Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haltomys ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenskar, som studerade i Paris. Genom sin
storartade hjelpsamhet råkade han emellertid inom
kort i ekonomiskt betryck och blef 1658 häktad för
gäld. Tretton år skall han hafva tillbragt i fängelse
och frigafs, såsom det uppgifves, genom Karl XI:s
bemedling kort före sin död, 1671 (1665?).
Hambro. 1. Josef H., dansk affärsman, född 1780,
dref först manufakturhandel i Köpenhamn, men
blef sedermera grosshandlare och hofråd. 1822–34
öfvertog han flere norska statslån och utvecklade en
vidsträckt affärsverksamhet, byggde 1832 den första
ångqvarnen i Danmark, tillverkade skeppsbröd i stor
skala o. s. v. Emedan de danska tullförhållandena
hindrade honom att utvidga sin verksamhet så, som han
önskade, flyttade han 1840 till London. Död 1848. –
2. Karl Jakob H., den föregåendes son, dansk-engelsk
bankir, född i Köpenhamn 1807, grundlade 1839 en
bankiraffär i London, hvilken inom kort vann stort
anseende, samt öfvertog 1849–50 och 1864 danska
statslån’ (1851 äfven ett sardinskt), hade väsentlig
del i anläggandet af jernvägen Roskilde–Korsör
(1851–54) och understödde kraftigt det nordiska
telegrafsällskapet. 1851 blef H. dansk baron. Med
hans rikliga gåfvor (tills. 216,000 kr.) grundlades
bl. a. de hambroska bad- och tvättanstalterna i
Köpenhamn. Död 1877. E. Ebg.
Hamburg. 1. Tysk fristat vid nedre Elbe, bestående
af staden H. med dess inkorporerade förstäder S:t
Georg och S:t Pauli, det staden närmast omgifvande
landområdet jämte flere Elbeöar, fem enklaver
i Holstein, kommunerna Moorburg i Lüneburg
och Kuxhafen-Ritzebüttel vid Elbes mynning, ön
Neuwerk i Nordsjön samt amtet Bergedorf. Arealen
409,78 qvkm. 453,869 innev. (1880), fördelade
på 3 städer (H., Bergedorf och Kuxhafen), 15
förstäder ("vororte") och 38 landtkommuner. Af
hela arealen komma på frihamnsområdet 87,39 qvkm.,
med 414,926 innev. (1880). Enligt författningen
af d. 28 Sept. 1860 (reviderad d. 13 Okt. 1879)
utöfvas den lagstiftande makten af senaten och
borgerskapet, den verkställande af senaten. Denna
består af 18 ledamöter, hvilka väljas på lifstid af
ett särskildt valkollegium, sammansatt af ett lika
antal medlemmar af senaten och borgerskapet. Senaten
utser bland sina medlemmar årligen en förste och en
andre borgmästare. Borgerskapet är en representation
af 160 på 6 år valda ledamöter, af hvilka hälften
väljes genom allmänna direkta val; af de öfriga 80
äro 40 representanter för fastighetsegare samt väljas
af och bland dessa och 40 ombud för domstolar och
förvaltningskollegier. I spetsen för de särskilda
förvaltningsgrenarna stå deputationer af senatorer
och borgare. Rättsväsendet hvilar på den senast
1603 reviderade stadsrätten (jus hamburgicum),
supplerad af romerska rätten; i några landskommuner
gäller ännu en gammal landsrätt, och i amtet Bergedorf
delvis lybsk rätt. Lägsta instanserna äro underrätten,
poliskammaren samt amtsdomstolarna i H., Bergedorf och
Ritzebüttel, i andra instansen dömer en "landgericht"
och i tredje en för de tre fria städerna H., Lybeck
och Bremen samt det
oldenburgska amtet Lybeck gemensam "oberlandesgericht",
med säte i H. (förr i Lybeck). Dessutom finnes en
handelsdomstol. Författningen stadgar fullständig
religionsfrihet. Den ojämförligt största
delen af statens innevånare tillhör lutherska
bekännelsen. De lutherska församlingarna äro delade
på tre kyrkokretsar; högsta ledningen tillkommer en
synod af 53 och ett kyrkoråd af 9 medlemmar. "Den
fria hansestaden H." (detta är statens officiella
namn) är en förbundsstat i Tyska riket och
sänder en fullmäktig till förbundsrådet samt tre
representanter till tyska riksdagen. H. har sedan
1867 ej uppställt någon särskild militärkontingent,
utan dess värnpligtige ingå i den preussiska
hären (9:de armékåren). Budgeten för 1881 upptog
statsinkomsterna till 30,657,400 mark och utgifterna
till 33,230,000 mark; statsskulden uppgick d. 1
Jan. 1880 till 124,895,550 mark. Vapnet utgöres af en
borg med tre torn i silfver och en sluten port i rödt
fält. Vapenskölden hålles af två lejon. Ofvan skölden
är en af sex fanor omgifven hjelm med gallervisir. –
2. Staden H., den största handelsplatsen på Europas
kontinent, ligger 110 km. från Nordsjön i en
halfkrets på högra stranden af Elbe, som der upptager
Alster och Bille. 289,859 innev. (1880). Utanför
stadens nordöstra del bildar Alster ett stort
bäcken (Aussenalster), som sammanhänger med ett
mindre inom staden liggande (Binnenalster). En arm
af Elbe, som i ö. går in i staden, delar sig der i
flere sins emellan sammanhängande kanaler (fleete),
som äfven förena sig med Alster, och utvidgar sig
till en djup hamnbassäng (Oberhafen), som åter
mynnar ut i Elbes hufvudarm. Staden är präktigt
byggd, med moderna luftiga qvarter och en mängd
särdeles vackra byggnader. Den äldsta delen af
staden är Altstadt, som ligger ö. om Alster. Den
har dock nästan förlorat hvarje spår af sitt
forntida utseende. Vester derom ligger Neustadt
(inkorporerad 1678) och längre bort, omedelbart
intill Altona, den forna förstaden S:t Pauli
(inkorporerad 1876). Mot n. ö., ö. om Aussenalster,
ligger S:t Georg (förenad med H. 1868). Altstadt
ligger lågt och är genomskuren af ett stort antal
"fleete", på hvilka varor transporteras från hamnen
till de omedelbart vid dem liggande magasinen. Den
vackraste trakten i H. ligger kring Binnenalster,
hvilken på tre sidor omgifves af präktiga kaier,
prydda med vackra butiker och ståtliga hôtel, och på
den fjerde står i förbindelse med Aussenalster. De
största öppna platserna äro Hopfenmarkt, vid
Nikolaikyrkan, och Adolfsplatz, vid börsen, båda i
Altstadt, samt Grosser Neumarkt, Zeughausmarkt och
Schaarmarkt i Neustadt. Den intressantaste punkten
inom staden är den af vackra anläggningar prydda,
mellan floden och Zeughausmarkt belägna Stintfang,
hvarifrån man har den bästa öfversigten öfver staden
och hamnen. – H. eger 13 kyrkor och flere kapell. De
i gotisk stil uppförda Katarina- och Jakobs-kyrkorna
(båda i Altstadt) äro de enda från medeltiden
qvarstående kyrkobyggnaderna. Stadens största kyrka
är den i Neustadt på stadens högsta punkt belägna
Michaeliskyrkan (byggd i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
