Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wadström, Carl Bernhard - 3. Wadström, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wadström
130
Wadström
Carl Bernhard Wadström. Gravyr 1798.
dem och så småningom införa dem i
en kristen samhällsordning och lära
dem att på egen mark odla vad de nu
som slavar måste frambringa under
främmande luftstreck. Företagets
framgång komme att bero på varje
medlems duglighet och
ansvarskänsla.” För att utröna möjligheterna att
förverkliga denna plan företog W.
jämte två färdkamrater på regeringens
uppdrag och bekostnad en resa till
Västafrika 1787. Kolonien kom efter
W:s återkomst till Europa till stånd
som ett sv.-engelskt företag, styrt av
Sierra Leonesällskapet, stiftat 1791
med W. m. fl. svenskar i spetsen.
Koloniens huvudort, Freetown, byggdes
upp enligt stadsplan, uppgjord av W.,
som även ordnade skolväsendet där.
Koloniens mynt visade en mörk och
en vit hand förenade i ett handslag.
Företaget blev framgångsrikt enligt
det dubbla syftet: världsmarknadens
behov av nödvändiga varor och frihet
och förbättrad tillvaro för den färgade
rasen. W. var idealist men icke endast
detta, han var även en praktiskt
kunnig och vidsynt nationalekonom. Mitt
i dessa som det tycktes välgrundade
förhoppningar kom som ett hårt slag
koloniens skövling under
fransk-engelska kriget, då en fransk eskader,
förd dit av en slavhandlare, som ville
hämnas, 1794 satte eld på Freetown.
På hemväg från Afrika stannade W.
1791—95 i England. Efter vad han
bevittnat blev kampen mot
slavhandeln hans allt behärskande tanke. I
London hade debatten mellan dess
försvarare och motståndare just begynt,
såväl inom allm. opinionen som inom
parlamentet. W. blev
premiärministern William Pitt d. y., Wilberforce,
Fox m. fl. till stor hjälp, då han fick
redogöra för sina iakttagelser vid
slavjägarnas handelsplatser, bl. a.
inför underhuset. Då de flesta
välsitue-rade medborgare hade aktier i
Slavkompanierna, som gåvo hög vinst, blev
motståndet hårt och långvarigt. W.
tog intensivt och på mångsidigt sätt
del i kampen, han skrev broschyrer
och böcker, fullbordade de skisser han
gjort från negerbyar, som brändes
sedan innebyggarna fångats och släpats
bort, teckningar som sedan i träsnitt
och gravyr spriddes i tusental.
Varken W. eller Wilberforce fick dock
uppleva den dag, då lagen om
slaveriets upphävande i de brittiska
kolonierna 1833 genomfördes. Från 1795
vistades W. i Frankrike, där han
bildade La Réunion des Amis des Noirs
et des Colonies. Hans hem blev i Paris
— liksom i England — medelpunkten
i en stor krets framstående
meningsfränder, landsmän och främlingar
från skilda håll. W. ordnade där 1799
den första kongress, som hållits för
kolonialfrågor. Några veckor senare
avled han. Republiken, som kallat
honom till fransk medborgare, bekostade
hans begravning under stora
hedersbetygelser. Sv. akad:s högtidsdag
1861 var ägnad W:s minne, varvid
Bernhard von Beskow gav en vältalig,
av varm beundran buren skildring av
W: s liv och gärning; akad. hade även
låtit prägla sin medalj över W. —
Bland W:s skrifter märkas
”Observations on the Slave Trade and
Descrip-tion of some Part of the Coast of
Guinea” (1789), ”An Essay on
Colo-nization . . .” (1—2, 1794) och
”Pré-cis sur 1’établissement des colonies de
Sierra Leona et de Boulama” (1798)
samt brev från Afrika, tr. i ”Arkiv
för nyare resor” (5—6, 1811). — Gift
1779 med Ulrica Westerberg. — Litt.:
Ellen Hagen, ”En frihetstidens son.
C. B. W.” (1946). E. H.
3. Wadström, Carl Gustaf,
ämbetsman, skald, f. 18 jan. 1787 i
Norrköping, f 10 april 1841 i
Uppsala. Föräldrar: grosshandlaren och
rådmannen Pehr Gustaf W. och
Ulrika Magdalena Lindroth. Brorson till
W. 2. — W. blev student i Uppsala
1802, avlade 1807 hovrättsex. där och
utnämndes kort därefter till preses
vid kämnärsrätten i Örebro. Är 1827
erhöll han samma befattning i
Uppsala, med häradshövdings titel, vilken
han innehade till sin död. — W. blev
medl. av sällskapet W. W.
(Witter-hetens vänner) i Uppsala och skrev
under sign. Tandem dikter i tidn. och
tidskr. Han gav 1833 ut samlingen
”Några stunder vid Lyran”. Flera av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
