Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyulay, 1. Ignaz - Gyulay, 2. Franz - Gyöngyös - Gyöngyösi, István - Györ - Györy, Vilmos - Gåfrera - Gåfva - Gåfvobref - Gå för en slör, l. slöra - Gå för run - Gålsjö - Gång (mytologi) - Gång (geologi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avancerade till fältmarskalklöjtnant. 1809 förde
han en armékår i Italien, och 1813 utmärkte han
sig vid Dresden och vid Leipzig i spetsen för sin
armékår. Kort före de förbundnes intåg i Paris (1814)
vann han segern vid La Ferté sur Aube. G. blef 1830
president i hofkrigsrådet. Död 1831. – 2. Franz G.,
grefve, österrikisk militär, den föregåendes son,
f. 1798, lade såsom kommendant i Triest under det
oroliga året 1848 i dagen stor kraft och själsnärvaro,
var 1849-50 krigsminister och blef efter Radetzkys
död (1858) befälhafvare för Österrikes italienska
armé. I det 1859 utbrytande kriget mot Sardinien och
Frankrike lät han tillfället att besegra sardinarna
före fransmännens ankomst gå sig ur händerna och
måste efter nederlaget vid Magenta (1859) lemna armén,
hvarefter han drog sig tillbaka till privatlifvet. Död
1868. C. O. N.
Gyöngyös [djöndjösj], stad i ungerska komitatet
Heves, vid foten af berget Matra. Omkr. 17,000
innev.
Gyöngyösi [djöndjösji], István, skaparen af den
ungerska nationalpoesien, f. 1620, var länge intendent
på grefve F. Wesselényis slott Fülek. Derefter blef
han först bisittare i komitatet Gömörs domstol,
derefter deputerad vid riksdagen i Oedenburg och
1686 enhälligt vald till vice gespan. Död 1704. Hans
första poetiska alster förhärligade Wesselényis
gemål, Maria Szécsy, den bekanta hjeltinnan från
Murány, hvilken han besjöng såsom Murányi Venus
(1664). Senare utkommo: Rózsa-Koszorú (1690),
andliga sånger; Kemény János, (1693) ett epos; Cupido
csalárdságai (1694); A magyar Nympha Palinodiája
(1695) samt Kariklia (1700), en roman på vers. Hans
dikter utmärka sig för känslans innerlighet och ett
lyckligt träffande af folktonen. En samlad upplaga
af hans verk ombesörjdes 1796.
Györ [djör], det inhemska ungerska namnet på komitatet
och staden Raab.
Györy [djöri], Vilmos, ungersk skrifställare,
född 1838, började sin literära bana med att skrifva
förträffliga berättelser och skrifter för ungdom. Sin
framstående ställning inom den ungerska literaturen
vann han emellertid genom sina formfulländade
öfversättningar. 1867 vann han ett pris för sin
öfversättning af Tegnérs "Frithiofs saga." Dessutom
har han öfversatt stycken af Shakspeare, Calderon,
Moreto, Cervantes, Franzén och Runeberg. 1862 blef
han evangelisk kyrkoherde i Orosháza.
Gåfrera (Fr. gaufrer, af gaufre, honingskaka, våflla,
form, pressning), med varmt jern inpressa figurer på
tyg, papper, o. s. v.; vecka.
Gåfva, jur., den rättshandling, hvarigenom en person
till en annan öfverlåter ett förmögenhetsobjekt,
utan ersättning. Sättes gåfvan i samband med
gifvarens död, kallas den testamente (se d. o.),
hvarom särskilda regler gälla. För gåfvans giltighet
erfordras icke endast hvad för utfästelsers giltighet
i allmänhet är nödvändigt (nämligen rätt att råda sig
sjelf och öfver föremålet för utfästelsen m. m.),
utan också gåfvans fullbordande, hvilket i fråga
om lösa saker sker genom öfverlemnande (tradition)
och vid gåfva af fastighet genom utgifvande af ett,
på samma sätt som köpebref inrättadt, gåfvobref. Ett
enkelt löfte om gåfva är således icke bindande. Gåfva
af fastighet kan återkallas, om gåfvotagaren gör
gifvåren "märklig orätt"; och hvad den, som försättes
i konkurs, bortskänkt under de tre månader, som
närmast föregått konkursens början, kunna borgenärerna
återtaga. De inskränkningar den äldre svenska rätten,
af hänsyn till slägten, stadgade i fråga om rätt
att bortgifva arfvejord, äro numera borttagna.
I. Afz.
Gåfvobref. Se Gåfva.
Gå för en slör, l. slöra, sjöv., segla med
vinden rumskots, d. ä. då fartyget har vinden i
någon riktning emellan tvärs och rätt akter in.
R. N.
Gå för run, sjöv., 1. Låta gå för run, med afsigt låta
föremål af sin egen tyngd, utan afhåll och hejdande,
nedfalla på däck. (Då en man eller ett föremål af
våda nedfaller från taklaget på däck kallas detta gå
l. falla i däck.) – 2. Gå l. mönstra för run (från
engelskan lånadt sjömansuttryck), inmönstra å ett
fartyg blott för öfverresan till närmaste hamn, med
öfverenskommelse att, utan afseende på resans längd,
för densamma erhålla en bestämd summa penningar och
ej vara skyldig till annat skeppsarbete än det,
som kräfves för fartygets manövrering och segling.
R. N.
Gålsjö, Jernbruk i Vesternorrlands län, Boteå socken
och tingslag, vid den lilla Gålsjön. Bruket, taxeradt
till 20,000 kr., och gården G. tillhöra, liksom flere
hemman samt Högfors qvarn i denna socken, Offers
aktiebolag. G. har egen brukskyrka; bruksförsamlingen
räknade vid 1880 års slut 174 personer.
Gång, Nord. mytol., en jätte, son af Ölvalde samt
broder till Tjasse och Ide. Ölvalde var så rik,
att när sönerna skulle dela arfvet efter honom,
mätte de guldet så, att de lika många gånger togo
munnen full deraf. Derför kallas guldet i skaldernas
qväden "jättarnas ord" eller "jättarnas tal".
Th. W.
Gång. 1. Geol., ett vanligen massformigt
bergartsparti, som med i allmänhet mindre regelbunden
skapnad är inneslutet uti andra bergarter och
under större eller mindre vinkel, men oftast med
skarp begränsning öfverskär dessas lager eller
massor. Gångar hafva bildats genom utfyllning af
förut befintliga sprickor eller remnor, antingen så,
att smälta ämnen trängt upp från djupet, eller så, att
mineralämnen småningom utfällts ur någon vattenhaltig
lösning, som fyllt eller trängt igenom sprickan. –
Gångar finnas af mycket olika dimensioner, från
några få tum ända till 100 fot eller mera i bredd och
från blott obetydlig till hela mils utsträckning i
längd. I allmänhet intaga de ett mer eller mindre
stående eller lodrätt läge. Dels fortsätta de
tämligen rakt, dels bukta de hit och dit eller göra
tvära vändningar. Ibland dela de sig i flere grenar
eller utsända mindre sådana åt ena eller andra sidan
(se fig. vid a). Stundom löpa de under någon kortare
sträcka parallelt med skiktningen eller lagringen
hos den bergart, i hvilken de förekomma. Sådana
gångar kallas lagergångar (b). Mindre och tunnare
samt ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
