Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heroldt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Le pré aux clercs (1832), hvilken 1871 gafs
i Paris för 1000:de gången. Öfveransträngd dukade
han under för ett bröstlidande, d. 19 Jan. 1833. En
ofulländad opera, Ludovic, fullbordades af Halévy
och gafs 1834. – H:s musik bär stämpel af den nyare
franska skolan i allmänhet: älskvärd och graciös,
pikant och liflig, bländar den genom yttre glans
och är aldrig tråkig. H. utmärker sig för angenäma
motiv, verksamma harmonier och en instrumentation,
som blifvit jämförd med Webers. I karakteristisk
kraft står han efter Auber, med hvilken han för
öfrigt har det gemensamt att han bättre förstår
att utarbeta än att välja sina motiv. – I Stockholm
äro gifna: "Duellen" (Le pré aux clercs), "Marie",
"Zampa" samt balletten "Sömngångerskan i Provence".
A. L.
Heroldt, Georg, tysk konstgjutare, född i Leipzig
1832, tillhörde en af gammalt i Nürnberg bosatt
konstgjutareslägt, känd alltifrån 1600-talet,
och var delegare i firman Lenz & Heroldt i
Nürnberg. H. kallades till Stockholm tvänne
gånger: för gjutningen af Karl XII:s staty och
"Molins fontän". Den förstnämnda gjutningen
utfördes i Aug. och Sept. 1868 samt lyckades
fullkomligt. Under arbetet på den senare träffades
H. af ett nedfallande metallstycke, hvilken
olyckshändelse vållade hans död, d. 28 Juli 1871.
-rn.
Heron från Alexandria, grekisk matematiker, hvilkens
lefnad, enligt nyare forskningar, antagligen inföll
omkr. 100 f. Kr. H. var en framstående författare
icke blott inom den rena matematiken, utan äfven inom
fältmätningskonsten och mekaniken. Såsom mekaniker
är han känd genom uppfinningen af eolipilen
(se d. o.) och af den efter honom uppkallade
Heronsbrunnen (se d. o.). Inom matematiken angaf
H. formeln för bestämmande af en triangels yta, då
alla tre sidorna äro gifna, samt för beräkningen af
regelbundna månghörningar. H:s skrifter hafva till
en del gått förlorade; af en del åter (bl. a. en
fullständig handbok i fältmätningskonsten) äro blott
spridda fragment qvar. Bland dem, som blifvit utgifna,
må nämnas: Pnevmatika (Lat. Spiritalia), utg. af
Commandinus (1575; sedermera flere gånger utgifven
samt öfversatt på italienska, tyska och engelska) och
Geometricorum et stereometricorum reliquiae, utg. af
Hultsch (1864). G. E.
Herons brunn, fys., en af grekiske matematikern Heron
(se d. o.) uppfunnen apparat, bestående af tre kärl,
af hvilka det öfversta är en öppen bassäng, hvaremot
det mellersta och det nedre äro slutna behållare. Från
det öfre kärlets botten går ett rör genom det nedersta
kärlets lock nästan ända till bottnen. Från det
sistnämnda kärlets lock går vidare ett annat rör
genom det mellersta kärlets botten upp mot dess
lock, och ett tredje rör går från det mellersta
kärlets botten samt skjuter upp öfver vattenytan i
det öfversta kärlet. Det mellersta kärlet gör här
tjenst som en Herons kula (se d. o.). Det fylles
genom det ofvannämnda tredje röret, hvars öfre del
för detta ändamål bör kunna skrufvas af. Sedan röret
åter är hopskrufvadt, hälles vatten i det öfversta
kärlet. Detta rinner ned genom det första
röret och sammanpressar luften i det nedersta kärlet;
det sålunda alstrade trycket verkar genom det andra
röret på vattenytan i det mellersta kärlet, så att en
stråle springer upp genom det tredje röret. Emedan
springvattnet faller ned i det öfversta kärlet,
förblir det första röret fyldt, och strålen fortfar
att spela, så länge som det tredje röret ännu
räcker under vattenytan i det mellersta kärlet.
L. A. F.
Herons kula, fys., ett slags springbrunn i liten
skala, uppfunnen af grekiske matematikern Heron (se
d. o.). Den består af ett slutet kärl med ett rör,
som räcker nästan ända till kärlets botten. Om kärlet
genom särskild öppning till någon del fylles med
vatten, och om luft sedan inpressas genom röret,
förtätas den inre luften, så att, om röret lemnas
öppet, vattnet utpressas genom detsamma med större
eller mindre hastighet. Luftens förtätning inuti
kärlet åstadkommes med kompressionspump eller,
om kärlet är litet, med lungorna. En enkel form af
Herons kula är den vid kemiska operationer allmänt
använda sprutflaskan. L. A. F.
Herons roterande kulor, fys. (se Heron). En glaskula
förses med två rör i förlängningen af en diameter,
och rören böjas åt sidan, så att deras öppna ändar
ligga i plan, vinkelräta mot rören sjelfva. Föres
sedan genom uppvärmning och afkylning vatten in
i kulan, och lägges hon med de raka rördelarna
hvilande på passande underlag, så uppstår, om vattnet
uppvärmes till kokning, genom ångans utströmniug en
reaktionskraft, tillräckligt stark att sätta kulan
i rotation. L. A. F.
Herophilus. Se Herofilos.
Heros (Grek. och Lat; Sv. plur. Heroer),
hjelte, halfgud, förgudad menniska, öfverlägsen
personlighet. Se Heroer.
Herostratisk. Se Herostratos.
Herostratos, Grek. hist., en efesier, beryktad
genom uppbrännandet af Artemis’ praktfulla tempel
i Efesos (356 f. Kr.), hvartill han, enligt sin
egen på pinbänken afgifna bekännelse, skall hafva
drifvits blott af begäret att bringa sitt namn
till efterverlden. De joniske grekerna beslöto med
anledning deraf att aldrig nämna hans namn. Men det
är dock meddeladt af historieskrifvaren Theopompos,
och syftemålet med illgerningen blef således
vunnet. Tempelbranden skall hafva timat samma natt,
som Alexander den store föddes. – En namnkunnighet,
som har sin grund i ett illdåd, har sedermera kallats
herostratisk. A. M. A.
Herpes (Grek., böld, af herpein, krypa),
med., gemensamt namn för flere olika arter af
hudsjukdomar, hvilka alla karakteriseras genom
gruppvis ställda bläsor, med först vattenklart,
sedan grumligt innehåll, som intorkar, bildande
små skorpor, hvilka snart bortfalla. Bland
arterna märkas herpes zoster (se Bältros) och
h. labialis (markyss), som uppträder på läpparna.
F. B.
Herpestes ichneumon. Se Faraokatten.
Herrans väder. Detta uttryck, som numera låter nästan
hädiskt, har antagligen en helt annan uppkomst än
den man torde tillskrifva det. Ordet Herran (eljest
ackusativform af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
