Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hakslagg, metallurg., kallas sådan masugnsslagg, som vid dålig masugnsgång ej smält så fullständigt - Hakspänn, krigsv., kallas på slaglåset en urtagning på hanens (se d. o.) afrundade del - Hakstöd, krigsv., en cylindrisk tapp - Hakunge, egendom i Roslagen, Össebygarns socken - Hala, sjöv., i allmänhet att draga i ett tåg eller med handkraft förflytta ett föremål, t. ex. hala ned (ej hissa ned) ett segel, en flagg o. d. - Halacha. Se Hagada - Hala dör. Se Dörhala - Halang, namnet på en stam i östliga Siam, hörande till det vilda bergsfolk, som af siameserna kallas Kha - Halanzier-Dufresnoy, Olivier - Halas, stad i ungerska komitatet Pest-Pilis-Solt-Kis-Kun - Halberstadt, stad i preussiska regeringsområdet Magdeburg (Sachsen) - Halbig, Johann - Hald, dansk herregård, belägen i Nörrejylland - Haldats apparat, fys., tjenar till att åskådliggöra lagen för kommunicerande kärl - Halden. Se Frederikshald - Halding hette två konungar i Svithjod - Haldor Snorrason, isländsk bonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hakslagg, metallurg., kallas sådan masugnsslagg,
som vid dålig masugnsgång ej smält så fullständigt,
att den kunnat utrinna med den öfriga slaggen, utan
måst utdragas ur ugnen med krokar, eller, såsom
det kallas, "krokas ut". Oftast är hakslaggen
inmängd med större eller mindre jernkorn.
C. A. D.
Hakspänn, krigsv., kallas på slaglåset en urtagning
på hanens (se d. o.) afrundade del, hvari haken griper
för att förekomma vådaskott genom hanens nedfallande
på tändhatten. H. W. W.
Hakstöd, krigsv., en cylindrisk tapp, som är
inskrufvad på låsbleckets yttersida bakom haken
(se Hake) för att hindra dess tillbakafallande,
H. W. W.
Hakunge, egendom i Roslagen. Össebygarns socken,
Stockholms län, vid sjön Garnsviken, som genom
Åkers kanal står i segelbar förbindelse med
saltsjön. 2 1/2 mtl med underlydande Rönninge. Areal 827
har. Taxeringsvärde 125,000 kr. (1882). Egendomen
tillhörde på 1700-talet medlemmar af slägterna
Cronhielm och Silfverstolpe samt köptes 1858 af
boktryckaren J. A. Walldén, hvilken helt och hållet
omskapade det då i hög grad förfallna godset samt
nedlade stora summor på dess förskönande. Den
tillhör f. n. (1882) hans son, boktryckaren
J. V. Walldén. Jämte Östanå och Smedby har H. direkt
telefonförbindelse med telefonnätet i Stockholm.
Hala, sjöv., i allmänhet att draga i ett tåg eller
med handkraft förflytta ett föremål, t. ex. hala
ned (ej hissa ned) ett segel, en flagg o. d.
R. N.
Halacha. Se Hagada.
Hala dör. Se Dörhala.
Halang, namnet på en stam i östliga Siam, hörande
till det vilda bergsfolk, som af siameserna kallas
Kha.
Halanzier-Dufresnoy [alanssie-dyfränåa], Olivier,
fransk teaterdirektör, f. 1819, hade varit
föreståndare för teatersällskap i Rouen, Marseille,
Bordeaux, Bruxelles, Strassburg och Lyon, då han
1871 för en tid af åtta år utnämndes till direktör
för stora operan i Paris. 1879 afgick han från denna
plats, på hvilken han utvecklat smak och duglighet.
Halas [hallasch], stad i ungerska komitatet
Pest-Pilis-Sólt-Kis-Kun. 15,039 innev. (1880). Våren
1879 led staden af vattenflöde.
