Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gryn - Grynpåse - Grypæa - Gryphius (Greif), Andreas - Gryt - Gryta (socken) - Gryta (metallurgi) - Gryteryd - Grytgöl - Grythyttan - Grythytte och Hellefors - Grytig - Grytnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under kokningen genom upptagande af vatten, och
deras stärkelsehalt bör vara, genom tillräckligt lång
kokning, så mycket som möjligt omsatt till dextrin,
så att de kunna lättare smältas i tarmkanalen. Råa
gryn genomgå matsmältningsapparaten till en stor
del oförändrade. Med namnet gryn betecknas äfven
de skalade, men tämligen hela fröna af risväxten
("risgryn"), hvarjämte man under benämningen
sagogryn, potatesgryn o. s. v. förstår gryn beredda
af sagostärkelse, potatesstärkelse o. s. v., hvilken
blifvit blandad med vatten till ett slags deg, som
sedan pressats genom ett durchslag och genom särskild
tillställning formats till gryn. Användningen
af sådana gryn i hushållen är allmänt bekant.
O. T. S.
Grynpåse, sjöv., en med gryn l. ärter
fylld, konformig påse, med en i spetsen
fäst lina. Grynpåsar begagnades fordom att
tilltäppa de hål i skeppssidan, som uppkommit af
grundskott. Medelst linan inhalades påsen i hålet;
då grynen blefvo våta, uppsvällde de, och på detta
sätt tätades läckan för tillfället. Numera begagnas
för detta ändamål träpluggar, s. k. skottpluggar.
R. N.
Gryphaea, paleont., underslägte af Ostrea,
utmärkt derigenom att vensterskalet är större
än högerskalet och har hvirfveln inrullad. Det
förekommer företrädesvis i juraformationen. I en
underafdelning af undre lias-formationen finnes
G. (Ostrea) arcuata ofta i så stor mängd, att
denna underafdelning kallats gryfitkalk. Denna
art är äfven funnen i Sverige, liksom ock den till
kritformationen hörande G. (Ostrea) vesicularis.
B. L-n.
Gryphius (egentl. Greif), Andreas, tysk skald, f. 1616
i Grossglogau i Schlesien, blef 1636 huslärare hos
pfalzgrefven Georg von Schönborn, som krönte honom
till skald och förlänade honom ett adelsdiplom, hvaraf
han likväl ej begagnade sig, måste 1638 till följd af
några alltför fria yttranden lemna sin fädernebygd,
tillbragte derefter många år på resor och utnämndes
1650 till landtsyndikus i furstendömet Glogau. Tvänne
gånger erbjöds honom professur, först i Frankfurt
och sedan i Upsala, men han afböjde kallelsen båda
gångerna. Död i Glogau 1664. G. författade sonetter,
epigram och oder, hvilka genom sin lyftning utmärka
sig framför samtida författares dikter af samma
slag, men hans skalderykte grundar sig förnämligast
på hans dramatiska arbeten, hvilka förskaffat honom
namnet det nyare tyska dramats fader. Hans tragedier
(Leo Arminius, Katharina von Georgien, Cardenio
und Celinde, Die ermordete majestät oder Carolus
Stuardus och Papinianus) äro delvis efterhärmningar
efter Seneca och Vondel samt öfverlastade med
äfventyrligheter, men röja en stark fantasi och ega sant
tragiska element. Hans lustspel (Peter Squenz och
Horribilicribrifax) utmärka sig genom sin träffande
karakteristik. Hos sina samtida gällde G. som ett
under af lärdom. Ett urval af hans dramatiska arbeten
finnes i Tittmanns "Deutsche dichter des 17:ten
jahrhunderts" (1870). jfr Klopp, "Andreas Gryphius
als dramatiker" (1852). – G:s son, Christian
G., f. 1649, d. 1706 som rektor och bibliotekarie
vid gymnasiet i Breslau, skref lyriska dikter af
mindre betydenhet.
Gryt. 1. Socken i Södermanlands län, Daga och
Villåttinge härad. Arealen 12,165 har, deraf 10,945
har i Daga och 1,220 har i Villåttinge härad. 1,508
innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 3:dje
kl., Strengnäs stift, Daga kontrakt. – 2. Socken i
Östergötlands län, Hammarkinds härad. Arealen 17,869
har. 3,075 innev. (1880). Konsistorielt pastorat af
2:dra kl., Linköpings stift, Hammarkinds kontrakt. –
3. Socken i Kristianstads län, Östra Göinge
härad. Arealen 3,152 har. 733 innev. (1880). Annex
till Qviinge, Lunds stift, Östra Göinge kontrakt.
Gryta, socken i Upsala län, Hagunda härad. Arealen
3,673 har. 813 innev. (1880). Annex till Giresta,
Upsala stift, Lagunda kontrakt.
Gryta, metallurg., kallas en af ingeniör Bergström
vid Avesta bruk i Dalarna införd helt liten
bessemerkonverter, i hvilken endast några få centner
tackjern för hvarje gång bearbetas. Denna metod
bereder tillfälle till att begagna bessemermetoden i
liten skala utan behof af den stora krafttillgång,
som för vanliga bessemerverk är nödvändig och gör
dessa anläggningar så dyrbara. Den på denna metod
beredda bessemermetallen är något slaggblandad,
hvilket i vissa fall kan vara en olägenhet, men
å andra sidan för åtskilliga ändamål är en ganska
eftersträfvad egenskap, emedan en inblandning af
slagg i icke ringa mån förekommer jernets bränning
eller antagande af kristallinisk textur vid hög
temperatur – en olägenhet, som mycket lätt inträffar
med den rena metallen. C. A. D.
Gryteryd, socken i Jönköpings län, Vestbo
härad. Arealen 4,000 har. 501 innev. (1880). Annex
till Hestra, Vexiö stift, Vestbo kontrakt.
Grytgöl, bruks- och landtegendom i Hellestads
socken, Östergötlands län, vid Emmaån. nära
sjön Grytgölen. 1 17/24 mtl med qvarn och
såg m. m. samt 3 mtl underlydande i Regna och
Stjernorps socknar. Taxeringsvärde omkr. 310,000
kr. Bruket består af 2 franche-comté-härdar samt ett
manufakturverk med 4 spikhammare och en räckhammare
samt klensmide. Årliga tillverkningen är omkr. 350,000
kg. stångjern och omkr. 40,000 kg. spik. Egendomen
eges af brukspatron A. Burén.
Grythyttan, socken i Örebro län, Grythytte och
Hellefors bergslag. Arealen 44,745 har. 4,948
innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 2:dra kl,
Vesterås stift, Nora kontrakt.
Grythytte och Hellefors, bergslag och
tingslag i Vestmanland, Örebro län, Nora
fögderi och domsaga. Arealen 90,352 har. 9,033
innev. (1880). Bergslaget omfattar socknarna
Grythyttan och Hellefors.
Grytig, skogsh., kallas skogsmarken, då den
är uppfylld af större eller mindre stenblock,
mellan hvilka träden här och der kunna uppväxa.
C. G. Hz.
Grytnäs, socken i Kopparbergs län, Näsgårds
fögderi, Folkare härad. Arealen 10,237 har. 1,888
innev. (1880). G. med Avesta utgör ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
