Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborg, betydande handelsstad i Vestergötland, vid Göta elfs södra utloppsgren - Göteborgs handels- och sjöfartstidning, daglig aftontidning i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varaktig handelsplats vid Göta elfs mynning och
utfärdade d. 4 Juni 1621 det nuvarande G:s första
privilegier. Många holländare, skottar och tyskar
nedsatte sig i den nya staden, som vann en snabb
tillväxt och allt sedermera med endast korta afbrott
intill våra dagar tilltagit i betydelse och välstånd
trots de olyckor genom krig och eld, för hvilka den
tid efter annan varit utsatt. Länsstyrelsen flyttades
från Bohus till G. år 1700, och den superintendentia,
som af Gustaf II Adolf der inrättades 1620, upphöjdes
1665 till biskopsdöme. År 1807 upphörde staden
att vara fästning, och dess vallar raserades. Af
de omgifvande verken qvarstå ännu såsom grånade
minnen skansarna Lejonet (Göta lejon) och Kronan,
hvaremot batterierna Billingen (vid Nya varfvet) och
Rya nabbe (på Hisingen) helt och hållet slopats. Ny
Elfsborgs fästning (se Elfsborg), som flere gånger
skyddat G. mot danska flottor, och den station för
flottan, som länge fanns vid Nya varfvet, hafva äfven
öfvergifvits. G:s militära betydelse inskränker
sig numera till att vara garnisonsort för Göta
artilleriregemente och ett litet detachement husarer.
A. G.
Göteborgs handels- och sjöfartstidning, daglig
aftontidning i Göteborg. Dess första fjorton
nummer utkommo 1832 såsom bihang till den af
gymnasieadjunkten Lomberg utgifna politisk-literära
tidningen "Götha Runor", emedan utgifvaren af
Handelstidningen, bokhållaren M. Prytz, icke
kunnat erhålla det begärda tillståndsbeviset i
rätt tid. Första numret, som bär namnet "Göteborgs
handels- och sjöfartstidning", är derför numreradt
med n:r 15 och utkom d. 7 April 1832. Tidningen
var till en början afsedd endast för handels- och
sjöfarts-notiser och behöll länge en öfvervägande
merkantil prägel, men inrymde så småningom, sedan
tidningen "Götha Runor" upphört med år 1832, äfven
politiska artiklar. Utgifvaren Prytz hade emellertid –
liksom samtidigt "Aftonbladets" utgifvare, L. Hierta,
till hvars meningsfränder Prytz hörde – att kämpa
en svår kamp mot indragningsmakten och förlorade
snart rätten att sjelf utgifva tidningen. Denna
vexlade under striden mot indragningsmakten flere
gånger namn, beroende på de tillståndsbevis, som
funnos till hands eller de ansvarige utgifvare, som
kunde anskaffas. Tidningen utkom 1832-33 dagligen,
under åren 1834-44 endast tre gånger i veckan, men
har sedan 1845 åter utgifvits dagligen. Tidningens
färg var afgjordt liberal, dess tendens för öfrigt
alltjämt mera merkantil än politisk. 1848 sålde
Prytz tidningen till J. Sandvall, förut utgifvare
af "Jönköpingsbladet", hvilken betydligt höjde
tidningens spridning samt genom talrika förbindelser
och ökad redaktionspersonal befäste och utvidgade
dess anseende, så att den snart nämndes såsom
en af Sveriges mera framstående tidningar, "näst
Aftonbladet dess mest inflytelserika". Tidningens
färg var efter 1848 t. o. m. ännu mera utpräglad
än under den närmast föregående tiden, särskildt
1850, då tidningen uppträdde emot det af de
"grå" och äfven af "Aftonbladet" försvarade
representationsförslaget. Sandvall hade emellertid –
trots företagets stora framgång – att kämpa
med ekonomiska svårigheter, som en gång
t. o. m. föranledde utgifvandet af två täflande
Handelstidningar (en sandvallsk och en prytzisk). 1851
måste Sandvall, till följd deraf att en af honom,
såsom bankkamrer, i Jönköping många år förut
begången förseelse upptäckts, lemna landet, hvarefter
tidningen utgafs och redigerades af C. J. Lindskog,
M. Prytz och J. M. Wimmerstedt. 1852 erhöll hon en ny
hufvudredaktör i literatören S. A. Hedlund. Tidningen
har under de tre årtionden, som förflutit, sedan
han öfvertog hufvudredaktörskapet, tagit en verksam
och inflytelserik del i det allmänna meningsutbytet,
ej blott i politiska frågor, utan i snart sagdt alla
spörsmål af större intresse. Icke minst har tidningen
tagit till orda för det samhälles framåtskridande,
inom hvilket den utkommit.
I politiskt afseende har tidningen allt fortfarande
tillhört den utprägladt liberala sidan. Under
1850- och 1860-talet stod den i främsta ledet bland
kämparna för en representationsreform, stred ifrigt
för främmande trosbekännares likställighet med
andra svenske medborgare och intog i tullfrågorna
en starkt framskjuten frihandelsställning. I
fråga om utrikespolitiken var tidningen 1863-64
afgjordt ministeriel och stred för den åsigt att
Sverige icke måtte inblanda sig i dansk-tyska
fejden. 1870-71 uttalade tidningen sig emot den
franskvänliga, napoleonska åskådning, som under
fransk-tyska kriget genomströmmade svenska folket,
hvilket vållade en tillfällig minskning i dess
prenumerant-antal. I de inre frågorna har tidningen
efter representationsreformens genomförande (1866)
bibehållit sin ställning i venstern och dessutom i
allmänhet sympatiskt omfattat landtmannapartiet. I
dissenter- och religionsfrihetsfrågorna, liksom i
frågorna om utvidgad kommunal och politisk rösträtt,
undervisningsfrågan, afskaffande af vatten- och
brödstraffet m. fl. kulturfrågor, har tidningen
tillhört reformvännernas antal. Tidningen har
fortfarande egnat mycket utrymme åt handels- och
sjöfartsnotiser. Under tidernas lopp har äfven
en literatur- och konstafdelning utvecklat sig
i tidningen. Bladet har sedan lång tid tillbaka
ett synnerligen utvidgadt korrespondentsystem på
främmande orter. – Bland tidningens medarbetare
märkes V. Rydberg, som 1855 blef fast medarbetare i
tidningen. Han har der först offentliggjort flere af
sina mest framstående verk och deltagit i såväl den
politiska som den religiösa debatten om dagens frågor.
Tidningens spridning har hållit jämna steg med dess
utveckling, i synnerhet i Göteborg och vestra samt
södra Sverige. Upplagan beräknas till omkr. 5,000
exemplar (lördagsnumret utgår i närmare 8,000
exemplar). Prenumerationspriset är 20 kr. för Göteborg
och 21 kr. för landsorten. Annonspriset är 12 1/2 öre
(i lördagsupplagan 15 öre) per rad. Näst "Stockholms
dagblads" hufvudstadsupplaga torde tidningen vara
Sveriges mest anlitade annonsblad. Tidningen eges
sedan 1875 af ett aktiebolag, numera på 425 aktier
(med 425,000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
