Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustoso - Gusum - Gutar - Gutenberg, Johann (Henne Gensfleisch) - Gutenbergska stiftelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gustoso, Ital., musikt., smakfullt.
Gusum, jern- och mässingsbruk samt landtegendom
i Ringarums socken, Östergötlands län, vid
Gusumsån. Landtegendomen utgöres af Stora G., 1 mtl,
jämte 3 5/6 mtl underlydande, med en egovidd af 543
har åker samt 1,430 har skog och hagmark. Jernbruket
består af 3 härdar, 2 stångjernshammare, 2 spik- och
2 knipphammare, och mässingsbruket af smälthytta,
plåtvalsverk, skärverk, tråddrageri samt fabrik
för tillverkning af knapp- och hårnålar, stift
m. m. Dessutom höra dit 2 sågar, 2 qvarnar,
tegelbruk och garfveri. Hela egendomens taxeringsvärde
är 363,700 kr. Tillverkningsvärdet vid mässingsbruket
1881 var 152,000 kr.; af stång- och ämnesjern
tillverkades 221,000 kg. och af spik 28,000 kg. –
Bruket daterar sig från 1600-talet. Hendrik de Try
och Hybbert de Besche köpte skattegården G. och
grundade der 1653 ett jernbruk med masugn till
styckgjuteri; sedermera anlades ett mässingsbruk,
med privilegier af 1661. Båda verken förföllo dock;
jernbruket raserades 1665, och mässingsbruket
nedbrann 1677, men återuppbyggdes och hade tidtals
flere egare på samma gång. I slutet af 1600-talet
voro Georg Spalding och hans svåger M. Vesterberg
bland egarna, och deras arfvingar blefvo ensamma
egare af G. i början af 1700-talet. Derefter anlades
knappnålsfabrik, 1742, jern- och stålmanufakturverk
samt stångjernsbruk, 1821. Efter 1812 voro G:s egare
endast af slägten Vesterberg. Sedan 1875 tillhör
egendomen Gusums bruks- och fabriksaktiebolag
(disponent Ax. Vesterberg). – G. har egen kyrka
och begrafningsplats. Bruksförsamlingen utgöres
hufvudsakligen af personalen vid bruket, hvilken
1881 uppgick till 505 pers. Det är ifrågasatt att
af G:s bruksförsamling bilda ett särskildt annex
till Ringarum, och denna fråga hvilar f. n. (1882)
hos K. M:t.
Gutar. Se Gotland.
Gutenberg, Johann (hette egentligen Henne
Gensfleisch, men är mest känd under sin moders namn,
G.), boktryckarekonstens uppfinnare, föddes mellan
1395 och 1400 i Mainz (enligt en annan uppgift 1412
i Kutenberg i Böhmen, dit hans föräldrar skulle
hafva flyttat ifrån Mainz). Både på fädernet och
mödernet härstammade han från gamla patriciska
familjer. Om hans lefnadsomständigheter känner
man icke mycket. 1420 lär han hafva utvandrat
till Eltwyl, der hans broder Friele bodde, och
sedermera begaf han sig till Strassburg, der han
bevisligen uppehöll sig 1435 och hvarest han under
de följande åren sysselsatte sig med "geheime und
wunderbare künste". 1439 uppstod mellan honom och
hans kompanjoner en process, hvars handlingar, som
ännu finnas i behåll, äro af stor vigt för historien
om boktryckarekonstens ursprung. Under vistelsen i
Strassburg företog G. sina första tryckningsförsök,
och tanken att använda rörliga typer af trä uppstod
hos honom under denna tid. Det var dock först
sedermera, som han använde sin konst för praktiska
ändamål. Efter att på 1440-talet (sannolikt 1444)
hafva lemnat Strassburg, der han på sina försök
förlorat hela sin förmögenhet, och åter bosatt
sig i Mainz, ingick han 1450 med guldsmeden
Johann Fust (Faust) en öfverenskommelse, till
följd hvaraf den senare försträckte honom de
summor, som voro nödiga för uppsättandet af ett
tryckeri. Derefter utbildade G. sin konst med en
förvånande hastighet. Typerna skuros till en början
i metall, men då detta tillverkningssätt befanns
otillfredsställande, började G. låta gjuta dem och
förbättrade derigenom sin uppfinning i hög grad. De
första alster, som utgingo från tryckeriet, bestodo af
latinska abc-böcker, små bönböcker, "konfessionalier"
och "donater". Den första frukten af den förbättrade
metoden var Biblia latina vulgata, "den 42-radiga
bibeln", som började tryckas 1452 och efter stora
ansträngningar fullbordades mot slutet af 1455 (i
2 folio-band med tillsammans 641 blad). Emellertid
önskade Fust, som var en mycket egennyttig man,
att behålla fördelarna för sig ensam, och stämde
derför i Okt. 1455 G. inför rätta, med yrkande att
den senare skulle återbetala de försträckta summorna,
hvilket var honom alldeles omöjligt. Tvisten slutade
dermed att Fust behöll tryckeriet. Genom rådsherren
doktor Konrad Humerys hjelp blef dock G. snart åter
satt i stånd att uppsätta en tryckareverkstad,
och från denna verkstad utsändes bl. a. den
s. k. 36-radiga bibeln, en kalender för 1460 och
J. de Januas Catholicon, en kompilation af grammatisk
och lexikalisk lärdom. 1465 blef G., som ungefär
vid samma tid adlades, af hertig Adolf af Nassau
kallad till Eltwyl, och hans boktryckeri öfvergick
då till ett par af hans slägtingar. Han dog i Mainz
1468. Efter hans död försökte man länge beröfva honom
äran af boktryckarekonstens uppfinning, men nyare
forskningar hafva visat, att denna ära med rätta
tillkommer honom. Bronsstatyer (af Thorvaldsen,
David och Launitz) hafva upprests öfver G. i Mainz
(1837), Strassburg (1840) och Frankfurt am Main
(s. å.). Se vidare Boktryckarekonst. Jfr Oberlin,
"Essai d’annales de la vie de Gutenberg" (1801),
Schmidt, "Nouveaux détails de la vie de Gutenberg"
(1841), och Klein, "Sur Gutenberg et le fragment de
sa presse" (1856).
Gutenbergska stiftelsen, grundad i Stockholm 1840
vid en fest till firandet af fyrahundraåriga
minnet af boktryckarekonstens uppfinning,
har till ändamål att lemna understöd åt
ålderstigne boktryckerikonstförvandter och
stilgjutare. Grundfonden bildades dels genom
sammanskott af konstförvandterna (1,000 kr.), dels
genom gåfvor (af konung Karl Johan: 1,500 kr., af
kronprinsen Oskar: 750 kr. och inkomsten af hans
skrift: "Om straff och straffanstalter", uppgående
till 1,388,63 kr., samt af boktryckerisocieteten:
2,000 kr.). 1880 sammanslogs stiftelsen med
Konstförvandtskapets sjuk-, begrafnings-
och enkehjelpskassa, då denna senare mot
ersättning öfvertog Gutenbergska stiftelsens
ingångna förbindelser rörande sjukhjelp, så att från
stiftelsen nu endast utgå pensioner och, under vissa
vilkor, understöd. – Rätt till inträde i stiftelsen
eger hvarje manlig arbetare vid boktryckeri och
stilgjuteri om 18-30 år; afgiften är 7 kr. årligen,
och förvaltningen handhafves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
