Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hannäs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
England till Hannover Likaså har från den stora
hingst-depoten i Celle en mängd hästar af samma
ras varit under betäckningstiden utstationerad å
landsbygden. Hannoveranska hästen liknar i allmänhet
den engelska fullblodshästen af ridhästslag och
nyttjas som ridhäst eller lätt vagnshäst. Uppfödandet
af hästar är fördeladt emellan egare af mindre
jordbruk sålunda, att en del landtmän behålla fölen,
som fallit efter deras ston, endast till dess fölen
blifvit afvanda, då de säljas till jordbrukare, som
ega större betesmarker och uppföda djuren till dess
de blifvit 3–4 år gamla, hvarefter dessa i de flesta
fall säljas såsom remonter till hären i Tyskland eller
andra land. Egare till föl, fallna efter statens
hingstar, erhålla intyg om djurens härkomst. –
Till Skåne inköptes för en del år tillbaka årligen
30–50 föl (vid 6 månaders ålder) från Hannover, och
fölen såldes på auktion omedelbart efter ankomsten
till Malmö. C. A. L.
Hannäs, socken i Kalmar län, Norra Tjusts
härad. Arealen 13,390 har. 1,715 innev. (1880). Annex
till Tryserum, Linköpings stift, Norra Tjusts
kontrakt.
Hanoi. Se Kesjo.
Hanorgan, Växternas, bot., det befruktande organet
hos växterna, hvilket således i sin verksamhet
är analogt med hankönet hos djuren. Hos de allra
lägsta växterna, Protophyta, uppkomma sporerna, som
föröka växten, utan någon föregående befruktning,
och det kan således icke hos dem blifva tal om några
särskilda hanorgan. Hos en del alger (Zygosporeae)
eger en kopulation rum mellan vissa celler, hvarigenom
sedermera i dessa celler uppkomma sporer (zygosporer),
men någon könsåtskilnad mellan de kopulerande
cellerna kan icke påvisas. Nästa steg i utvecklingen
visa Oosporeae, hos hvilka en befruktning af
äggceller, danade i oogonier (ägg-gömmen), eger rum
genom egendomliga sädesceller, som ofta hafva en
frivillig rörelse medelst cilier (svärmsporer,
zoosporer), hvilka bildas i s. k. antheridier (se
d. o.). Dessa utgöra sålunda den första bestämdt
åtskilda form af hanorgan hos växterna, hvilken
vidare återfinnes än mera utpräglad hos nästa
högre afdelning, Carposporeae, der följden af
befruktningen blir bildandet af ett slags frukt,
ett sporgömme. Från dessa växtgrupper, hvilka alla,
enligt nyaste författare, tillhöra bålväxterna,
Thallophyta, komma vi till mossorna, Muscineae, hos
hvilka hanorganen uppträda såsom skaftade, klubb-
eller äggformiga antheridier, hvilkas inre består af
små tärningsformiga celler, hvar och en bildande
en befruktnings- eller sädescell (spermatozoid,
antherozoid), som befruktar äggcellerna i honorganet,
arkegoniet. Hos de kärlförande kryptogamerna,
den nästa afdelningen af växtverlden, nedifrån
räknadt, eller ormbunkar, rhizocarpeer, equisetaceer
och lycopodiaceer, utgöras hanorganen likaledes af
antheridier, hvilka jämte arkegonierna (honorganen)
uppträda såsom hos mossorna på ett s. k. proëmbryo
(förbrodd). Hos några finnes blott ett slags sporer
och blott ett slags förbrodd, som bär
både antheridier och arkegonier. Hos andra finnas
likaledes blott ett slags sporer, men två slags
förbrodd, af hvilka det ena bär endast antheridier och
det andra endast arkegonier (Equisetaceae). Slutligen
finnas hos en tredje grupp två slags sporer, mikro-
och megasporer (små och stora sporer); de förra
utveckla förbrodd, som bär ensamt antheridier,
och det senare förbrodd med endast arkegonier
(rhizocarpeer, Selaginetta och Isoëtes). Längre i
utvecklingen kommer icke hanorganen hos de kryptogama
växterna. Hos de fanerogama växterna, som bilda
växtverldens högre hälft, utgöras hanorganen af
ståndarna, hvilka äro omgestaltade blad och bilda en
eller flere kransar inom blomman mellan kronbladen
och fruktbladen. Ståndarna bestå efter regeln
af en vanligen trådformig, men stundom plattad
eller bladlik sträng, som uppbär en tvårummig
knapp, i hvilken utvecklas små, fria celler,
frömjöl, hvilka celler äro homologa med de hos
rhizocarpeer, Selaginella och Isoëtes förekommande
s. k. mikrosporerna. Ståndareknapparna öppna sig på
olika sätt, då frömjölscellerna äro fullt utvecklade,
och dessa öfverföras på ett eller annat sätt
(genom insekter, vinden o. s. v.) till pistillens
(honorganets) märke i och för befruktningen. Man
anser ståndaresträngen motsvara skaftet och knappen
skifvan hos det vanliga bladet. Ståndarna kunna
genom "tillbakagående metamorfos" liksom stanna
på kronbladens stadium, i hvilket fall en form
af "dubbla blommor" uppkommer. Jfr Fördubbling.
O. T. S.
Hanoteau [anåtå], Hector, fransk landskapsmålare,
f. 1823, egnade sig i början åt genremåleri, men
öfvergick sedan helt och hållet till landskapet,
hvilket han uppfattar fullt realistiskt och
återgifvrer kraftfullt, men utan någon egentligt
finare poetisk känsla. I början af 1850-talet
reste han i Algeriet och hembragte äfven en och
annan bild derifrån, t. ex. Arabiskt läger (1855),
men han återvände snart till den natur, som han
kände från sin barndom, nämligen slättmarkerna
i Nivernais i mellersta Frankrike, och han har
derifrån hemtat ämnen till en mängd bilder,
af hvilka många blifvit bekantgjorda genom
afbildningar i åtskilliga illustrerade tidningar.
C. R. N.
Hanrej (T. hahnrei, af oviss härl), äkta man,
hvilkens hustru är honom otrogen, "gifver honom
horn". – Hanrej-daler och hanrej-dukat. Se Daler.
Hans, svensk-norsk-dansk konung och danska prinsar.
1. Hans (såsom svensk konung äfven Johan II),
svensk-norsk-dansk konung, tredje son af konung
Kristian I, föddes d. 2 Febr. 1455 i Ålborg och valdes
redan 1456 till tronföljare i Danmark samt 1458 i
Norge och Sverige, men blef vid sin faders död, d. 21
Maj 1481, endast i Danmark utan motstånd antagen till
konung. Först 1483, på ett möte i Halmstad, erkändes
han som konung i Norge. Den 1 Febr. sistnämnda år
utfärdade H. en handfästning, hvilken gaf adeln och
presterskapet utvidgade rättigheter samt derjämte
innehöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
