Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusets natur - Ljusets böjning och interferens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
884
LJUSET.
Till denna märkliga erfarenhet fogar Grimaldi en annan lika betydelsefull i sin
Proposition XXIX, vilken har följande lydelse: Ofärgat ljus kan färgas
genom att enbart speglas.
För att realisera denna omvandling av vitt ljus till färgat använde Grimaldi en
metallspegel, på vars yta rispats en del fina streck. Om man låter ljus intränga i ett mörkt
rum och därvid speglar detsamma mot en vit skärm med hjälp av denna rispade spegel,
så ser man ett livligt färgspel på den vita skärmen.
Grimaldis båda försök äro icke möjliga att inordna under emissionsteoriens
synpunkter men bli lätt förklarliga, om man uppfattar ljuset som en vågrörelse och om man i
likhet med Young på denna vågrörelse tillämpar Bernouillis interferensprincip (jfr
sid. 860). Att ljus kan utsläcka ljus utgör nämligen ett exempel på sådan samverkan
mellan ljusstrålar, vilket omedelbart kan förutses som en följd av att två vågrörelser
med motsatta rörelsefaser och samma amplitud fullständigt upphäva varandra; eftersom
de var för sig skulle åstadkomma motsatta rörelser, komma de tillsammans att icke giva
någon rörelse alls. Grimaldis försök är således ett typiskt interferensförsök. Att vitt ljus
vid spegling mot en yta, som är försedd med ytterst små ojämnheter i form av rispor
o. dyl., kan giva upphov till färgspel står likaledes i överensstämmelse med ljusets
inter-ferens på grund av gångskillnad mellan strålar, som speglas från olika djupt belägna
delar av spegeln, alldeles som gångskillnaden mellan ljusstrålarna i tunna skikt giver
upphov till färgspel.
Youugs interferensförsök. Vill man mera i detalj studera, hur ljus utsläcker ljus,
kan man efter det föredöme Thomas Young givit i sina Lectures on Natural
philo-sophy (1807) använda sig av ett försök analogt med Grimaldis försök med de två hålen.
För att få detta fenomen mera ljusstarkt och lättare tillgängligt för matematisk
beräkning bör man ersätta hålen med två tätt intill varandra ställda, smala springor.
Exempelvis kan man i en skärm av stanniol medelst en rakklinga göra två parallella snitt med
ett inbördes avstånd av en eller annan millimeter. Belyser man denna stanniolbländare
med en kraftig ljuskälla och låter ljuset genom springorna tränga in i ett mörkt rum och
falla på en mittför springorna ställd skärm, så kommer man att på denna skärm se en
hel rad omväxlande ljusa och mörka strimmor.
Uppkomsten av dessa mörka och ljusa strimmor kan man anse bero därpå, att en
gångskillnad förefinnes mellan ljusstrålarna från vardera springan. Detta inses lätt, om
man tänker sig ljuset från de två springorna schematiskt åskådliggjort medelst var sin
våglinje, som med vågberg och vågdal slingrar sig kring sammanbindningslinjen mellan en
punkt på skärmen och respektive springor i bländaren (jfr fig. 754). Utgå vågrörelserna
med samma fas från vardera springan, t. ex. med ett begynnande vågberg åt samma håll,
komma de icke alltid fram med samma fas, ifall vägarnas längd är olika. Men om
väg-skillnaden just upptager ett vågberg och en vågdal, så att vägskillnaden exakt motsvarar
en våglängd, komma de båda vågrörelserna fram till skärmen med samma fas och
samverka till en förstärkt belysning av skärmen. Skulle vägskillnaden däremot exakt
motsvara en halv våglängd, komma de båda vågrörelserna fram till skärmen med motsatt
rörelsefas, den ena får t. ex. en begynnande vågdal och den andra ett begynnande
vågberg: de båda vågorna upphäva varandras verkan, och fullständigt mörker uppstår.
I anslutning härtill är det uppenbart, att i varje punkt av skärmen, där vägskillnaden
till de båda springorna exakt är lika med en godtycklig multipel av våglängden eller
en jämn multipel av halva våglängden, kommer en förstärkt
belys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
