningsplats utstakad. En mängd mindre
holmar, klippor och skär omgifver ön.
Hallands ås, en från det i Skåne nedskjutande
småländska höglandet utgående, omkr. 40 km. lång
höjdsträckning, som mot nordvest utgår till Kattegatt,
mellan Skelderviken och Laholmsbukten, och sålunda
med sin mellersta sträckning ligger på gränsen
mellan Halland och Skåne. Åsens massa är gneis,
täckt af djupt gruslager. Genom två dalgångar är
H. delad i tre delar. Den vestligaste, omkring 11
km. långa delen, hvilken ligger inom Kristianstads
län, har en höjd öfver hafvet af vid pass 150 m.,
öfver hvilken dock toppar resa sig till inemot 180
m. och en t. o. m. till 183,5 m. Såväl på höjden
som på sluttningarna finnas odlade fält samt ek- och
bokskogar. Den mellersta delen, omkring 22 km. lång
och 5 km. bred, stiger med branta sluttningar
och stupningar, särdeles på norra sidan, till en
medelhöjd af nära 190 m. och uppnår inom Halland
sin största höjd å Högalte knall, 226 m. Denna del
har i sluttningarna odlade fält och skogsdungar,
men på hjessän mestadels blott kärr, mossar och
ljungmark. H. blir mot öster lägre; dess mossar
ligga vid 150 m. öfver hafvet och ännu längre i
öster vid 120 m., hvarefter den sterila åsen
fördelar sig i spridda höjder. Å denna del uppnå
tvänne kullar en höjd af 206,3 m., hvilket är den
högsta afvägda punkten i Skåne. Af de två ofvan
nämnda dalgångarna har den vestra dalens botten
en högsta höjd öfver hafvet af 110 m., den vestra
119 m. och för den mellan Engelholm och Laholm
gående landsvägen, som genom en djup fåra slingrar
sig upp öfver åsen, är högsta punkten 185 m.
K. S.
Hallar-Sten, en isländsk diktare, som först var
hofskald hos norske konungen Harald Hårdråde och
sedan hos Olof Kyrre. Hans moder, Härdis, var en
dotterdotter af skalden Einar Skålaglam. Han deltog i
Harald Hårdrådes slag vid Nissaån, 1062, och diktade
om detta slag en sång, hvaraf några verser äro i
behåll. Mest bekant är han för en dråpa, vid namn
Rekstefja, diktad till konung Olof Tryggvessons minne,
och en af de ytterst få isländska dråpor, som blifvit
till efterverlden fullständigt bevarade. Dråpan
har erhållit namnet Rekstefja, emedan stäfvets tre
versrader äro så fördelade, att de bilda slutraden
i tre på hvarandra följande strofer. Sannolikt har
skalden blifvit kallad Hallar-Sten derför att han
framlefvat så många år bland hirdmännen i den norska
konungahallen. Th. W.
Hallaryd, socken i Kronobergs län,
Sunnerbo härad. Arealen 11,052 har. 2,243
innev. (1880). H. utgör ett konsistorielt pastorat
af 3:dje kl., Vexiö stift, Sunnerbo kontrakt.
Hallaröd, socken i Malmöhus län, Onsjö härad. Arealen
2,951 har. 789 inv. (1880). Annex till Norra Rörum,
Lunds stift, Frosta kontrakt.
Hallatz, Emil, tysk djurmålare, f. 1837, började sina
konststudier vid akademien i Berlin och utbildade sig
sedermera i Paris genom studiet af Rosa Bonheurs,
Troyons m. fl:s arbeten. Han har gjort sig ett namn
särskildt som hästmålare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
