Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hess ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket. Oberhessen fylles i ö. af Vogelsberg,
en stor basaltmassa, hvars mellersta del hyser
landets högsta punkt, Taufstein (783 m.), och
från hvilken strålformigt utgå bergsryggar åt
alla håll; i s. v. intränger en gren af Taunus.
Mellan dessa båda höjdtrakter utbreder sig ett
fruktbart, af kullar genomdraget slättland,
Wetterau. Den södra af de båda hufvuddelarna
upptages i s. ö. af Odenwald, som i
Seidenbucher Höhe når 598 m. höjd. Åt v., utmed
den natursköna, af romarna anlagda
"Bergstrasse", stupar Odenwald ganska brant ned mot
Rhenslätten, åt n. sänker det sig småningom mot
Mainslätten, hvilka båda bilda ett sammanhängande
lågland. På venstra Rhenstranden är
landskapet fyldt af kullar och lägre åsar och
har sin högsta punkt i Eichelberg (320 m.). –
Hufvudfloden är Rhen, till hvars system
nästan utan undantag de öfriga vattendragen höra.
Den gör sitt inträde vid Worms, skiljer prov.
Starkenburg och Rheinhessen, löper derefter på
gränsen mot Preussen samt lemnar landet vid
Bingen. Af dess bifloder märkas på högra
sidan Neckar, som likväl endast snuddar vid
sydgränsen, Weschnitz, Modau, Main (jämte
Rhen gränsflod mot Preussen) samt Nidda och
Lahn, de båda sistnämnda från Oberhessen;
på venstra sidan Selz och Nahe (gränsflod
mot Rhenprovinsen). Till Wesers system hör
Fulda, som på en kort sträcka vattnar
Oberhessen, samt dess tillflöden Schlitz och Schwalm,
hvilka nedrinna från Vogelsberg. Insjöar saknas.
Deremot är H. rikt på mineralkällor såsom
Ludwigsbrunn (surbrunn), Nauheim och
Salzhausen (koksalt), Oppenheim (svafvel) m. fl.
Klimatet är i de södra, låglända trakterna
kring Rhen och Main så mildt, att vin och
allahanda frukter, t. o. m. kastanjer och mandlar,
förträffligt trifvas; i de nordligare och högre
liggande delarna är det rått och kallt, så att t.
ex. högst uppe på Vogelsberg odlingen är
inskränkt till hafre och potatis. Befolkningen
uppgick 1880 till 936,340 pers., nästan uteslutande
af tysk nationalitet. Den årliga tillväxten
har för perioden 1876–80 varit 1,15 proc.
Till religionsbekännelsen äro 67 proc.
protestanter, spridda öfver hela landet, 29 proc.
katoliker, hufvudsakligen i s., 3 proc. judar och ett
fåtal andra trosbekännare. – Materiel kultur.
Hufvudnäringen är jordbruk, hvars rika afkastning
medgifver en betydlig utförsel. Utom de
vanliga sädesslagen och potatis odlas raps,
hvitbetor, tobak och lin. Den bördigaste delen är
Rheinhessen, af hvars område 4/5 äro åker.
Fruktodlingen är utbredd öfver hela landet, mest
likväl i södra delen, som äfven är hufvudort för
vinodlingen, på venstra Rhenstranden. Åker,
trädgårds- och vinland upptaga mer än hälften af
hela arealen; nästan hela återstoden är delad
mellan skogarna (31 proc.), hvilka kläda de flesta
höglända nejderna, samt ängs- och betesmarker
(13 proc.). Boskapsskötseln, hvari prov. Oberhessen
står främst, är högt uppdrifven, och dess
produkter bilda vigtiga utförselvaror. Ett stuteri
finnes i Darmstadt. Fjäderfä hålles i mängd;
biskötseln är i flere trakter af icke ringa betydenhet.
Bergsbruket, som är mycket gammalt i landet,
är
inskränkt till Oberhessen och lemnar brunkol,
jern, mangan och salt. Bristen på stenkol
ersättes genom torf, som har stor utbredning i
prov. Starkenburg. Stenbrott finnas på många
ställen; vid Auerbach brytes marmor. Inom
industrien intages första rummet af fabrikerna för
lackeradt och färgadt läder (Worms och Mainz),
hvaraf årliga tillverkningsvärdet uppgår till 20
mill. kr. Inom portföljmakeriet står Offenbach
främst i hela Tyskland. Vidare märkes
tillverkningen af lyxmöbler (Mainz), vagnar,
maskiner och musikaliska instrument, tobak och
cigarrer, kemikalier, skodon, felb- och halmhattar
samt papper (40 fabriker). Handeln är
betydlig och har sin medelpunkt i Mainz. H.
eger 5 handelskamrar. Samfärdseln gynnas af
de segelbara floderna Rhen, Main och Neckar.
Jernvägarna hade år 1882 en sammanlagd längd
af 889 km. – Andlig kultur. Undervisningen
står högt. Kommunerna underhålla
folkskolorna, om hvilkas verksamhet pröfningarna
af det värnpligtiga manskapet under åren 1868–80
vittna särdeles fördelaktigt genom den låga
siffran af 0,33 proc. icke läs- och skrifkunnige.
Öfriga bildningsanstalter äro: 6 gymnasier, 4
högre och 12 lägre realskolor, 2 högre
flickskolor, 1 militärskola, flere seminarier och
slöjdskolor, 1 Polyteknisk skola i Darmstadt samt
Ludvigsuniversitetet i Giessen. – Författning
och förvaltning. H. är, enligt författningen
af d. 17 Dec. 1820, en ärftlig konstitutionel
monarki. Regenten antog 1806 titeln storhertig
och förer sedan 1816 titeln "storhertig af Hessen
och vid Rhen", med predikatet "kunglig
höghet", samt styr landet i spetsen för ett
statsministerium, deladt på 4 departement.
Representationen, som sammanträder hvart tredje år,
består af tvänne kamrar. I den första sitta de till
myndig ålder komna storhertigliga prinsarna,
hufvudmannen för de mediatiserade ätterna,
hufvudmannen för friherrliga von Riedeselska familjen, den
katolske biskopen i Mainz, en protestantisk prelat,
kansleren för universitetet i Giessen, 2 af den
besutna adeln valde medlemmar och ett antal
(högst 12) af storhertigen för lifstid utsedda
medlemmar. Den andra kammaren är sammansatt
af genom medelbara val för 6 år utsedda
medlemmar, nämligen 10 representanter för de
8 större städerna och 40 för de mindre
städerna och landsbygden. Valbarhet till
representant är bunden vid fyllda 30 år och en viss
inkomst. För förvaltningen är landet indeladt
i 3 provinser (Starkenburg, Rheinhessen och
Oberhessen), hvilka vidare delas i 18 kretsar.
Hufvudstad är Darmstadt. Högsta domstolen
(oberappellations- und kassationsgericht) har sitt
säte i hufvudstaden; derunder lyda 2 hofrätter
och 1 öfverrätt, hvilka döma i andra
instansen, samt 7 distrikts-, 37 lands- och 12
fredsdomstolar för första instansen. Budgeten för
finansperioden 1882–85 upptager de årliga
inkomsterna till 17,558,207 mark (deraf 5,3
mill. af domäner och skogar) och utgifterna till
17,306,747 mark (deraf civillistan 1,23 mill.).
Statsskulden belöpte sig d. 1 Maj 1882 till
21,4 mill. mark. Krigshären är ordnad efter
preussiskt mönster och bildar (enl. konvention
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