Halberstadt, stad i preussiska regeringsområdet
Magdeburg (Sachsen), vid Holzemme, ett tillflöde till
Saales biflod Bode. 31,260 innev. (1880). Staden
har ett ålderdomligt utseende, och i många
af dess byggnader är medeltidens arkitektur
bibehållen. Märkligaste byggnaderna äro den
gotiska domen (från 13:de–15:de årh., restaurerad
1850–71), Liebfraukirche, en pelarebasilika (byggd
1135–1248, restaurerad 1848) samt rådhuset (bygdt
1360–81). Staden är säte för en appellationsdomstol,
har ett seminarium jämte döfstumanstalt och en
teknisk skola samt drifver åtskillig industri. H:s
ursprung ar samtidigt med grundandet af biskopsstiftet
H. (i början af 800-talet), hyars hufvudort staden
var. Genom westfaliska freden (1648) kom stiftet
såsom furstendöme till Brandenburg och
omfattade, sedan grefskapet Regenstein 1671 blifvit
förenadt dermed, omkr. 250 qvkm. Vid freden i Tilsit
1807 lades furstendömet till Westfalen, men återgick
1813 till Preussen och bildar nu ungefär de fyra
kretsarna Aschersleben, Oschersleben, Halberstadt
och Osterwiek i regeringsområdet Magdeburg.
Halbig, Johann, tysk bildhuggare, f. 1814,
d. 1882, studerade i München och tillhörde
Schwanthalers skola. Hans första arbeten voro
af dekorativ art: Lejonen vid ingången till gamla
pinakoteket i München (1835), Roma och Minerva
för slottsträdgården derstädes (1840) och 12
kolossalstoder för Museum i Petersburg. 1845 blef
han professor vid polytekniska skolan i München,
utförde 1847 de fyra lejonen för qvadrigan på
Siegesthor och 1850 ett par mästerliga krucifix för
Münchens kyrkogårdar m. m. Dessutom modellerade han
många byster och bildstoder af framstående personer,
bland hvilka flere äro lyckade, såsom en ryttarestod
af konung Vilhelm af Würtemberg i Kannstatt,
hvarjämte han utförde flere beställningar från
Amerika, t. ex. Emancipationsgruppen i New York. Ett
af hans senaste verk är den 1875 fullbordade
kolossala Passionsgruppen i Oberammergau.
C. R. N.
Hald, dansk herregård, belägen i Nörrejylland,
Viborgs amt, omkr. 7,5 km. s. v. om Viborg, vid
Hald-sjön. Sägnen förlägger den i folkvisorna
omtalade borgen H. till detta ställe, och under
medeltiden låg der ett starkt fäste, hvilket Niels
Bugge egde och 1355 med framgång försvarade mot
konung Valdemar Atterdag. Efter mordet på Bugge
(1359) såldes H. till Valdemar, men bortskänktes
1393 till Viborgs biskopsstol och var sedermera
tidtals biskopssäte. 1536 indrogs det till kronan
och blef säte för en kunglig lensmand, tills det
(1664) såldes till två rika holländska judar,
bröderna Lima. Från dessa öfvergick egendomen
till Gregers Daa (1703), hvilken ref ned den gamla
borgen. 1802–08 egdes H. af O. Guldberg, som uppförde
den nuv. hufvudbyggnaden. F. n. innehafves det af
borgmästaren C. Krabbe, hvilkens fader 1852 inköpte
detsamma. Sedan 1868 hafva der nästan årligen hållits
öfningsläger. E. Ebg.
Haldats apparat [aldas], fys., tjenar till att
å skådliggöra lagen för kommunicerande kärl, nämligen
att vätskans höjd är oberoende af kärlets form.
L. A. F.
Halden. Se Frederikshald.
Halding hette två konungar i Svithjod, som omtalas i
den mytiska fornsagan om Romund Grepsson. De utmanade
konung Olof från Gårdar i Danmark till en kamp på
Vänerns is, hvarest båda de stridande flockarna
ledo stora förluster. Helge den fräkne, som var med
haldingarna, fällde der Romunds åtta bröder, men
blef slutligen sjelf dödad af Romund. Efter en tid
samlade konung Olof en ny här och drog till Svithjod,
åtföljd af Romund, som vid det tillfället lyckades
döda den ene konung H. Th. W.
Haldor Snorrason, isländsk bonde, son af den mäktige
Snorre Gode på Helgafell och Tunga (d. 1031), var
i många år väring i Miklagård och Harald Hårdrådes
trogne tjenare samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
