Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Wadström, Carl Gustaf - 4. Wadström, Bernhard - 5. Wadström, Allan - Wærn, se även Wärn - Wærn, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wadström
131
Wærn
hans dikter ha blivit tonsatta oeh
allmänt sjungna. W. verkade även som
översättare, bl. a. av Molières
”Misan-tropen” (1816). —• Gift 1830 med
Catharina Sophia Boström. Å. N.
4. Wadström, Carl Bernhard
Philonegros, präst, skriftställare,
samlare, f. 22 maj 1831 i Uppsala, t 9
april 1918 i Stockholm. Son till W. 3.
— Efter skolgång i Uppsala och
Örebro avlade W. studentex. i Uppsala
1848 och blev efter kansliex. e. o.
kanslist i Ecklesiastikdep. 1854 men
lämnade snart denna befattning för att
studera teologi i Uppsala, där han
avlade prästex. 1856 samt prästvigdes
1859 och avlade pastoralex. 1863. W.
tjänstgjorde som adjunkt i Klara,
Katarina och Jakobs förs:ar i
Stockholm samt var komminister i Klara
förs, frän 1881. W. kallades till
kyrkoherde i Västervik, Göteborg och
Norrköping samt erbjöds kunglig
utnämning i Bromma förs, men avstod. ■—
Uppvuxen i en kultiverad musikalisk
och intellektuell miljö — en av
faddrarna vid hans dop var Geijer — kom
W. tidigt i kontakt med den andliga
väckelse, som uppstått kring rådman
A. V. Henschen och där den unge
Waldemar Budin var den drivande
kraften. W. blev under sin tid som
kanslist i Stockholm C. O. Rosenius’
med-arb. i tidn. Pietistens redaktion och
var tillika en av Evangeliska
Fosterlandsstiftelsens (EFS:s) grundare.
Det slutgiltiga namnförslaget pä
stiftelsen stammar från W., som även blev
en av dess båda första sekr. På grund
av sin motvilja mot denna rörelse
vägrade ärkebiskop Reuterdahl länge att
prästviga W. År 1875 lämnade W.
EFS:s styrelse på grund av en
principiell meningsskilj aktighet men
återinträdde 1904 och tillhörde den till
sin död. Hans förhållande till
Waldenström var tidtals mycket spänt,
vartill även medverkade
överansträngning, som tvingade W. till
tjänstledighet 1867—81. —• W:s predikan
utmärkte sig för stor innerlighet, och
som själasörjare var han anlitad i
vida kretsar. Han stod i nära kontakt
med drottning Sophia och hai- delvis
präglat hennes religiositet i
anglikansk lågkyrklig riktning. Vid
tillkomsten av Sophiahemmet vai- han
drottningen behjälplig. W. hörde även
till den inre kretsen kring
prinsessan Eugénie. Han var med sin familj
hennes gäst under somrar på
Fridhem på Gotland och var under många
år hennes själasörjare och rådgivare
i hennes sociala verksamhet. W. blev
hedersordf. i K. F. U. K. vid dess
stiftande 1885. — W. redigerade olika
periodiska publikationer av religiös
karaktär ss. Budbäraren 1856—76,
Väktaren 1878—83, folkkalendern
Frideborg 1867—1917, Irene,
Illustrerat album 1874—75, Hemåt 1877
—80 samt 1869—77 och 1886—91,
månadstidskr. Förr och Nu, vari
bl. a. medverkade Hans Hildebrand,
Pontus Wikner, Viktor Rydberg,
To-pelius, Björnson, Artur Hazelius,
Snoilsky, G. von Rosen, Carl Larsson
Bernhard Wadström.
