Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelsbok, bok, hvari köpman gör anteckning om sådant, som angår hans rörelse - Handelsbolag, jur., ett bolag för idkande af handel i vidsträckt mening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom den beviskraft, som tillkommer densamma. Under
det att en persons skriftliga anteckningar icke
i allmänhet ega beviskraft till hans fördel, har
deremot åt handelsbok af lagstiftningen gifvits ett
visst "vitsord". Grunden till detta vitsord var
ursprungligen den att handelsböcker fördes under
offentlig kontroll; men äfven när detta upphörde,
bibehölls vitsordet såsom ett medel att bereda
köpmannen trygghet att utfå betalning för hvad han
utborgade, och det infördes äfven i svensk rätt
genom 1734 års lag. Fullt bevis gaf handelsboken
visserligen icke, men likväl så mycket, att
köpmannen kunde fylla det genom sin ed. Äfven detta
befanns dock innefatta ett alltför stort gynnande
af köpmannen på kundernas bekostnad, och genom en
förordning af 1848 inskränktes vitsordet derhän,
att köpmannen icke fick sjelf aflägga fyllnadsed,
men den, som söktes, måste värja sig från krafvet
genom ed. Emellertid började man allt mer ifrågasätta
nyttan af den s. k. konsumtionskrediten och till följd
deraf också lämpligheten af ett lagbud, som skulle
tjena att underlätta densamma, och denna uppfattning
gjorde sig gällande i förordn. af d. 12 Sept. 1868,
hvilken upphäfde handelsboks allmänna vitsord. Då
emellertid kredithandel icke kan umbäras för den
större varuomsättningen, bibehölls bokens vitsord
för handelstvister mellan köpmän; men då sådan bok
der kan å ömse sidor åberopas, eger domaren pröfva
hvilkendera skall anses förtjena större tilltro.
I. Afz.
Handelsbolag, jur., ett bolag (en förening af
arbete, gods eller penningar) för idkande af
handel i vidsträckt mening (se nedan), i hvilket
bolag delegarna äro personligen ansvariga för
bolagets förbindelser. Den svenska (och finska)
rättens bestämmelser om handelsbolag återfinnas i
15 kap. Handelsbalken af 1734 års lag. Detta kapitel
talar visserligen endast om dem, som ingå bolag för
att "drifva handel samman"; men dess stadganden
anses allmänt tillämpliga ej blott å bolag för
egentliga handelsföretag, utan ock å sådana bolag,
hvilka egnas åt industriel verksamhet. Montgomery ("Om
bolagskontraktet i 1734 års lag", 1870) anser till och
med, att "handel" här omfattar hvarje på ekonomiskt
förvärf riktad verksamhet. Enligt denna tolkning
skulle äfven ett bolag för idkande af jordbruk
blifva ett handelsbolag i juridisk mening. Detta
är dock ej den allmänna åsigten. Vanligen idka
handelsbolag sin verksamhet under någon särskild
benämning, en s. k. firma (se d. o.), hvarmed
skriftliga afhandlingar, som ingås för bolaget,
undertecknas. Upptager firman för ett bolag, som
idkar handels- eller fabriksrörelse, färre eller
andra namn, än de verkliga delegarnas, är bolaget
enligt k. förordn. d. 28 Juni 1798 skyldigt att
hos offentlig myndighet anmäla "rätta namnen på de
personer, som uti bolaget taga del och för firman
äro ansvarige". Handelsbalkens 15 kap. ålägger
bolagsmännen ett solidariskt ansvar för bolagets
förbindelser. ("Bolagsmän äga svara alle för en,
och en för alla, til then handel, som för bolaget
slutes".) Hvar och en af bolagsmännen eger att i de
ämnen, som utgöra föremål för bolagets verksamhet,
handla å dettas vägnar. Denna rätt kan visserligen
betagas en bolagsman genom en särskild bestämmelse
i bolagskontraktet; men en dylik bestämmelse kan
ej åberopas i förhållande till en tredje person,
hvilken utan att känna till densamma inlåtit sig i
något aftal med den ifrågavarande bolagsmannen. En
delegare i ett handelsbolag får icke utan de
öfrige delegarnas samtycke öfverlåta sin del i
bolaget å annan person (derifrån bilda dock lotter i
fabriksbolag ett undantag). Råkar någon bolagsman i
konkurs, ega de öfrige att lösa till sig hans andel
i bolaget. Detsamma gäller för den händelse någons
bolagsandel tages i mät. Dör en bolagsman förrän
den öfverenskomna bolagstiden är förfluten, ega hans
rättsinnehafvare ej att bryta bolaget. Ovilkorligen
berättigade att blifva upptagna i bolaget äro de
dock ej. Lagen stadgar nämligen, att om den dör,
"som mera för thes snille och slögder, än för inlagda
penningar, i bolaget intagen är", må hans enka eller
arfvingar ej träda i hans rätt och ställe, såvida
ej hela bolaget samtycker dertill. Vägras sådant
samtycke, måste bolaget upplösas eller åtminstone den
dödes lott utbrytas. Kommer bolaget på obestånd, och
blir till följd deraf konkurs nödvändig, behandlas
bolagskonkursen för sig, utan att sammanblandas
med de konkurser för de enskilde bolagsmännen,
hvilka vanligen samtidigt uppstå. I bolagets konkurs
deltaga endast bolagets gemensamma, icke bolagsmännens
enskilda borgenärer, hvaremot bolagsborgenärerna äfven
taga del i de särskilda bolagsmännens konkurser. Inom
den norska och den danska rätten motsvaras
de svenska handelsbolagen af s. k. ansvarlige
handelsselskaber (handelsinteressentskaber). Till
"handelsselskaber" räknas enligt norsk rätt äfven
bolag för fabriksdrift, enligt dansk dessutom bolag
för idkande af handtverk. Begagna sig "ansvarlige
handelsselskaber", såsom vanligt är, af en firma,
skola de – i Danmark alltid, i Norge ifall firman ej
består af samtlige delegarnas namn utan något tillägg,
som betecknar ett bolagsförhållande ("& K:i") – hos
offentlig myndighet göra en anmälan, hvilken bland
annat skall innehålla namnen å alla delegarna samt
uppgift om den eller dem, som ega rätt att teckna
bolagets firma. Lemnas ingen uppgift i sistnämnda
afseende, är tredje man berättigad att utgå ifrån att
hvar och en af bolagsmännen eger att handla å hela
bolagets vägnar. Ett utdrag af den gjorda anmälan
införes i det s. k. firmaregistret och offentliggöres
i tidningarna. Delegarna i dessa bolag äro solidariskt
ansvariga för bolagets förbindelser. I Danmark kan
dock en emellan bolagsmännen träffad öfverenskommelse
om ansvarets delning genom att inregistreras och
offentliggöras erhålla gällande kraft emot tredje
man. En bolagsman kan ej utan de öfrigas samtycke
öfverlåta sin bolagslott å annan person. Dör någon
af bolagsmännen, beror bolagets fortvaro af särskild
öfverenskommelse. Någon pligt för arfvingarna att
qvarstå i bolaget anses enligt norsk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
