Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hainan - Hainaut - Hainbund - Hainburg l. Haimburg - Hainichen - Hairaddin - Haissin - Haistila - Haïti (San Domingo)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vester ut ligger det lika folkrika Hai-keu, öns
förnämsta hamn och medelpunkten för handeln med
inhemska produkter. Utförseln omfattar timmer och
salt, talg, läder, socker, kokosolja, betel- och
kokosnötter; införseln består i bomulls väfnader,
pelsverk och opium. Båda dessa hamnar öppnades för
européerna genom fördraget i Tientsin 1858, men
endast engelsmännen hafva begagnat sig deraf. –
Omkr. 100 år f. Kr. underlade sig kineserna ön, men
deras välde synes efter hand hafva gått förloradt. År
1278 eröfrades den ånyo af Kublai kan. Sedermera
var ön ofta en tillflyktsort under oroligheterna
på fastlandet och användes äfven någon tid som
deportationsort. De djerfva sjöröfverier, som intill
sista tiden drefvos vid kusten, fingo ett slut först
genom engelsmännens kraftigare uppträdande 1863.
S. A. L.
Hainaut (änå; T. Hennegau), provins i Belgien,
omgifven af prov. Öst- och Vestflandern, Brabant
och Namur samt Frankrike. Areal 3,72,62
qvkm. 982,402 innev. (1879), till större delen
valloner. H. genomflytes af Schelde, Dender och Sambre
och är i n. ett bördigt slättland med blomstrande
åkerbruk och boskapsskötsel. I s. bilda Ardennerna
ett väldigt grufdistrikt, hvars centra ligga kring
Mons (150 kolgrufvor) och Charleroi (jern, koppar
och marmor). Industrien omfattar allahanda gröfre och
finare jern- och stålvaror, väfnader, spetsar, läder,
porslin, glas och papper. Samfärdseln har sin stora
pulsådra i jernv. Bruxelles–Paris och underlättas
derjämte af kanaler från Charleroi till Bruxelles och
från Mons öfver franska gränsen. Välståndet är mera
allmänt än i någon annan del af landet. Hufvudstad
Mons. – H. utgjorde under medeltiden ett tyskt
grefskap, hvilket efter grefveslägtens utgång på
manssidan (1030) förenades med Flandern. Genom 1246
års delning mellan Balduin IX:s (d. 1205) dottersöner
skildes åter de båda landen, hvarvid Johan af Avênes
blef grefve af H. Dennes son Johan (1279–1304)
förvärfvade genom arf Holland, och då hans ätt 1345
utslocknade på manssidan, kommo både H. och Holland i
kejsar Ludvigs af Bajern händer. Vid grefve Vilhelm
VI:s död (1417) tillföll grefskapet hans dotter
Jakobea, men denna afträdde det 1433 till Filip den
gode af Burgund. Med de öfriga burgundiska landen
öfvergick H. 1477 till huset Habsburg och hörde efter
de habsburgska landens delning 1556 till Spanien,
hvilket 1713 afträdde det till Österrike. Under det
spanska väldet hade H:s område blifvit minskadt,
i det att sydligaste delen af grefskapet, med
hufvudstaden Valenciennes, genom Pyreneiska freden
(1659) och fredeno i Nijmegen (1678) afträdts
till Frankrike. Återstoden af H. förenades på
grund af Wien-kongressens beslut (1815) med
Nederländerna. Sedan 1830 är H. en belgisk provins.
Hainbund. Se Göttingska skaldeförbundet.
Hainburg l. Haimburg, stad i Nedre Österrike, på
högra Donaustranden, nära ungerska gränsen. 4,857
innev. (1880). Tillverkning af tobak – den största
fabriken i riket – och
synålar. Många romerska fornlemningar, bl. a. en
vattenledning, som ännu begagnas, ett altare
och det s. k. römerthurm på rådhuset. På en
klippa i Donau ligger den pittoreska borgruinen
Rothenstein. Fästningslinierna af det gamla Carnuntum
hafva genom utgräfningar tydligt trädt i dagen. På
Hainberget stå ruiner af den i Nibelungenlied omtalade
Heimburc, ett gränsfäste mot hunnerna, hvilket
1042 med storm togs af Henrik III från ungrarna. År
1482 återeröfrades borgen af Mattias Corvinus. 1683
förstördes den af turkarna, hvarvid alla innevånarna
nedgjordes. S. A. L.
Hainichen, stad i sachsiska regeringsområdet Leipzig,
vid Striegis och Chemnitz-Rosswein-jernvägen. 8,497
innev. (1880). Mest bekant såsom Tysklands förnämsta
fabrikationsort för flanell. Minnesstod öfver
Gellert.
Hairaddin Se Barbarossa.
Haissin. Se Gaissin.
Haistila, by vid Kumo-elf i Finland, icke
långt från Björneborg, var skådeplats för en
arriergardesstrid d. 17 Mars 1808 mellan två
finska bataljoner och en sqvadron på ena sidan
samt general Bagrations avantgarde på den andra,
C. O. N.
Haïti (Karib. "bergland"), Sp. San Domingo. 1. En af
de Vestindiska öarna, den största näst Cuba, belägen
mellan 17° 37’ och 19° 58’ n. br. samt 68° 20’
och 74° 28’ v. l. (från Gr.), omgifves i n. af
Atlantiska oceanen, i s. af Karibiska hafvet, mellan
hvilka leda i ö. Mona-passagen, i v. Jamaica-kanalen
och Windward-passagen. De yttersta uddarna äro i
n. Grande Pointe och Kap Isabela, i ö. Kap Engaño,
i s. Kap Beata och i v. Kap Irois. Med en bredd, som
vexlar mellan 60 och 260 km., har ön en längd från
v. till ö. af 660 km. Arealen, inberäknadt Gonave,
Tortuga och några andra mindre öar, utgör 77,254
qvkm. Befolkningen uppgår till 850,000, negrer
och mulatter jämte ett fåtal hvita. Kusten är
mycket inskuren och rik på naturliga hamnar. Från
v. intränger den stora Gonave-viken och bildar
tvänne halföar, hvilka sträcka sig fram mot Cuba
och Jamaica; på norra sidan möter Manzanillo-viken,
i ö. Samana-viken och i s. Neiba-viken, som hvars
fortsättning kunna anses sjöarna Enriquillo och
Laguna del Fondo, af hvilka den förstnämnda har
salt vatten och är Antillernas största insjö,
400 qvkm. Bergen utgöra intet sammanhängande
system. Öns mellersta del genomstrykes från v. till
ö. af Sierra de Cibao, som i Pico del Yaqui (2,955,
enligt senare mätningar 4,155 m.) och Loma Tina
(3,140 m.) hyser landets högsta punkter. Norr om
och nästan parallelt med denna hufvudkedja löper
Sierra de Monte Cristi, som har toppen Diego Campo
(1,175 m.) och åt ö. fortsättes af den bergfyllda
Samanahalfön. En tredje, kortare kedja, som drager
sig i en båge mellan Gonave- och Neibavikarna, når i
Loma Barranca till 2,285 m. Den sydligaste af
halföarna i v. är ända ut till hafsbandet fylld af berg,
hvilka vid Sierra de la Sella (2,715 m.) böja af
mot s. och nå sin afslutning vid Kap Beata. Låglandet
framträder i sin största utsträckning mellan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
