Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grot, Jakov Karlovitj - Grote, George - Grote, Hermann - Grotefend, 1. Georg Friedrich - Grotefend, 2. Karl Ludwig - Grotenburg - 1. Grotenfelt, Nils Karl Elias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehåll, Strjelki olenej och Nadesjda (sammandrag
af Runebergs "Elgskyttarna" och "Nadeschda"),
Otjerki iz istorii Schvetsii (Skisser ur svenska
historien, efter Fryxell), Otjerki iz istorii
schetskojvojni goda 1808 (Skisser ur 1808 års
svenska krigs historia) och Listki iz skandinavskago
mira (1845-46. Blad ur den skandinaviska
verlden). Bland andra G:s skrifter rörande
skandinaviska och särskildt svenska förhållanden
må nämnas: O skandinavskoj mifologii (1839, i
"Atetjestvennyja zapiski". Om den skandinaviska
mytologien), Vaspominanija iz putesjestvija
v’Schvetsii (1847, i "Petersb. Vjedomosti". Minnen
från en resa i Sverige), Ot Melara do Vettera (1850,
i "Severnoe obozrjenie". Från Mälaren till Vettern),
Geteborg (1850, i "Zvjezdotjka". Göteborg), Stokgolm
(s. å. Stockholm), Zapiska o putesjestvii v’ Schvetsii
i Norvegii (1874, i Ryska Vetensk.-akad:s handl. Bref
om en resa i Sverige och Norge), Vospominanija
o 400 letnjem jubileje Upsalskago universiteta
(1878, i Ryska Vetensk.-akad:s handl. Minnen från
Upsala universitets 400-åriga jubelfest) samt en
mängd öfversättningar och referat af svenska, i
synnerhet historiska, publikationer. Särskildt bör
påpekas G:s förträffliga, i originalets versmått
gjorda, öfversättning af E. Tegnérs "Frithiofs
saga", Fritiof, skandinavskij vitjaz (1:sta
uppl. 1841; 2:dra uppl. 1874), hvilken inledes med
en öfversigt af de gamle skandinavernas lefnadssätt,
religion och poesi samt af skaldens biografi och
åtföljes af en fullständig bibliografi rörande
dikten samt af en prosaisk tolkning af den isländska
sagan. G. har icke allenast skrifvit om Sverige, han
har äfven skrifvit på svenska: Calender till minne af
kejserl. Alexanderuniversitetets andra secularfest
(1842; samtidigt äfven utgifven på ryska), Theoretisk
och praktisk lärobok i ryska språket (1848; 2:dra
uppl. 1849), Handbok i ryska rikets historia
(1848-50; till Peter I). – I fråga om rent ryska
förhållanden har G. uppträdt dels såsom språkforskare,
med arbetet Filologitjeskija raziskanija (1873,
2:dra uppl. 1876. Filologiska undersökningar), dels
såsom häfdaforskare, med bl. a. uppsatserna Petr
Velikij kak prosvjetitel Rossij (1872. Peter d. store
såsom Rysslands upplysare), Bumagi imperatritsij
Ekaterinij II (1874), Ekaterina II i Gustav III
(1877), och såsom utgifvare af historiska urkunder,
Katarina II:s brefvexling med M. v. Grim (1878) och
med Diderot (1880), dels, och förnämligast, såsom
literaturhistoriker. Under åren 1865-80 författade
han en serie biografiska arbeten rörande 18:de och
19:de årh:s mest framstående ryska skriftställare,
såsom Lomonosov, Sumarokov, Dersjavin, Chemnitser,
Evgeni, Karamzin och Puschkin. I synnerhet har han
sysselsatt sig med den ryktbare lyrikern Dersjavin, af
hvars arbeten han, på uppdrag af Vetenskapsakademien,
utgifvit (1864-82) en storartad kritisk upplaga,
försedd med historiska och bibliografiska
anmärkningar. Den åttonde delen, Sjizn Dersjavina
(1880, Dersjavins lefnad), innehåller en vidlyftig
skildring af Dersjavin såsom skald och ämbetsman.
J. Th. W.
Grote [gråt], George, engelsk historieskrifvare,
f. 1794, fick redan vid 16 års ålder
inträda i sin faders bankiraffär i London, men egnade
all sin lediga tid åt grundliga studier i gamla
och moderna språk, historia, metafysik och politisk
ekonomi. I sitt första arbete, Essay on parliamentary
reform (1821), förfäktade han de vidsträcktaste
principer för en folklig representation. Derpå följde
ett arbete i samma syfte, Essentials of parliamentary
reform (1831). Under åren 1833 till 1841 satt G. i
underhuset såsom ledamot för Londons city och arbetade
i denna egenskap med ifver för införandet af sluten
omröstning vid parlamentsval. 1843 utträdde han ur
den bankirfirma, hvars chef han var, och utgaf s. å,
i form af en recension af Niebuhrs "Griechische
heroen-geschichte" en uppsats i tidskriften
"Westminster review" under titel Grecian legends and
early history, som mottogs med med mycket bifall. Ännu
större framgång vann hans History of Greece (12 bd,
1846-56; 4:de uppl. 1871; öfversatt på flere språk),
ett verk, som försäkrar honom om en framstående
plats bland alla lands historieskrifvare. Det är lika
utmärkt genom lärdom, snille och tankeskärpa som genom
fullkomlig opartiskhet och praktisk blick. G:s nästa
större arbeten voro Plato and the other companions
of Socrates (1864; 3:dje uppl. 1875), afsedt som
följd och supplement till hans grekiska historia, och
Aristotle, som utkom året efter hans död (1872). Han
hade tagit en verksam del i grundläggandet af Londons
universitet; han blef dess vice-kansler 1862 och
president för University college i London 1868. G. dog
d. 18 Juni 1871. Af hans literära qvarlåtenskap
hafva utgifvits The minor works of George Grote
(1873) och Fragments on ethical subjects (1876).
A. B. B.
Grote, Hermann, tysk numisinatiker och
heraldiker, f. 1802, grundlade och redigerade
tidskriften "Blätter fur münzkunde" (1834-39;
ny följd: "Münzstudien", 1855-72), i hvilken han
offentliggjorde sina numismatiska arbeten. G. har
äfven utgifvit vetenskapligt utarbetade Stammtafeln
(1877), innehållande genealogiska tabeller samt
regentlängder m. m.
Grotefend. 1. Georg Friedrich G., tysk filolog
och arkeolog, f. 1775, d. 1853 som direktor vid
lyceum i Hannover, utgaf värdefulla skrifter om det
umbriska och osciska språket samt om tydningen af
den babyloniska kilskriften. – 2. Karl Ludwig G.,
den förres son, tysk lärd, f. 1807 i Frankfurt a. M.,
d. 1874 som statsarkivarie och geheime arkivråd
i Hannover, utgaf arbeten i klassisk filologi,
numismatik, nedersachsisk lokalhistoria m. m. Han
efterlemnade en af de mest betydande privatsamlingar
af asiatiska, grekiska och romerska mynt.
Grotenburg, ett 386 m. högt berg i sydöstra delen
af Teutoburgerwald. s. om Detmold. På toppen af
detsamma står den af J. E. von Bandel modellerade,
d. 16 Aug. 1875 aftäckta kolossala Arminius-statyn.
1. Grotenfelt, Nils Karl Elias, finsk ämbetsman och
rättslärd, föddes 1817, blef student i Helsingfors
1834 och ingick 1840 i Viborgs hofrätt, der han
efterhand avancerade till hofrättsråd (1866). Då
förberedelserna till 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
