Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Horsens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som äfven berättar, att Set, i gestalt af en svart
galt eller ett vidunder, sårat H. i ögat. Detta sår
vårdades sedan af Anubis (skymningen), son af Osiris
(aftonsolen) och Sets maka Neftys (natten). En annan
legend låter Set sluka H:s öga; men Set tvingas att
gifva det tillbaka, sedan han med en stålkedja om
halsen kastats i fängelse. Den mäktiga strålglansen
af H:s öga var för mörkrets makter fruktansvärd
och tillintetgörande. Med dessa något omväxlande
myter betecknades den städse förnyade kämpen mellan
ljus och mörker, hvilken strid äfven symboliserades
på flere andra sätt. I underjorden, då H. dvaldes i
nattens rike, hade han till åliggande att jämte Anubis
inför Osiris väga de aflidnes hjertan på sanningens
våg. O. T. S.
Horváth, András, ungersk skald, f. 1778, d. 1839
såsom katolsk prest i sin födelsestad, Pázmánd,
skref på hexameter, hvilket versslag han införde
i den magyariska poesien, hjeltedikterna Zircz’
emlékezete (Minne af Zircz, 1806) och Arpád (belönt
med Ungerska akademiens stora pris). 1821 utgaf han
novellen Gritti Lagos (Ludvig Gritti). 1830 blef
H. medlem af Ungerska akademien.
Horváth, Mikael, ungersk historieskrifvare och
politiker, f. 1809, d. 1878, egnade sig först åt
presterlig verksamhet, men erhöll 1841 anställning
som privatlärare i Wien och blef 1844 professor
i ungerska literaturen vid Theresiaakademien
derstädes. 1848 utnämndes han till biskop af
Csanád. Han slöt sig till Kossuth och det ungerska
sjelfständighetspartiet samt blef efter Ungerns
sjelfständighetsförklaring (Apr. 1849) minister
för kyrko- och undervisningsärendena, men måste
efter revolutionens undertryckande fly till Paris,
hvarifrån han 1851 flyttade till Zürich. S. å. dömdes
han af österrikarna in contumaciam till döden, men
benådades 1867 och erhöll af ungerska regeringen
ett abbotstift. Efter Deáks död (1876) utsågs
H. af dennes valkrets till medlem af ungerska
riksdagen. Han intager jämte Szalay förnämsta platsen
bland Ungerns historieskrifvare och har författat
det utförligaste arbetet öfver Ungerns historia,
Magyarok története (1842–46; 3:dje uppl. 1871–73),
en historia om 1848–49 års ungerska revolution,
Magyarorszag fuggetlensegi harczanak története 1848
es 1849 (1865; 2:dra uppl. 1861–72) samt åtskilliga
andra skrifter rörande Ungerns politiska förhållanden
under de senaste årtiondena. 1857 började han utgifva
"Monumenta Hungariae historica".
Horváth, Balthasar, ungersk jurist och statsman,
f. 1822, var advokat i sin födelsestad, Szombathely,
då han 1848 invaldes i riksdagen. Der slöt han sig
till det ungerska oafhängighetspartiet i dess kamp
mot Österrike. Han ställdes derför efter detta
partis nederlag inför krigsrätt, men fick 1850
amnesti och återtog sin sakförareverksamhet. 1863
blef han en af direktörerna för den första ungerska
hypoteksbanken. Såsom afgjord anhängare af Deáks
politiska system inkallades H. i Febr. 1867 i den
ungerska ministèren såsom justitieminister. Under
utöfningen af detta ämbete genomförde
han många reformer i rättsväsendets organisation och i
lagstiftningen. Särskildt har Ungern honom att tacka
för dödsstraffets afskaffande och genomdrifvandet af
de lagar, som ordnade förhållandet mellan jordegarna
samt deras underhafvande och landtbönder. Den 16 Maj
1871 utträdde H. ur ministèren och blef 1872 president
i ungerska allmänna hypoteksföreningen. Äfven efter
denna tid har han vid riksdagen spelat en framstående
rol.
Horvendel (l. -dil), underkonung i Jylland, son
till Gervendel och fader till Hamlet (Amleth),
omnämnes af Saxo Grammaticus i hans berättelse om
Hamlet. Enligt sagan blef H. dräpt af sin broder
Fenge (se d. o.). Namnet H. är troligen identiskt
med Isl. Örvandill l. Örvendill, ett bekant
jättenamn. Th. W.
Hosea (Hebr.; frälsning, hjelp). 1. H., Beeris son,
profet i Israels rike, var, enligt hvad öfverskriften
till hans bok ger vid handen, samtidig med konungarna
Ussia, Jotam, Ahas och Hiskia i Juda samt Jerobeam II
i Israel och profeterade således under den tid, som
närmast föregick sistnämnda rikes undergång (sannolikt
omkr. 785–725 f. Kr.). Vid denna tid hade det
sedeförderf, som redan H:s föregångare profeten Amos
bestraffat, ännu mera ökats och utgjorde följaktligen
föremål för en skarp tuktan från profetens sida, på
samma gång han uttryckligt hänvisar till den snart
stundande domen. Folket i sitt förhållande till Jehova
framställes flerestädes under bilden af en brottslig
maka. Vid sidan af dessa straffhotelser saknas dock
icke ljuft klingande löften om framtida frälsning och
upprättelse, fastän icke häller H. ännu hade fått sin
blick riktad på frälsarens person. – I vår kyrkobibel
intager H:s bok på grund af sitt större omfång främsta
rummet bland de s. k. mindre profeternas skrifter. –
2. H., Elas son, Israels nittonde och siste konung,
öfvervans af assyriske konungen Salman-asar VI samt
"vardt honom underdånig och erlade skatt till honom"
(2 Kon. 17: 3). Då emellertid H. tillsammans med
Egyptens herskare stämplade mot Salman-asar, lät
denne kasta honom i fängelse och började belägra
hans hufvudstad, Samaria. Salman-asars efterträdare,
Sar-kin (Sargon), intog staden 722 f. Kr. och gjorde
dermed slut på Israels rike. P. F.
Hosemann, Theodor, tysk genremålare och tecknare,
f. 1807, fick sin utbildning i Düsseldorf och
flyttade sedermera till Berlin, der han blef en
omtyckt lärare inom de förnäma kretsarna, och vid
hvars konstakademi han 1857 blef professor. Död
1875. H. egnade sig med stor framgång åt
illustrerandet af barnböcker och andra literära
alster, hälst af komiskt innehåll ("Kladderadatsch",
"Münchhausen" m. fl.). Bland hans mera kända
genrestycken må nämnas Söndagsryttarna, Kägelspelet,
Kringresande musikanter och Politiserande arbetare.
Hosianna l. hosanna (Hebr.; gif dock hjelp! hjelp,
jag besvär dig!), en hos judarna förekommande
välsignelse- och lyckönskningsformel (Ps. 118: 25),
som ock inledde den segersång, hvarmed den bidade
Messias skulle helsas vid intåget i sin hufvudstad,
och hvilken sannolikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
