Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hudmuskler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Canada. Bolaget, som har ett kapital af 1,700,000 pd
st., fördeladt å 100,000 aktier, och hvars styrelse
har sitt säte i London, fortsätter emellertid såsom
oprivilegieradt sin pelshandel. Skinnen erhållas
till största delen genom byteshandel med indianerna
och insamlas från bolagets i olika delar af hela det
ofantliga området belägna "forts" l. handelsplatser
till York Fort, vid Hudsons vik, och öfverskeppas
derifrån till England. 1874–75 hade kompaniet en ren
behållning af 114,992 pd st., hvarjämte tjenstemännen
såsom sin andel erhöllo 37,816 pd.
Hudson-bay-landen [höddsön-bä-], ursprungligen allt
rundt omkring Hudsons vik i Nord-Amerika, n. och
v. om Canada beläget land. Detta område, som 1670
genom ett fribref skänktes till Hudson-bay-kompaniet
och efter dettas stiftare kallades Ruperts land,
blef för England af synnerlig vigt genom sin rika
tillgång på pelsdjur och den deraf framkallade
vinstgifvande pelshandeln. Gränserna voro länge
obestämda. Men genom fördraget i Petersburg d. 25
Febr. 1825 bestämdes såsom nordvestlig gräns mot Ryska
Amerika (nu territoriet Alaska i Förenta staterna)
den 123:dje meridianen fr. Ferro; genom fördraget i
Washington d. 20 Okt. 1818 blef den 49:de breddgraden
sydlig gräns mot Förenta staterna till Klippbergen i
v., och genom Oregonfördraget d. 15 Juni 1846 drogs
sydgränsen än längre vesterut, till Fuca-sundet af
Stilla oceanen. Området på andra sidan Klippbergen
ända till Stilla oceanen, det s. k. Nordvestra
gebitet 1. Nya Kaledonien, lades derigenom till
H., så att de slutligen omfattade 7/8 af Britiska
Nord-Amerika, nämligen allt utom de koloniserade
provinserna (Settled provinces) i sydöst (Canada,
Nova Scotia etc.) och de till omfånget obestämda öarna
i Arktiska arkipelagen. 1858 afsöndrades Nordvestra
gebitet under namnet Britiska Columbia och i Maj
1870 den sydligaste provinsen, Manitoba. Återstoden
bildar sedan 1869 en del af Dominion of Canada under
namnet Nordvestterritoriet.
Hudsons sund [höddsöns], Eng. Hudson strait, sund
mellan Baffins land och Labrador i Nord-Amerika. Det
förenar Hudsons vik med Davis’ sund och Atlantiska
hafvet samt har en längd af omkr. 750 km.
Hudson Strait [höddsön strät]. Se Hudsons sund.
Hudsons vik [höddsöns], Eng. Hudson bay,
ett stort inhaf på Nord-Amerikas norra kust,
mellan Labrador i v., New-Wales och polarlanden,
sammanhänger i ö. genom Hudsons sund med Atlantiska
oceanen och står genom Fox kanal i förbindelse med
polarvattnen. Arealen beräknas till 1,266,000 qvkm.,
längden i n. och s. till 1,500 km. och bredden till
940 km. H. har flere stora bukter, i s. Jamesbay,
i v. Button- och i n. v. Chesterfieldbay, samt är
full af sandbankar, klippor och öar, bland hvilka
sistnämnda Southampton i n. är den största. En mängd
floder har sitt utlopp i H., bland hvilka de största
äro Churchill, Nelson, Severn, Albany, Moose, Rupert,
East-Main och Great-Whale. Ehuru belägen helt och
hållet utom polcirkeln,
är H. isfri endast fyra månader af året. H. upptäcktes
1610 af H. Hudson och uppkallades efter honom.
Hudutslag. Se Hudsjukdomar.
Huë l. Huë-fu (äfven kallad Quang-duk och
Fu-tua-tien), hufvudstad i konungariket Annam
l. Kochinkina, vid floden Huë l. Truong-tien, 13
km. ofvanom dess utlopp i Kinesiska hafvet. Midten af
staden upptages af det stora och starka citadellet,
bygdt under Gja-long (d. 1820) efter en af en fransk
öfverste uppgjord plan, i hvilket ligga det kungliga
residenset, ministrarnas hus, skattkammaren, arsenalen
m. m. Denna inre stad uppgifves hafva 30,000 innev,
(med garnisonen), och nästan lika många anses bo i
förstäderna och kringliggande byar.
Huecos (Wacos, Wacoes), en till Pani-(Pawnie-)
indianerna hörande stam mellan Red river och dess
biflod Washita, på gränsen mellan Indian- och
Texas-territorierna. H. A.
Huelva [uel-]. 1. Spansk provins, som omfattar
den vid Atlantiska hafvet belägna vestra delen af
landskapet Andalusien (se d. o.). Arealen 10,676
qvkm. 210,641 innev. (1877). H. är en af de af naturen
mest gynnade delar af Spanien. Dess förnämsta rikedom
äro svafvelkisgrufvorna, af hvilka likväl endast
ett fåtal bearbetas (af utländska bolag). Exporten af
svafvelkis utgör omkr. 330,000 tons. – 2. Hufvudstad
i nämnda provins, på halfön mellan floderna Odiels
och Tintos mynningar. 13,174 innev. (1877). Liflig
kusthandel; utskeppningsort för provinsens malmer
och sydfrukter. Fiske och tillverkning af mattor af
esparto-tågan. Staden kallades af romarna Onuba och
tros vara anlagd af fenicierna.
Huerta [uer-], Vincente Garcia de la, spansk skald,
född 1734, död 1787 som öfverbibliotekarie vid
k. biblioteket i Madrid. H. bekämpade den franska
smaken inom spanska literaturen, särskildt genom
utgifvande af ett urval af gamla spanska dramatiker,
"Teatro español" (1785–86, 17 bd), och skref tragedien
Raquel (1778). Hans dikter äro samlade i "Obras
poeticas" (1778–79).
Huesca [ueska]. 1. Provins i spanska landskapet
Aragonien, vid franska gränsen. Areal 15,224
qvkm. 252,165 innev. (1877). Landet är bergigt,
synnerligast i n., der Monte Perdido når en
höjd af 3,352 m. Bergen äro rikt skogklädda,
och jorden, ehuru bördig, är endast till en
mindre del odlad. Hufvudfloden är Cinca. Rika
tillgångar på mineral, mineralkällor och
saliner. Kommunikationsväsendet saknar utveckling. –
2. Hufvudstad i nämnda provins, vid floden
Isuela. 11,416 innev. (1877). Biskopssäte. Vacker
gotisk katedral (fullbordad 1515) och ett
f. d. kungligt palats. I H. fanns fordom ett
universitet, kalladt Sertorio till minne af Sertorius,
som 77 f. Kr. grundade en skola i H. och dog der (72
f. Kr.). Staden är urgammal och kallades på Augustus’
tid af romarna Osca.
Huet [yätt], Pierre Daniel, fransk lärd, f. i Caen
1630, åtföljde 1652 S. Bochart till Stockholm,
dit denne blifvit kallad af drottning Kristina,
och egnade sig efter hemkomsten åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
