Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harcourt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hardouin [ardouäng] l. Harduinus, Jean, fransk jesuit,
en af sin tids lärdaste män, f. 1646, d. 1729, var
sedan 1683 bibliotekarie och lärare vid "Collége
Louis-le-grand" i Paris. Han studerade ifrigt
teologi, klassiska språk, historia och numismatik
samt förvärfvade sig ett namn inom den lärda verlden
genom sin edition af Plinius’ "Historia naturalis"
(1685). I Chronologia ex nummis antiquis restituta
(1677) och Prolegomena ad censuram veterum scriptorum
uppställde och försvarade han med skarpsinne den
barocka satsen att alla för gamla ansedda mynt samt
de flesta s. k. klassiska arbeten – utom Ciceros verk
och vissa arbeten af Plinius d. ä., Virgilius och
Horatius – äro understuckna. Flere af hans arbeten,
bl. a. en kommentar till Nya testamentet, äro upptagna
i den påfliga "Index". H:s Opera varia utkommo 1733;
hans Opera selecta 1709–19.
Hardt l. Hart ("skog") l. Hardtgebirge, ett i bajerska
Rhenpfalz beläget skog- och vinrikt bergland, en
fortsättning af Vogeserna.
Hardtman, Wolfgang, kopparstickare. inkom
från Tyskland till Stockholm omkr. 1644. Om hans
levnadsomständigheter är intet vidare bekant än att
han flitigt arbetade åt såväl svenska som utländska
förläggare och afled i Stockholm inemot 1663. Han
efterlemnade många och delvis rätt vackra vedermälen
af sin konst. Bland dem förtjena nämnas en stor Utsigt
af Stockholm, i patentfolio, plåtarna till Keysers
sällsynta vapenbok, porträtt af drottning Kristina,
Karl X Gustaf, P. De la Gardie m. fl. samt många
frontispiser och bokillustrationer. -rn.
Hardwar (Hardvar), stad och vallfartsort i
kejsaredömet Indien, Nordvest-provinserna, distriktet
Saharanpur, vid högra stranden af Ganges. Omkr. 5,000
innev. (jämte de med staden förenade kommunerna
nära 20,000). Årligen (i Mars och April) hålles
derstädes en stor marknad, till hvilken pilgrimer
från alla delar af Indien infinna sig för att bada i
Ganges’ heliga vatten. Hvart tolfte år återkommer en
helig fest, Kumb-mela, då antalet pilgrimer stiger
till öfver 2 mill. Sammanhopningen af så stora
menniskomassor har flere gånger förorsakat svåra
epidemier, särskildt kolera.
Hardy, Sir Thomas Duffus, engelsk häfdaforskare och
arkivman, f. 1804, anställdes 1819 i riksarkivet
("Public record office"), der han 1861 blef vice
riksarkivarie ("deputy keeper"). Död 1878. –
Efter H. Petries död förordnades han att fortsätta
utgifvandet af urkundsamlingen "Monumenta historica
britannica", till hvilket arbete han författade den
allmänna inledningen. Han utgaf dessutom bl. a. Rotuli
literarum clausarum in Turri londinensi asservati
1204–27 (1833–44), Rotuli literarum patentium 1201–16,
Rotuli Normanniae 1200–09 och Rotuli de oblatis et
finibus (1835), Modus tenendi parliamentum (1846),
The life of lord Langdall, late master of the rolls
och Registrum palatinum dunelmense 1311–16 (1874)
samt en beskrifvande katalog öfver källskrifter till
Storbritanniens och Irlands historia till slutet af
Henrik VII:s re°rering (1871).
Hardy, Gathorne, viscount Cranbrook, engelsk statsman,
f. 1814, blef 1856 medlem af parlamentet och 1858
understatssekreterare i inrikesdepartementet i lord
Derbys toryministèr. Sedan han 1865 valts till
parlamentsledamot för Oxfords universitet, ehuru
Gladstone var hans motkandidat, intog han en så
framstående ställning inom torypartiet, att han vid
bildandet af lord Derbys tredje ministèr (1866) utsågs
till president i "Poor-law board." 1867–68 innehade
han inrikesportföljen, var 1874–78 statssekreterare
för krigsärenden och 1878–80 för kolonialärenden
i Beaconsfields ministèr. 1878 upphöjdes han till
viscount Cranbrook.
Harelda (Fuligula). Se Alfogel.
Harem l. haram, Arab. 1. I allmänhet något,
hvartill tillträdet är förbjudet, något oantastligt,
heligt. (Så kallas de båda städerna Mekka och Medina
haram-an, "de bägge haram", liksom Jerusalems
heliga moské bär det synonyma namnet haram.) –
2. Såväl den del af en muhammedans boning, som är
särskildt anvisad åt hans qvinnor, som ock samtliga
qvinnorna i denna del af boningen, då båda delarna äro,
enligt regeln, otillgängliga för hvarje annan man. I
stället för harem i dessa bägge sista betydelser,
som mera tillhör bokspråket, begagna araberna numera
vanligen det synonyma ordet harim. De särskilda
rum, af hvilka harem består, och hvilkas antal
naturligtvis beror af egarens rikedom och mängden
af hans qvinnor, hafva i sin anordning intet,
som skiljer dem från de åt husets herre och hans
gäster bestämda, hvilka med ett gemensamt namn
kallas selamlik. Fönstren ligga åt den af huset
på alla sidor omgifna gården eller, om möjligt, åt
en trädgård och äro i de bättre rummen försedda med
en fint förgallrad utbyggning. maschrebijja. Det
är dock blott de förmögnare, som ega skilda harem-
och selamlik-rum; hos den stora massan af stadsbor
begagnas rummen gemensamt, och blott vid besök af
män anlägga qvinnorna slöjan eller draga sig undan
i något särskildt rum. Tillträdet till harem, der
ett särskildt sådant finnes, är förbjudet hvarje
man. Icke ens husets slafvar eller eunuker få,
utan särskild kallelse, komma längre fram än till
haremsdörren, bab-el-harem, der de genom qvinliga
tjenare mottaga husfruns befallningar. Blott de
allra närmaste slägtingarna, nämligen de, med hvilka
äktenskap är förbjudet (fader, svärfader, bröder, far-
och morbröder), göra härifrån ett undantag, men deras
besök är genom skick och bruk vanligtvis inskränkt
till högtidliga tillfällen, såsom bröllop, barns
födelse och omskärelse samt bejramsfesterna. Äfven
tiden för dessa besök år knappt tillmätt, och enligt
regeln äro alltid slafvinnor närvarande. Till och
med en läkare får endast i nödfall tillträde till
harem, aldrig vid förlossningar; och hvarken puls,
tunga eller den lidande kroppsdelen visas för honom
ohöljd, om ej allvarsam fara är å färde. Det är dock
en lika falsk som vanlig missuppfattning att tro,
att detta bud om qvinnans fullkomliga skylande för
männens blickar och dermed harems otillgänglighet
bero på mannens svartsjuka. Det beror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
