Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborgs handels- och sjöfartstidning, daglig aftontidning i Göteborg - Göteborgs och Bohus län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aktiekapital), af hvilka 9/10 egas af tidningens
medarbetare. K. W-g.
Göteborgs och Bohus län, Sveriges vestligaste län,
beläget mellan 57° 34’ och 59° 7’ n. br. samt 11° 6’
och 12° 26’ ö. lgd fr. Greenw. (18° 3’ 30" v. från
Stockholm), innefattar hela landskapet Bohus län
samt Göteborgs stad, Askims, Säfvedals och Östra
Hisings härad af Vestergotland. Det gränsar i n. till
Smålenenes amt i Norge (hvarifrån det delvis skiljes
genom Svinesund och Idefjord), i ö. till Dalsland
och Vestergötland, i s. till Halland samt i v. till
Kattegatt. Ytinnehållet är 5,057 qvkm., hvaraf 538
qvkm. tillhöra Vestergötland. Insjöar upptaga 151,7
qvkm. (vikar och sund af hafvet äro ej inberäknade
i arealen), öar, holmar och skär 942 qvkm. De
största öarna äro Orust (336,4 qvkm.), Hisingen (195
qvkm.) och Tjörn (134 qvkm.). I n. och s. har länet en
längd af 180 km.; bredden af fasta landet öfverstiger
ingenstädes 40 km. och är ö. om Saltkällefjorden
endast 3,5 km. – 1880 uppgick länets folkmängd till
261,114 personer (125,713 mankön och 135,401 qvinkön),
af hvilka 173,046 voro bosatta på landsbygden och
88,068 i städerna, och utgjorde densamma 5,72 proc. af
rikets hela folkmängd. Näst Malmöhus län har G. den
största befolkningstätheten i riket (53 pers. på
hvarje qvkm. land), och i afseende på den absoluta
folkmängden intager det femte platsen bland rikets
län. 1870 hade länet 232,389 innev., 1850 187,583 och
1800 116,674, utvisande sedan århundradets början en
ökning af nära 124 proc. och under perioden 1871-80
en ökning af 12,36 proc. (i hela riket 9,3 proc.).
I judicielt hänseende indelas G. i 5 domsagor (Askims,
Hisings och Säfvedals; Inlands; Orusts och Tjörns;
Norrvikens samt Sunnervikens) med 14 tingslag
(Askims; Vestra och Östra Hisings; Säfvedals; Inlands
Nordre; Inlands Fräkne; Inlands Torpe; Inlands
Södre; Orusts och Tjörns; Qville; Vette; Tanums;
Bullarens; Lane samt Tunge, Stångenäs, Sörbygdens
och Sotenäs) samt med afseende på administrationen i
5 fögderier (Göteborgs, Inlands, Orusts och Tjörns,
Sunnervikens samt Norrvikens), med 20 härad och 21
länsmansdistrikt. I ecklesiastikt hänseende hör länet
till Göteborgs stift och är fördeladt på 6 kontrakt
(Domprosteriets södra, Elfsyssels södra och norra,
Vikornas södra och norra samt Orusts och Tjörns
kontrakt) samt 36 pastorat och 1 garnisonsförsamling,
som omfatta 97 församlingar, af hvilka 8 äro
kapellförsamlingar. För försvarsväsendet har länet
följande indelningar: till Bohus läns regemente 904
nummer, af hvilka 54 ständigt vakanta och 72 anslagna
till spel; till Elfsborgs regemente 10 11/16 rotar
samt 2 extra rotar; till Vestgöta regemente ett
rusthållsnummer samt för sjöförsvaret 2 kompanier
båtsmän, tillsammans 469 nummer, utom 90 i fred
vakanta nummer för städerna, för hvilka vakansafgift
erlägges, och vid ny ordinarie rotering tillkomna
33 nummer jämte 11 101/288 mtl i spridda rotedelar
för landet och 1 rote jämte 33/64 mtl i spridda
rotedelar för städerna, för hvilka vakansafgift
