Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelspartering ("handelsfördelning"), kamer., ett fordom brukligt särskiljande af minuthandeln i grupper - Handelsregister, jur., ett, enligt tyska handelslagboken, vid domstolarna fördt offentligt register - Handelsrätt, jur., är i vidsträckt mening sammanfattningen af alla de rättsregler, som afse handeln eller varubytet - Handelsskolor l. handelsinstitut, läroverk, som hafva till uppgift att meddela undervisning rörande handeln och hvad dermed sammanhänger - Handelssocietet. Se Handelspartering - Handelsväxter, tekn., benämnas med ett gemensamt namn i allmänhet sådana växter, hvilkas produkter äro föremål för handelsverksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Handelspartering ("handelsfördelning"), kamer.,
ett fordom brukligt särskiljande af minuthandeln
i grupper, af hvilka köpmannen fick välja en, inom
hvilken hans rörelse skulle vara begränsad. Redan
i Upsala stadga om köphandeln af d. 25 Febr. 1546
föreskrefs bl. a., att icke hvar och en "efter
sitt eget goda tycke" fick drifva handel med
allahanda varor, utan med ett visst slags varor. Så
t. ex. kunde ej en köpman på en och samma gång handla
med kläde och med salt, humle, fisk e. d. I Upsala
stad tillämpades parteringen, åtminstone delvis,
men i de öfriga städerna synes denna anordning
aldrig vunnit tillämpning. Enligt förordning för
Stockholm skulle "köphandeln" der särskiljas i 15
strängt begränsade gillen l. "handelssocieteter",
med hvar sin ålderman och sina "bisittare",
liksom hos handtverksskråna. Emellertid voro
dessa stadganden icke utan inflytande på
senare handelsförordningar för hufvudstaden.
Kbg.
Handelsregister, jur., ett, enligt tyska
handelslagboken, vid domstolarna fördt offentligt
register, afsedt för införandet af köpmännens
firmor, inrättade bolag, meddelad prokura och
vissa andra rättsförhållanden, i fråga om hvilka
lagstiftningen föreskrifvit deras intagande i
registret. Med handelsregistret åsyftas, att
deri intagna rättsförhållanden skola erhålla den
publicitet, som handelsförhållandenas natur fordrar,
så att en hvar, som sådant önskar, skall kunna om dem
erhålla kännedom. I handelslagboken gifves ock i
sådant ändamål föreskrift att en hvar är berättigad
att taga kännedom om registret samt att mot lösen
erhålla afskrift af deri skedda inskrifningar. – I
Danmark är, genom lagen d. 23 Jan. 1862, stadgadt,
att register öfver firmor, bolag och prokura skall
föras i städerna af magistraten och på landet af
politimästaren. Likaledes är i Norge, genom lagen
om firmaregister d. 3 Juni 1874, föreskrifvet:
att köpman, hvilken som firma begagnar antingen
ett annat namn än sitt eget eller sitt eget namn
med ett tillägg, som antyder ett intressentskap,
och solidariskt bolag, som begagnar annan firma
än samtliga delegarnas namn, samt bolag utan
personligt ansvar skola göra anmälan hos magistraten
eller på landet hos fogden, hvilken myndighet
införer anmälan i ett "firmaregister". I Sverige
finnes ännu icke något särskildt handelsregister
infördt. I de fall, der enligt svensk lagstiftning
skyldighet att anmäla firma eger rum, nämligen
dels enligt 1798 års förordn. i fråga om bolag,
som bestå af flere eller andra i lifvet varande
personer än de, hvilka i bolagets firma tydligen
äro namngifna, dels enligt 1848 års förordning
i fråga om aktiebolag, ersättes handelsregistret
af inteckningsprotokollet vid häradsrätten och af
allmänna protokollet hos magistraten. En komité är
för närvarande (1882) tillsatt med uppgift att söka
åstadkomma likartad lagstiftning i Sverige, Norge och
Danmark angående handelsregister, firma och prokura.
L. A.
Handelsrätt, jur., är i vidsträckt mening
sammanfattningen af alla de rättsregler, som afse
handeln eller varubytet, men vanligen
inbegripas under detta namn endast de privaträttsliga
reglerna af denna art. Handelsrätten utgör således en
del af förmögenhetsrätten. Från början framträdde
ofvannämnda regler såsom en för vissa personer
gällande rätt; handelsrätten utbildades under
medeltiden såsom en köpmansståndets rätt. Småningom
har den erhållit en mer objektiv karakter, med uppgift
att gifva regler för den större varuomsättningen och
för de förhållanden, som af denna betingas. Den är
icke längre en rätt för köpmän, ehuru det visserligen
för en uppgörelses handelsrättsliga karakter kan vara
väsentligt, att den afslutas med en köpman. På detta
område äro den största möjliga enkelhet och bestämdhet
nödvändiga till befordrande af lätthet och säkerhet i
omsättningen, och en särskild lagstiftning är derför
der behöflig, äfven om endast vissa jämkningar i
den allmänna rättens regler skulle tarfvas. Till
handelsrätten höra således reglerna om vissa slag
af köp och leveransaftal, transport-, förlags-,
försäkrings- och kommissionsaftal, om bolag och firmor
m. m. äfvensom vexelrätten och sjörätten. I åtskilliga
land hafva hithörande stadganden sammanförts i
en särskild handelslagbok, såsom Frankrikes Code
de commerce och Tysklands Allgemeines deutsches
handelsgesetzbuch. I Sverige, Norge och Danmark saknas
en sådan allmän handelslagstiftning; endast vexelrätt
och sjörätt äro ordnade genom särskilda författningar,
men i öfrigt är äfven på den egentliga handelns område
den allmänna lagen tillämplig. Genom skrifvelse af
d. 9 Maj 1876 har riksdagen hos K. M:t anhållit,
att en fullständig handelslag för Sverige måtte
utarbetas. I. Afz.
Handelsskolor l. handelsinstitut, läroverk, som hafva
till uppgift att meddela undervisning rörande handeln
och hvad dermed sammanhänger. De vanliga läroämnena
äro språk, matematik, räkning, handelskorrespondens,
bokföring, handelsrätt, nationalekonomi, varukännedom
och skönskrifning. De första handelsskolorna
upprättades af Pombal i Portugal 1753 och
af J. G. Büsch i Hamburg 1767. Numera finnas
sådana läroverk i alla europeiska land äfvensom i
Nord-Amerika. I åtskilliga svenska städer finnas
handelsskolor upprättade och skötta af enskilda
personer. De största handelsläroverken i Sverige äro
Frans Schartaus praktiska handelsinstitut, upprättadt
och underhållet af Grosshandelssocieteten i Stockholm,
samt Göteborgs handelsinstitut. I utlandet kallas
efter större måttstock inrättade handelsläroverk ofta
handelsakademier.
Handelssocietet. Se Handelspartering.
Handelsväxter, tekn., benämnas med ett gemensamt namn
i allmänhet sådana växter, hvilkas produkter äro
föremål för handelsverksamhet. Vanligen inbegripas
dock icke sädesslagen under denna benämning, utan
med handelsväxter förstås t. ex. sådana växter,
som lemna droger, njutningsmedel, färgmedel,
väfnadsämnen, garfämnen o. s. v., eller sådana,
hvilka användas i medicinen, till njutning eller i
industrien. Många bland dem spela en ofantligt stor
rol, såsom kinaträden, vallmoörten (opium), kaffe,
te, tobak, hampa, lin och bomull. O. T. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
