Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Sager-Nelson, Olof - Sahlberg, se även Salberg - Sahlberg, Sven - Sahlbom, Naima - Sahlefelt, Erik Carl - Sahlén, se även Salén - Sahlén, Artur - Sahlgren, Ernst, läkare, nerv- och invärtesspecialist, se s. 467 - Sahlgren, Jöran, ortnamnsforskare, se s. 466
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sahlberg
465
Sahlgren
1890-talet. Dess styrka ligger i den
litterära suggestionen och intensiteten
i känslouttrycket. För de på formella
värden mera inriktade
konstnärsgenerationerna efter 1900 har S.
därför kommit att stå vid sidan av
intresset. Under en bohemisk och
nonchalant livsattityd, som bl. a. frestade
lians mecenat P. Furstenbergs
tålamod hårt, dolde han oro och svårmod;
dödsaningar färgade under de
hektiska sista ären hans konst. ■—- Ogift. —
Litt.: A. Gauffin, "O. S.-N." (1945).
B. S.
Sahlberg, se även Salberg.
Sahlberg, Sven David, målare, f.
19 dec. 1909 i Sundbyberg. Föräldrar:
k. kammarmusikern David Emanuel
S. och Ester Magdalena Kålländer. —
Efter folkskola i Stockholm studerade
S. vid Tekn. skolan 1926—27, O.
Wilhelmsons målarskola 1928 och
Konst-akad. 1928—34. Han liar utställt
separat bl. a. i Stockholm 1941, 1945
och 1947 samt företagit resor till
Frankrike, Italien, Belgien, Holland
1937—38 och som Ester
Lindahlstipendiat till Venedig och Florens 1940.
— S. målar interiörer, stilleben,
landskap och någon gång porträtt. Han
arbetar med blonda, lätta toucher och
uppnår med sin franskt artistiska
känsla en omedelbar friskhet och
koloristisk delikatess. Hans tidiga verk
äro nästan alltid små till formatet ocli
ha en spontan, improviserad
karaktär. Under 1940-talet har han även
framgångsrikt arbetat med större
dukar och eftersträvat en stramare, mer
genomarbetad form. En målning,
"Målare vid staffli" (1939), finns på Kat.
mus. — Gift 1938 med Rut Margareta
Andersson. B. S.
Sahlbom, Naima. kemist, f. 15
maj 1871 i Stockholm. Föräldrar:
baningenjören Gustaf Valfrid S. ocli
Charlotte Hallin. — S. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1893 samt
studerade vid Stockholms högskola och
Uppsala univ., där hon 1896 blev fil.
kand. År 1910 blev lion Dr. phil. i
Neu-chåtel, Schweiz. Efter att ha
tjänstgjort vid de geologiska
institutionerna i Helsingfors, Heidelberg och Basel
samt senare vid Biksmus:s
mineralogiska avd. grundade hon i Stockholm
1914 ett privatlaboratorium för
kemiska bergarts-, mineral- och
vatten-analyser. Hennes verksamhet som
analytiker har haft en vittomfattande
betydelse för den petrografiska och
mineralogiska forskningens
utveckling i Sverige, och få äro de större
vetenskapliga arbeten inom dessa
gebit från de senaste decennierna, där
lion ej bidragit med det kemiska
analysarbetet. Hon har bl. a. utgivit "Om
radioaktiviteten hos svenska
källvatten" (1915). — Åren 1919—44 till-
.30 Svenska män och kvinnor VI
Naima Sahlbom,
hörde S. styr. för sv. sektionen av
Internat. kvinnoförb. för fred och
frihet (1935 ordf.), där hon utfört ett
nitiskt och betydelsefullt arbete. Hon
erhöll Illis quorum 1946. ■—■ Ogift.
E. Y.
Sahlefelt, Erik Carl,
arméofficer, uppviglare, f. 24 febr. 1712 i
Horns skn, Skarab. län, † 8 nov. 1756
i Stockholm. Föräldrar:
ryttmästaren Henrik S. och Melchina
Gyllen-grip. — S. antogs 1733 som volontär
vid Västgöta kavallerireg., blev följ.
år korpral, 1739 kvartermästare och
1741 kornett samt erhöll 1744
löjtnants avsked. — S., som var starkt
kritisk mot den rådande
liattregi-men och sympatiserade med
strävandena att stärka kungamakten,
deltog ivrigt i hovpartiets agitation
inför riksdagen 1755—56. Under
sommaren 1755 deltog han i allmogens
sammankomster i Västergötland ocli
sökte därvid leda
riksdagsmanna-valen i en för hovet gynnsam
riktning. Då det även kom till
myndigheternas kännedom, att S. fällt
yttranden, som tydde på sympatier för
den av ständerna ogillade
princi-palatsläran, började marken snart
bränna honom under fötterna. Av
fruktan för ständernas stora
kommission, som tillsattes hösten 1755
närmast med anledning av de då
inträffade tumultartade uppträdena i
bondeståndet, lämnade S. i febr. 1756
landet och flydde i likhet med andra
medl. av hovpartiet till Norge. Han
etablerade även samarbete med den
då i London bosatte Christoffer
Springer. I samband med
revolutionsförsöket i Stockholm s. å. begav sig S.
in i Dalarna, där han och andra
agitatorer bl. a. genom att sprida
upproriska skrifter sökte förmå
allmogen att sätta sig i marsch mot
Stockholm. Företaget var emellertid illa
planlagt och, sedan revolutionsförsö-
ket i Stockholm på sommaren
misslyckats, även helt och hållet
utsiktslöst. S. blev i juli gripen och förd till
Stockholm, där lian ställdes inför
ständernas stora kommission. Han
dömdes till döden och blev
halshuggen. — Gift 1746 med Anna
Margareta Victorin. H. E—a.
Sahlén, se även Salén.
Sahlén, Artur Oliver Julianus,
grafiker, f. 16 febr. 1882 i Södra
Säms skn, Älvsb. län, † 12 mars 1945
i Stockholm. Föräldrar:
folkskolläraren och organisten Wilhelm Edvard
S. och Johanna Maria Josefsson. —
S. studerade vid Carin Wästbergs
målarskola 1903, vid Konstnärsförb:s
skola 1904—06, vid Académie
Cola-rossi i Paris (för Christian Krohg)
1907 och för Karl Nordström i
Stockholm 1908. Från sistn. år var han en
av våra ivrigaste förkämpar för det
då nyintroducerade originalträsnit-
Artur Sahlén.
tet. Tills, med Harriet Sundström
och Carl O. Petersen grundade han
Fören. Originalträsnitt 1912. S:s egna
blad, mest stadsbilder och porträtt,
utmärkas av dekorativ stilisering ocli
diskret färgverkan. På bokkonstens
område gjorde ban en vacker insats
genom det 1915 startade
Handpress-tryckeriet i Båsunda, som utgav en
rad bibliofilverk, bl. a. de av S. själv
illustrerade "C. M. Bellmans wisa
om Gubben Noack" (1921) och
"Mell-bom i krig skulle draga" (1929). S.
utförde också porträtt i olja. Han utgav
"Om träsnitt och träsnidare" (1914)
samt medarbetade i Nordisk
familjebok, Ord och Bild, Hantverkets bok
ocli Konstvärlden m. fi.
publikationer. — Gift 1931 med Tyra Dahlman.
R. S.
Sahlgren, Ernst, läkare,
nerv-och invärtesspecialist, se s. 467.
Sahlgren, Jöran,
ortnamnsforskare, se s. 466.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
