Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Houtman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flere ställen i sagorna. Så hade tronkräfvaren
Jon Kuflung, som uppträdde mot konung Sverre,
ursprungligen varit munk der. Då Munkelivs kloster
i Bergen 1455 förstörts af eld, flyttade dess munkar
till H. och uppehöllo sig der, till dess deras kloster
blifvit å nyo uppfördt. Då Kristian II belägrade
Akershus (1531), tog H:s abbot, Hans Andersson, parti
för honom. Knappt hade konungen dragit bort, förrän
höfvidsmannen på Akershus, Mogens Gyldenstierne,
bemäktigade sig klostret och lät jämna det med marken
(1532). Dess egendomar, som 1580 utgjorde 443 gårdar,
lades efter klostrets förstöring omedelbart under
Akershus län. Klosterkyrkan hade två skepp, och
klostrets öfriga byggnader slöto sig omedelbart till
henne. O. A. Ö.
Howells [haoells], William Dean, nordamerikansk
författare, f. 1837 i Martinsville (Ohio), studerade
först boktryckeri under sin fader, men blef sedan
tidningsman och skref som sådan i Cincinnatis
"Gazette" och Ohios "State journal". Han var derefter
nord-amerikansk konsul i Venezia 1861–65 och lärde
derunder känna det italienska lif, som han så fint
skildrat i Venetian life (1867), Italian
journeys (1868) och A foregone conclusion (1875; "Ett
gifvet resultat", 1876). Efter sin återkomst
till Amerika ledde han, 1870–80, redaktionen
af "Atlantic Monthly". Han har författat bl.
a. Private theatricals, Their wedding journey,
Suburban sketches, A chance aquaintance, The lady
of the Aroostook (1879), The undiscovered country
(1880, en förträfflig behandling i novellform
af spiritismen och den bekanta religiösa sekten
"Shakers"), Doctor Breene’s practice (behandlar
qvinnoemancipationens ställning bland de borgerliga
klasserna i Förenta staterna) samt äfven några
lustspel och biografier. H. är en af det yngre
Nord-Amerikas bäste och talangfullaste författare,
kraftig realist med fin menniskokännedom, men
ej pessimist och materialist, utan fylld af en
ädel och frisk verldsåskådning samt begåfvad
med ett menniskovänligt öga och ett rent sinne.
C. R. N.
Hovenia Thunb., bot., ett slägte af buskar och lägre
träd inom nat. fam. Rhamneae DC., kl. Pentandria
L., hvars arter företrädesvis tillhöra Ostindien
och östra Asien. De starkt uppsvällda blomskaften af
H. dulcis Thunb. smaka likt päron och värderas i Japan
såsom en läckerhet. Ett par andra arter hafva ätliga
frukter. De kunna odlas i södra Italien. O. T. S.
Hoverbeck [håfer-], Leopold von, friherre, tysk
politiker, f. 1822, d. 1875, blef 1858 medlem
af preussiska deputeradekammaren, der han tog en
framstående del i det s. k. fortschrittspartiets
(bildadt 1861) kamp mot Bismarck 1862–66. När 1866
en söndring inom partiet uppstod derigenom att en del
af detsamma bildade det national-liberala partiet,
blef H. sina gamla åsigter trogen och trädde,
tillsammans med Virchow och Waldeck, i spetsen för
det betydligt sammansmälta fortschrittspartiet. Från
1867 tillhörde han Nordtyska riksdagen och från 1871
Tyska riksdagen. Han vann allmänt anseende för sin
karaktersfasthet samt den klarhet och hofsamhet,
hvarmed han talade för rätt och frihet.
Hoveri. Se Hofveri.
Howick [haoick], Charles. Se Grey 3.
Hoving, Karl Isak Viktor, finsk donator, föddes d. 8
Mars (ej 10 Febr.) 1846 å egendomen Ladvik i Salems
församling i Stockholms län. Sedan föräldrarna, hvilka
1851 öfverflyttat till Finland, aflidit, upptogs den
värnlöse gossen af en privatlärinna, Sofia Lindeberg,
i Viborg. H. fick 1862 plats på handelskontor, blef
sedermera sin egen och sysselsatte sig såsom sådan i
början hufvudsakligast med kommissionsaffärer. Efter
hand utvidgade H. sin verksamhet och dref under de
sista åren af sin lefnad jämväl sågverksrörelse. Han
afled i Rom d. 8 April 1876. Största delen af
sin genom arbetsamhet och lyckliga spekulationer
förvärfvade förmögenhet, uppgående till omkr. 250,000
mark, testamenterade han till Finska konstföreningen
(se d. o.). H. af S.
Howitt [haoitt]. 1. William H., engelsk
skriftställare, f. 1795, af qväkarefamilj, gifte
sig 1823 med Mary Botham (se H. 2), som äfven
tillhörde qväkarnas sekt, och var en tid apotekare
i Nottingham. Gemensamt med sin hustru utgaf han
diktsamlingarna The forest minstrel (1823) och The
desolation of Eyam (1826). Bland hans derefter
följande många arbeten märkas The book of the
seasons (1831), A popular history of priestcraft
(1833; "Prestlistens historia i England och andra
länder", 1849), en bok, som för sin demokratiska
tendens skaffade H. stor popularitet, men äfven många
motståndare, och Rural life in England (1837). 1840
bosatte han sig för ett par år i Heidelberg och
utgaf åtskilliga skrifter rörande tyska förhållanden,
såsom satiren German experiences (1844). Derefter
uppehöll han sig åter en följd af år i hemlandet
och väckte der ett ej ringa uppseende genom sin,
under den af manchesterligan framkallade allmänna
rörelsen i sinnena, mot adeln slungade skrift
The aristocracy of England (1846), i hvilken
han framhöll huru litet det egentliga folket kom
i åtnjutande af styrelsens välgerningar. 1849–51
utgaf han "Howitt’s journal", som hade en upplaga af
25,000 exemplar, och sökte genom flere publikationer
befordra folkupplysningen. En tvåårig vistelse i
Australien (1852–54) gaf honom ämne till bl. a. Land,
labour and bold, or two years in Victoria (1855) och
Tallangetta, the squatter’s home (1857). Sedermera
grep han sig an med att skrifva en 6 vol. stark
Illustrated history of England (fullbordad 1861)
och författade dessutom en hel del verk af blandadt
innehåll. Död i Rom 1879. – 2. Mary H., född Botham,
engelsk författarinna, den föregåendes hustru,
f. 1804, erhöll en utmärkt uppfostran och har i
My own history skildrat sina af allvarliga studier
upptagna ungdomsår. Efter att i förening med mannen
hafva författat ett par poetiska arbeten utgaf hon
på egen hand dikten The seven temptations (1830)
samt Ballads and other poems (1847). Bland hennes
romaner märkas Wood Leighton (1832) och The heir
of West Wayland. Bland hennes mindre berättelser,
af hvilka några ("Kärlek och penningar", 1847,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
