Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hrane ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den fagra. Detta äktenskap var icke lyckligt,
emedan Helga förut fattat kärlek till den bekante
skalden Gunnlög Ormtunga (se d. o.), i hvars saga
de olyckliga striderna mellan de bägge rivalerna
utförligen skildras. – 2. Hrafn Svenbjörnsson,
en annan berömd isländing, lefde i början af 13:de
årh. och stod i högt anseende för sina ovanliga
insigter i läkekonsten. Han hade i sin ungdom gjort
vidsträckta resor i Norge, England, Frankrike, Spanien
och Italien samt sannolikt derunder inhemtat sina
kunskaper. Hans lefnadshändelser skildras i en saga,
som är intagen i den under benämningen "Biskupasögur"
utgifna samlingen. Th. W.
Hrane l. Rane bonde omtalas i Rolf Krakes
saga. Det berättas, att när konung Rolf med 100 män
samt 12 kämpar och 12 berserkar begaf sig på färd
för att hemta sitt fädernearf hos konung Adils i
Upsala, fingo de herberge första natten hos bonden
H., som undfägnade dem på bästa vis. Om natten
plågades gästerna af stark köld, och endast Rolfs
kämpar nöjde sig med de kläder, som de hade på
sig. Vid afresan följande dag gaf H. konungen det
rådet att han skulle hemsända hälften af sitt folk,
och Rolf följde rådet. Efter nästa dags färd kommo
Rolf och hans män till samma gård och samma bonde,
som visserligen frågade hvarför de kommo igen,
men fägnade dem väl. För oväders skull stannade de
öfver en dag. Första natten plågades de af en olidlig
törst och andra natten af en odräglig hetta. Endast
Rolf och hans tolf kämpar uthärdade utan knot
alla besvärligheter. Bonden rådde då konungen att
skicka hem alla de öfriga, utom kämparna, och så
skedde. När Rolf och kämparna efter många farligheter
återvände från Upsala, kommo de åter till en gård,
der de träffade H., som erbjöd dem herberge och
ville gifva konungen några vapen i föräring; men
konungen tyckte det vara farliga vapen och ville ej
mottaga dem. Deröfver vardt H. vred, och konungen
red vidare med sitt följe. Snart började Rolf ångra
sitt handlingssätt, i synnerhet som man nu trodde, att
H. ej varit någon annan än Oden sjelf. Rolf vände då
tillbaka, men både gården och H. voro försvunna. Detta
ansågs båda Rolfs olycka, och enligt sagan stupade
han också ej långt derefter. – Namnet Hrane l. Rane
förekommer dessutom flerestädes i fornskrifterna.
Th. W.
Hrappsey, liten isländsk ö i Bredefjorden, vid
Hvammsfjordens mynning. Under senare hälften af
1700-talet fanns der ett godt boktryckeri, som
utöfvade liflig verksamhet. C. E.
Hroswitha. Se Roswitha.
Hrusso, det inhemska namnet på en i provinsen Assam,
n. om Brahmaputra, bosatt folkstam, vanligen
kallad Aka l. Arka, som ännu icke underkastat sig
brahmanismen och dess bärare, det ariska assamspråket,
utan behållit sitt språk och sin hedendom. Förr
lefde H. af rof och plundring, men erhåller nu
af engelska regeringen en viss ersättning mot
vilkor af godt uppförande. Hrusso-språket tillhör
himalaja-språkens familj. En "Aka-vocabulary" finnes
i Daltons "Ethnology of Bengal" (1872). H. A.
Hrutafjörður, isländsk fjord, som från Húnaflói skär
in i landet omkr. 50 km. mot s.
Hrym (Sv. Rym), Nord. mytol., en jätte, som vid
Ragnarök kommer östanifrån i spetsen för alla
rimtursarna och strider mot gudarna. Enligt någras
mening är H. den, som styr skeppet Nagelfare (se
d. o.). Th. W.
Hrynhenda (af Isl. hrynja, brusa, sorla), ett af
fornnordiska skalder ofta användt versslag, hvars
schema är följande:
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