äfven erlägges. Dessutom hafva posthemmanen
inom länet, 15 3/4 mtl, 1870 blifvit roterade å
infanteriet och Elfsborgs regemente för 1/2 och å
båtsmanshållet för 5 5/12 rotemantal med skyldighet
att erlägga vakansafgift från och med 1871. Inom
länet ligga fem städer, alla stapelstäder: Göteborg,
Uddevalla, Marstrand, Kungelf och Strömstad, samt
en köping, Lysekil. Dessutom finnes längs kusten ett
stort antal fisklägen, somliga med ett rätt betydligt
innevånareantal, t. ex. Fiskebäckskil, Fjällbacka,
Grundsund. Göteborg är säte för landshöfdingen. –
I länet finnas 6 provinsial- och 3 distriktsläkare
för landsbygden, 2 stads- och 7 distriktsläkare
i Göteborg, stadsläkare i de öfriga städerna, 1
karantänsläkare, flere enskilda praktiserande läkare
samt 1 länsveterinär. Af länets sjukvårdsinrättningar
märkas de i staden Göteborg belägna Allmänna och
Sahlgrenska sjukhuset, kurhuset, garnisonssjukhuset,
fattigförsörjningens sjukhus, barnbördshuset,
sjukhemmet för obotligt sjuka, sjukhuset i Majorna
samt hospitalet för sinnessjuka på Hisingen. Inom
länet finnas for öfrigt länslasarett och kurhus i
Uddevalla samt länslasarett i Strömstad och Kungelf. I
Mölndal finnes dessutom ett af enskilde upprättadt
och underhållet sjukhus. Utefter kusten ligger en
mängd saltsjöbad, bland hvilka de betydligaste äro
Strömstad, Grebbestad, Lysekil, Fiskebäckskil,
Gustafsberg, Henån, Ljungskile, Stenungsön och
Marstrand. – Länet har 1 hushållningssällskap och
1 landtbruksskola (å Stora Vrem). Till riksdagens
Första kammare sänder det 8, deraf Göteborgs stad 2,
och till Andra 14 riksdagsmän, deraf halfva antalet
från Göteborgs stad.
Länets hufvudnäringar hafva af ålder varit åkerbruk
och fiske, af hvilka det förra varit beroende af det
senare, så att åkerbruket alltid försummats, då fisket
gifvit riklig afkastning. På 1000-talet var fisket
landets vigtigaste näringsgren och sädesbehofvet
hemtades från Vestergötland; i slutet af 1500-talet
omtalas Bohus län som ett rikt kornland. Genom ett
oftast utomordentligt gifvande sillfiske under de
följande årh. samt genom de förödande krigen förföll
åkerbruket å nyo, och detta förhållande fortfor
i allmänhet till 1808, då sillfisket upphörde
och innevånarna tvungos att egna sin omsorg åt
jordbruket, hvilket sedan den tiden gjort ofantliga
framsteg. Stora sträckor hafva uppodlats, så att
sädesafkastningen under vanliga år är större än
det egna behofvet. Den odlade jorden, som 1880 var
fördelad mellan 14,750 egare, upptog s. å. 92,240 har
l. 18,8 proc. af länets hela egovidd (490,513 har) och
den naturliga ängsmarken 15,771 har l. 3,2 proc. Med
afseende på den odlade jordens förhållande till hela
arealen intog G. 1879 det elfte rummet bland rikets
län. Antalet mantal är 2,909,589. Hela skördebeloppet
af säd, rotfrukter m. m. utgjorde 1880, enligt
hushållningssällskapets uppgift, 2,185,000 hl., hvaraf
omkr. 26,900 hl. hvete, 178,400 hl. råg, 163,000
hl. korn, 860,000 hl. hafre, 59,000 hl. blandsäd,
63,700 hl. ärter och bönor, 772,000 hl. potates och
55,750 hl. andra rotfrukter. Foderskörden, som det
året var liten, anslogs till omkr. 63 mill. kg. Enär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
