Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gårdsrätt - Gårdstånga - Gårdvaren - Gårdveda - Gå rund - Gås - Gåsborn - Gåsbröst - Gåsevadholm - Gåsgamslägtet - Gåshud - Gåsinge - Gåsskötsel - Gås-slägtet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Danmark vid begynnelsen af det 15:de årh. Om
man ser bort ifrån de gamla hirdlagarna, kunna
gårdsrätterna betraktas såsom de äldsta källorna
för nordisk militärlagstiftning. Under 16:de
årh. afskildes väl krigslagstiftningen i allmänhet
ifrån dem, men de erhöllo i stället en ny egendomlig
betydelse såsom rättskällor för adelns husdisciplinära
myndighet på slott och gårdar. Redan i den förut
nämnda Eriks af Pommern gårdsrätt säges, att den
skulle få tillämpas af biskopar, riddare och svenner,
som tillhörde rådet, såväl som af konungens hofmän
och ämbetsmännen. Och den gårdsrätt, som Fredrik II
1562 utfärdade för Danmark och Norge, skulle jämväl
adeln få tillämpa på sina borgar, hvarigenom den
erhöll makt att tämligen godtyckligt förfara mot sina
tjenare och landbönder, en makt, som den danska adeln
bibehöll ända till senaste delen af 18:de årh. Äfven i
Sverige utfärdades under 16:de och 17:de årh. flere
kungliga gårdsrätter – från Gustaf Vasas gårdsrätt
1544 till och med Karl X Gustafs hofartiklar 1655
– att gälla med afseende å konungarnas hoftjenare,
hvarjämte hertigarna vid sina slott och gårdar skipade
rätt efter gårdsrätter, som de sjelfva utfärdat,
men den svenska adeln eftersträfvade efter nyare
tidens början förgäfves förmånen att få tillämpa de
kungliga gårdsrätterna vid sina gods. Först vid slutet
af Karl XI:s förmyndarestyrelse lyckades adeln, 1671,
genomdrifva utfärdandet af en särskild "Gårdsrätt
eller Husdisciplin", enligt hvilken adeln skulle ega
vidmakthålla gårdsfrid på sina gårdar och straffa
sitt tjenstefolk med böter, kroppsstraff och fängelse
vid vatten och bröd. Länge blef emellertid icke
denna adelns gårdsrätt gällande, ty till följd af de
ofrälse ståndens insaga deremot vid 1672 års riksdag
blef den icke af Karl XI stadfäst. Den jurisdiktion,
som grefvarna egt att inom sina grefskap utöfva,
försvann, då genom reduktionen dessa förläningar
indrogos; och mot slutet af sin regering (1692)
upphäfde Karl XI jämväl den särskilda domsrätt –
hals- och handrätt samt borgrätt (se d. o.) –, som
genom speciella privilegier tillerkänts innehafvarna
af vissa gods. Uti de adliga privilegierna af
år 1719 (§ 32) medgafs åt adelsmannen rätt att
tillbörligen låta näpsa sina bönder och enskilda
tjenare för små förbrytelser, uppstudsigheter
och försummelser, och skulle "till den ändan
med första en gårdsrätt och husdisciplin för dem
blifva författad". Emellertid kom aldrig någon
sådan stadga till stånd, och sjelfva bestämmelsen
derom ströks i 1723 års privilegier, ehuru adelns
rätt att näpsa sina bönder och tjenare bibehölls.
K. H. B.
Gårdstånga, socken i Malmöhus län, Frosta härad (utom
4 mtl Getinge by, som tillhöra Torna härad). Arealen
1,656 har; hvaraf 1,317 har i Frosta härad och 339
har i Torna härad. 1,004 innev. (1880). G. med Holmby
utgör ett konsistorielt pastorat af 1 :sta kl.,
Lunds stift, Frosta kontrakt.
Gårdvaren. Se Hund.
Gårdveda (ej Gorrveda l. Gottfridsdal), socken i
Kalmar län, Aspelands härad.
Arealen 6,765 har. 864 innev. (1880). Förenad till en
kyrkoförsamling med Målilla, Linköpings stift,
Aspelands kontrakt.
Gå rund, sjöv., att, innan man lättar ankar eller
lossar förtöjningarna, låta maskinen arbeta en stund,
för att den må blifva uppvärmd och visa sig vara
i ordning. O. E. G. N.
Gås. Se Gås-slägtet.
Gåsborn, socken i Värmlands län, Öster-Sysslets
fögderi, Fernebo härad. Arealen 24,449 har. 1,987
innev. (1880). Regalt pastorat af 3:dje kl., Karlstads
stift, Nyeds kontrakt.
Gåsbröst (Pectus carinatum) med., kallas en
missbildning af bröstkorgen, bestående deri att
bröstbenet (sternum) är skarpt framstående
till följd deraf att refbensbrosk och refben
äro från sidorna intryckta och närmade till
hvarandra. Denna missbildning uppkommer vanligen
i späda barndomen genom den engelska sjukan (se
d. o.) och verkar hämmande på lungornas utbildning,
på respirationsrörelserna och andhemtningen.
F. B.
Gåsevadholm, fideikommissegendom, med hufvudgården G.,
1 1/2 mtl, belägen i Tölö socken Fjäre härad, Hallands
län, vid Rolfsån, ö. om Kungsbacka. Hela egendomen
utgör 49 53/144 mtl i Tölö, Lindome, Elfsåkers,
Hanhals och Fjärås socknar, med verk och
inrättningar taxerad till omkr. 800,000 kr., hvarjämte
innehafvaren, frih. G. O. N. Silfverschiöld, eger
med samma rätt Kobergs, Hede och Alfhems fideikommiss
(omkr. 32 mtl, taxeradt till omkr. 1,200,000 kr.) i
Elfsborgs län. – Hufvudgården har ett mycket vackert
läge på en liten halfö, som genom en vallgraf
blifvit förvandlad till en ö. Hufvudbyggnaden
uppfördes 1757 af dåv. egaren Sahlgren, men undergick
1855 genomgripande förändringar efter ritning af
A. V. Edelsvärd. Gården hette fordom Gåsevad och
egdes under 1300-talet af slägten Pik. 1649 köptes
G. af Johan l. Hans Maclean, adlad Makeléer, hvars
arfvingar 1754 sålde det till direktören i Ostindiska
kompaniet N. Sahlgren. Genom hans dotterdotter kom
G. till slägten Silfverschiöld.
Gåsgamslägtet. Se Gyps.
Gåshud (Cutis anserina), med., kallas menniskans hud,
då den, hufvudsakligen vid inverkan af köld, blir
knottrig, lik en gåshud. Detta tillstånd uppkommer
genom sammandragning af små fina muskeltrådar,
som ligga omkring hår- och talgfolliklar.
F. B.
Gåsinge, socken i Södermanlands län, Daga
härad. Arealen 10,771 har. 1,501 innev. (1880). G. med
Dillnäs utgör ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Strengnäs stift, Daga kontrakt.
Gåsskötsel. Se Husfogelskötsel.
Gås-slägtet, Anser, zool., hör till ordningen
andfoglar (se And), familjen egentliga andfoglar,
och underklassen simfoglar. Näbben är vid roten hög
och bred samt utåt afsmalnande och lika lång med eller
kortare än hufvudet; näbbnageln upptager öfverkäkens
hela spets; näsborrarna äro belägna vid näbbens
midt. Tyglarna äro fjäderklädda, halsen kortare än
den undersätsiga kroppen, benen ställda mera framåt,
undersätsiga och med nätlikt fördelad hud, tarsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
