Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusets natur - Ljusets böjning och interferens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSETS NATUR. LJUSETS BÖJNING OCH INTERFERENS.
885
ning att iakttagas, medan däremot mörker råder i alla punkter av skärmen, vilkas
väg-skillnad till springorna är en udda multipel av halva våglängden.
För ifrågavarande punkter komma nämligen ljusvågorna från de båda springorna fram
med samma resp, motsatta faser. För punkter mellan dessa bli faserna successivt
förskjutna, så att belysningen gradvis övergår från ljus till mörker och vice versa. Det hela
resulterar således däri, att skärmen blir uppdelad i en rad omväxlande ljusa och mörka
band. Det ljusband, som ligger i bländarspringornas symmetriplan, motsvarar lika vägar
till springorna, närmast följande ljusband motsvarar en gångskillnad av en våglängd,
närmast därpå följande ljusband motsvarar en gångskillnad av två våglängder o. s. v.
Fresnels spegel försök. Även om man tager smala springor i stället för små hål vid
Grimaldi-Youngs försök, måste man använda en ytterst stark ljuskälla för att kunna göra
skarpa iakttagelser. Först var solljuset det enda användbara, men i vår tid kan man
använda elektrisk ljusbåge el. dyl. Ljuskällor med monokromatiskt ljus, t. ex. en
natriumlåga, äro emellertid vanligen tämligen svaga, å andra sidan är ett studium av
interferensfenomenen för ljus av olika brytbarhet av utomordentlig vikt, om man till
fullo vill utnyttja detta nya område för utforskning av ljusets egenskaper.
Det får därför betecknas som ett utomordentligt viktigt framsteg, när Fresnel
år 1816 uppfann sin berömda dubbelspegel som ersättning för äldre anordningar vid
interferensförsök. Den fresnelska dubbelspegeln består av två noggrant planslipade,
smärre spegelglas, svärtade på baksidan och infattade i en gångjärnsliknande
metall-hållare. Medelst en regleringsskruv kunna de båda spegelskivorna inställas så, att de
nästan ligga med de speglande framsidorna i samma plan. Belysas speglarna från samma
ljuskälla, giva de var sin virtuella bild av denna, och dessa båda bilders avstånd kan
avpassas medelst vridning på nyssnämnda regleringsskruv. De båda bilderna sammanfalla
till en enda, om speglarna ligga exakt i samma plan. Samlar man ljuset från ljuskällan
medelst en cylindrisk lins till en fin, lysande brännlinje och inriktas linsen så, att denna
linje blir parallell med spegelplanens skärningslinje, erhåller man två ytterst fina, men
ändock starkt lysande parallella linjer som spegelbilder. Dessa båda spegelbilder kunna vid
interferensförsök med utomordentlig fördel ersätta ljuskällan och de båda
bländareöppningarna i Grimaldi-Youngs försök.
Mätning av ljusets våglängd. Använder man vitt ljus vid interferens- och
böjnings-försök, uppstår alltid ett mer eller mindre utpräglat färgspel, emedan det vita ljusets
olika enfärgade komponenter äga olika våglängd, varigenom gångskillnaderna få olika
inflytande på ljusstrålarnas samverkan.
Använder man däremot monokromatiskt ljus, bliva fenomenen mera distinkta, ingen
färgning uppstår, utan endast en ren växling av ljus och skugga, vilken dessutom blir
skönjbar i ett väsentligt större antal band än när vitt ljus användes. Det blir därigenom
möjligt att med större noggrannhet uppmäta läget av ljusmaxima och ljusminima, och
man kan efter dylik uppmätning beräkna våglängden hos det använda ljuset.
En av Fresnels första mätningar i avsikt att pröva överensstämmelsen mellan
försök och teorier anställdes i anslutning till Grimaldis böjningsförsök. De omväxlande
band av ljus och mörker, som uppträda invid skuggan av en fin nål, som belysts medelst
ljuset från en ytterst fin bländareöppning (se fig. 753), bero ävenledes på interferens,
och man kan av ljusbandens avstånd beräkna ljusets våglängd, ifall monokromatiskt
ljus användes. Fresnel erhöll någorlunda starkt monokromatiskt ljus genom att använda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
