Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborg, betydande handelsstad i Vestergötland, vid Göta elfs södra utloppsgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillämnad ny stadsdel med det prydliga
stationshuset för bergslagernas jernvägar. Vidare
följer vid Fattighusån förstaden Stampen med nya
arbetshuset, barnhuset och på en enstaka höjd skansen
Lejonet. Söder om och närmast den egentliga staden
och nya allén träffas Albostaden och Annedal samt
östra, vestra och nya Haga, raskt uppblomstrande
stadsdelar, delvis med palatslika byggnader, ett slags
villastad, det s. k. tjenstemannaqvarteret, och
en mängd nya, prydliga arbetarebostäder, de
senare företrädesvis i Annedal. I denna trakt
märkas: Hagakyrkan i engelsk-gotisk stil, nya
barnbördshuset, anlagdt efter paviljongsystemet,
exercis- och gymnastikhuset vid artilleriheden,
chalmersska slöjdskolan, vattenledningens reservoar
i Landalabergen, längst i vester skansen Kronan på en
isolerad höjd samt vid Jerntorget arbetareföreningens
prydliga hus. Vid Redberget ligger Pauli kyrka. Åt
vester fortsättas förstäderna på och vid foten
af bergkullarna längs stranden af Göta elf med
Masthugget, Majorna l. Karl Johans församling och
Klippan, en trakt med fabriker, skeppsvarf och en
talrik arbetarebefolkning. Bland byggnader märkes
här S:t Johannes kyrka i gotisk stil, belägen i
Masthugget. Söder om Haga träffas Lorentzbergs
parkanläggning, med skalden Wadmans byst och G:s
förnämsta utvärdshus, samt den vidsträckta, nyligen
ordnade Slottsskogen, en med betydliga kostnader
anlagd, utmärkt vacker allmän promenadplats,
från hvars omgifvande kala berg flerstädes
erbjudas storartade utsigter öfver staden och
dess grannskap. Stadens omgifningar karakteriseras
visserligen af kala berg, men mellan dessa utbreda sig
vackra, bördiga dalar med trädgårdar och villor, der
konsten mångenstädes skapat de skönaste nejder. Längst
i nordöst på stadens mark ligger vid Säfveån inbäddad
i grönska Gamla staden på det forna Ny Lödöses plats.
Ursprungligen anlagdt af holländare, har G. länge i
sitt yttre bibehållit ett holländskt utseende; men den
lifliga handelsförbindelsen med Stor-Britannien anses
småningom hafva gifvit innevånarnas lif och vanor den
engelska prägel, som numera lätt faller främlingen
i ögat. Lyckligt att sedan lång tid tillbaka bland
sina medborgare räkna ett stort antal mecenater, som
med öppen blick för samhällets behof förenat förmåga
att afhjelpa dem, har G. för kanske de flesta af sina
offentliga inrättningar att tacka enskilda personers
frikostighet. Bland storartade donationer intages
första rummet af Sven Renströms (ursprungligen 1 1/2
mill. kr.), hvars ränta till större delen nyttjas till
allmännyttiga ändamål. Bland personer, till hvilka
G. i öfrigt står i tacksamhetsskuld, böra nämnas
familjen Dicksons medlemmar, D. Carnegie. W. Chalmers,
N. Sahlgren, J. Lindström m. fl.
G:s betydelse såsom handels- och fabriksstad framgår
i någon mån af följande siffror. År 1880 ankommo och
afgingo 8,906 fartyg om tillsammans 1,580,754 tons
drägtighet, deraf 4,432 fartyg om 1,282,618 tons i
utrikes sjöfart; hamnafgifterna utgjorde 150,991 kr.,
tulluppbörden 7,232,894 kr. Stadens egen handelsflotta
utgjordes af 256 fartyg om 84,162 tons,
och på sjömanshuset voro 4,761 sjökaptener och
sjömän inskrifna. De handlandes antal uppgick till
1,179, med en betjening af 1,597 personer och en
bevillning för rörelsen af 72,530 kr. 83 öre. De
på börsen anmälda vexelslut i främmande myntslag
(36,411,268 kr. år 1881) hafva på de senare åren
väsentligt nedgått. Fabriksväsendet omfattar de
flesta i Sverige vanliga industrigrenar och har
nått en framstående utveckling, särskildt hvad
beträffar socker-, porter-, tobaks-, bomullsgarns-,
snickeri- och gjutgodsindustrien. I det hela
funnos 1880 72 fabriker i verksamhet med 14,663,826
kr. tillverkningsvärde och 4,256 arbetare, hvilka
siffror emellertid skulle ansenligt höjas, om man
medräknade de många fabrikerna inom angränsande
socknar på landet. Handtverkarnas antal uppgick
till 478 med 1,758 arbetare. Kreditinrättningar
äro riksbankens afdelningskontor,
skandinaviska kreditaktiebolaget, Göteborgs
inteckningsgarantibolag, en köpmansbank,
en folkbank, två sparbanker samt en ränte- och
kapitalförsäkringsanstalt. Dessutom finnas åtskilliga
försäkringsbolag.
Af bildningsanstalter må nämnas ett högre och
ett lägre allmänt läroverk, ett fullständigt
realläroverk, ett privat realgymnasium, flere
högre och lägre enskilda skolor för qvinlig
ungdom, kjellbergska flickskolan och villinska
fattigfriskolan, de senare med betydliga fonder,
ett folkskolelärareseminarium, en stor mängd
folkskolor, navigationsskola, handelsinstitut,
slöjdföreningens skola och chalmersska skolan för
högre teknisk undervisning. Ett vetenskapligt samfund,
K. vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg,
stiftades 1778. – I kyrkligt hänseende utgör större
delen af staden f. n. (1882) en församling, Gustavi
l. Domkyrkoförsamlingen, regalt pastorat af 1:sta
kl., hvars kyrkoherde tillika är stiftets domprost;
Kristine församling, regalt pastorat af 2:dra kl.,
är delad på en svensk och en tysk afdelning; Karl
Johans församling tillades staden år 1868. I öfrigt
märkas Kronhus- eller garnisonsförsamlingen, en katolsk
och en mosaisk församling. Den 1 Maj 1883 inträder i
G:s kyrkliga indelning den ändring att staden delas
i 6 regala, territoriella församlingar (Domkyrko,
Kristine, Gamlestads, Haga, Masthuggs och Karl Johans
församlingar) och 2 icke-territoriella (Tyska och
Garnisons-församlingen). – För riksdagsmannaval
utgör G. en valkrets och eger för närvarande utse 2
representanter i Första och 7 i Andra kammaren.
G. räknar sin tillvaro på sin nuvarande plats endast
från år 1619. Stadens föregångare under medeltiden
var Liodhus l. Gamla Lödöse, vid Göta elf nedanför
Lilla Edets fall, hvilken stad redan på 1400-talet
förfallit och ersatts med Ny Lödöse, vid Säfveåns
utlopp i Göta elf, jämte det ett mindre stadssamhälle
uppväxt omkring fästet Elfsborg i trakten af nuvarande
Nya varfvet och Klippan. Namnet G. möter först
1603, då Karl IX grundade en stad med detta namn på
Hisingen midt emot Elfsborgs fäste, men denna nya stad
förstördes redan 1612 af danskarna. Gustaf II Adolf
genomförde slutligen den länge närda tanken att
grunda en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