och Zorn. Med flera av tidskr:s
litterära och konstnärliga medarb. stod
W. även i nära personlig kontakt. Han
utgav dessutom sångsamlingarna
”Andliga Sånger” (1859),
”Pilgrims-harpan” (1861) och ”Hemlandstoner”
(1—2, 1863), vidare de för studiet av
det senare 1800-talets andliga
rörelser viktiga memoarerna ”Ur minnet
och dagboken” (1—3, 1898—1902)
och ”Några blad ur Evangeliska
fosterlandsstiftelsens historia” (1909)
samt ett stort antal skrifter av
upp-byggelsekaraktär och i
personhistoriska ämnen. Hela hans livs patos var
kristendom och bildning. — W. hyste
stort intresse för såväl konst som
personhistoria och sammanbragte den
troligen största porträttsamlingen
(gravyrer, pennteckningar m. m.) i
Sverige. Den omfattade över 150 000
blad. W. önskade, att staten skulle
förvärva den, men trots stora
ansträngningar från olika håll kunde
inga medel beviljas därtill. Den
sv.-finska delen, omfattande 36 000 blad,
förvärvades 1893 genom Antellska
fonden i Finland och förvaras nu i
Finlands statsarkiv. Återstoden av
samlingarna inköptes efter W:s död
för donerade medel av Norrköpings
stadsbibl. Samma institution
förvärvade även W:s stora samling
reproduktioner, gravyrer och snitt av
konstverk med bibliska motiv, vilken W.
systematiserat till den kyrkliga
utställningen i Uppsala 1918 under
namnet Biblia Polyglotta et illustrata.
Den omfattar närmare 20 000 bilder.
— Gift 1) 1863 med Helga Westdahl,
t 1879; 2) 1883 med Thekla Dorothea
Krook. — Litt.: E. Hallberg,
”Stock-holmspräster” (1925); Ellen Hagen,
”B. W.
Präst-skriftställare-människo-vän. En livsbild från de andliga
rörelserna under ett gånget sekel” (1936);
densamma, ”Trones sköld och andens
svärd” (i ”Min far”, 1948). I. G.
5. Wadström, Allan, apotekare,
f. 26 mars 1900 i Stockholm.
Föräldrar: köpmannen Jean Schalin W. och
Nanna Charlotta Westlund. Sonsons
sonsons son till W. 1. — W. avlade
studentex. i Stockholm 1919 och
far-macie kand.-ex. 1922, tjänstgjorde vid
apotek i Stockholm, Falun och Växjö
1922—25 och avlade apotekarex. 1927.
Han knöts sistn. år som fabrikschef
till ab. Astra i Södertälje och var
1941—47 chef för Astras dotterbolag
IEMA i Buenos Aires, Argentina. År
1947 utnämndes han till generaldir.
i argentinska hälsovårdsministeriet
med uppgift att organisera och
handha landets läkemedelsförsörjning;
denna post innehade han till 1950.
Vid återkomsten sistn. år tillkallades
W. som expert till 1946 års
läkeme-delsutredning och har därefter
tjänstgjort huvudsakligen vid apotek i
Stockholm. Han har under denna tid
gjort vissa utredningar, som bl. a.
resulterat i publikationer i fackpressen
rörande ekonomiska problem inom
apoteksrörelsen och tekniska
problem rörande apoteksinredningar. W.
är sedan 1954 chef för ab. Astras
dotterföretag i Spanien. — Gift 1) 1927
—42 med Margareta Johansson; 2)
1943 med Gertrud Kalwil från Wien.
S. L.
Wærn, se även Wärn.
Wærn, släkt, härstammande från
Ebeltoft på Jylland, där äldste kände
stamfadern Rasmus W. 1596 var
bosatt. Hans söner Rasmus och Sören
Rasmusson W. flyttade till Aarhus
och blevo borgare där 1617 resp. 1624.
En sonson till Rasmus W. var
Morten W. (f 1711), vars söner Peder
Mortensen W. (f. omkr. 1690, f 1734)
och Mads Mortensen W. (f. 1681,
t 1717) flyttade till Norge och
blevo köpmän i Halden. Peder
Mortensen W. hade sönerna bruksägaren
Mathias W. (f. 1725, f 1788) och
generalkrigskommissarien Morten W.
(f. 1728, t 1796), vilka båda voro
starkt intresserade av
glastillverkningen i Norge. Mathias W., som en
tid var delägare i Moss järnverk och
kanongjuteri, flyttade 1767 till
Sverige och blev brukspatron på
Billings-fors i Dalsland. Från en äldre son till
honom, brukspatronen på Adolfsfors
i Värmland Leonard Magnus W. (f.
1770, t 1854), härstammar släktens
äldre huvudgren. Hans äldste son,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
