- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
466

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sahlgren, släkt - Sahlgren, Niclas - 1. Sahlgren, Jöran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sahlberg

466

Sahlgren

Sahlgren, släkt, vars äldste kände
stamfar var rådmannen i Uddevalla
Pehr Nilsson, som levde i mitten av
1600-talet. Denne hade sönerna
kyrkoherden i Myekleby, Göteborgs stift,
Pehr Pehrsson S. (f. 1657, † 1714),
borgmästaren i Uddevalla Franz
Pehrsson S. (f. 1663, † 1702) oeli
rådmannen i Göteborg Nils Pehrsson S.
(† 1703). Söner till den sistnämnde
voro borgmästaren i Göteborg
kommerserådet Jacob S. († 1736), som
var en av Göteborgs rikaste och mest
ansedda köpmän, och direktören och
donatorn Niclas S. (se nedan). En
sonson till Jacob S., ryttmästaren vid
Smålands kavalleri Jacob S. (f. 1753,
t 1814), blev far till sekr. i
Kabinettet för utrikes brevväxlingen Olof S.
(f. 1793, † 1863), med vilken släkten
utdog. — Litt.: K. J. Gezelius,
"Släkten S. från Göteborg" (1941).

Sahlgren, Nicolaus (Niclas),
affärsman, donator, f. 18 mars 1701 i
Göteborg, † 10 mars 1776 därstädes.
Föräldrar: rådmannen Nils Pehrsson
8. och Sara Herwegh. — Tidigt
faderlös erhöll S. genom sin mor en
omsorgsfull uppfostran. Han begav sig
sextonårig till Holland för att lära
köpmansyrket och tillbragte sex år på
kontor i Amsterdam. Under de följ.
sex åren vistades han för studier i
England, Frankrike ocli Tyskland. År
1729 erhöll han tills, med brodern
Jacob privilegium på ett sockerbruk
i Gamlestaden, Göteborg, som blev
stadens första sockerraffinaderi och
dess största industriföretag. S. å.
bildade ban tills, med Jonas
Alströmer ett västindiskt kompani för
handel på Sydamerika, vilket dock
snart nedlades. Han inträdde sedan
1733 som dir. i det 1731 bildade
Ostindiska kompaniet, på vilken post
han kvarstod till 176S. Hur stor del
av arbetsbördan och vinsten i
kompaniet, som fallit på S:s lott, är ej
närmare känt, då dess affärer
omsorgsfullt voro skyddade från insyn och
dess handlingar senare delvis
förstördes. Troligt är dock, att ban
om-liänderhaft själva administrationen,
d. v. s. fartygens utrustning,
leveranser, varornas försäljning m. m.
Han synes även ha drivit omfattande
järnexport och var själv bruksägare.
Att S:s verksamhet var framgångsrik
omvittnar bouppteckningen, som
uppvisade den för tiden enorma
förmögenheten av 4 200 000 dlr smt. Större
delen tillföll hans döttrar, vilka båda
voro gifta med söner till Jonas
Alströmer. Under sina sista år gjorde
S. betydande donationer, såväl till
Göteborgs stad som till institutioner.
Sålunda erhöll bl. a. Vet. akad. 1773
50 000 dlr smt för belöning åt goda
svar i jordbruksfrågor, enär lanthus-

Niclas Sahlgren. Målning (detalj) av L. Pasch
d. ä. 1747.

hållning var ett av S:s största
intressen. Sin egendom östad utanför
Alingsås donerade ban jämte en
penningsumma till inrättande av ett
barnhus kombinerat med
jordbruksundervisning. Slutligen
testamenterades 150 000 dlr smt till "en nyttig
inrättning i Göteborg"; arvingarna
beslöto 1779 att för dessa medel
uppföra ett sjukhus, det 1782 invigda
Sahlgrenska sjukhuset (till en början
omfattande endast tjugufyra
vårdplatser). S. blev led. av Vet. akad. 1773.
— Trots sin framskjutna sociala
ställning och det goda anseende han
åtnjöt tog S. obetydlig del i kommunala
angelägenheter. Ett erbjudande av
kommerseråds titel avböjde han.
Betecknande för hans väsen var hans
valspråk: "Idogt och försigtigt". ■—
Gift 1) 1745 med Anna Margareta
Wittmack, † 1746; 2) 1747 med
Katarina Kristina Grubb. — Litt,: H.
Fröding, "Biografiska studier från skilda
tider" (1905). Abg.

1. Sahlgren, Gustav Fredrik
Jö-r a n, ortnamnsforskare, f. S april 1S84
i Aspö skn, Södermani. län.
Föräldrar: prosten Gustaf Johan Albert S.
och Jenny Charlotta Göransson. ■—
Efter mogenhetsex. i Örebro 1902
studerade S. i Uppsala, där han blev fil.
kand. 1906, fil. lic. 1910 och fil. dr
1912. Han var docent i sv. språket i
Uppsala 1912—16 och i Lund 1916—
29. Sistn. år utnämndes lian till prof.
i nordiska språk i Lund. År 1930
erhöll han en personlig professur i
nordisk ortnamnsforskning i Uppsala.
S. blev 1910 ortnamnskommissionens
sekr. för Örebro län och 1919 led. av
kommissionen. Åren 1913—20
tillhörde lian red. av Sv. akad:s ordbok. På
hans initiativ bildades 1920 Vet. soc.
i Lund, 1925 Sydsv.
ortnamnssällskapet ocli 1932 Gustav Adolfs akad. för
folklivsforskning, vars sekr. och dri-

vande kraft S. är sedan starten. Sedan
1948 är han ordf. i styr. för
Landsmåls- och folkminnesarkivet i
Uppsala. -— Ortnamnsforskningen liar i
S. sin främste företrädare i Sverige.
Den har under lians ledning
utvecklats kraftigt och erkänts som en i
det närmaste självständig vetenskap.
Han har nyorganiserat dess arbete;
bl. a. uppgjorde lian 1918 en ny plan
för ortnamnskommissionens
publikationer och är sedan 1928 föreståndare
för Sv. ortnamnsarkivet och därmed
ledare för undersökningen av de sv.
ortnamnen. År 1948 utkom del 1 av
"Ortnamnen i Hallands län". Som
ortnamnstolkare utmärker sig S. genom
intuition och uppslagsrikedom,
realism och lärdom. Hans undersökningar
ha ofta betydelse även för andra
vetenskaper, t. ex. religionshistorien. — S.
disputerade på avh. "Skagershults
sockens naturnamn" (1, 1912; 2, 1935).

Jöran Sahlgren. Målning av D. Wallin.

De flesta av hans
ortnamnsundersök-ningar ha publicerats i den av honom
1913 grundade tidskr. Namn och bygd;
bland dem märkas "Blåkulla och
blåkullafärderna" (1915), "Västgötska
ortnamn av typen Kölingared" (1918)
och "Forna tiders jakt och djurfångst
belysta av ortnamnen" (1920). Han
har även publicerat
"Hälsingborgstraktens ortnamn" (1925, i
"Hälsingborgs historia", utg. av L. M. Bååth)
och den populära sammanfattningen
"Vad våra ortnamn berätta" (1932).
Som tillkallad sakkunnig inom
Justi-tiedep. utarbetade S. 1939 "Svensk
namnbok"; till grund för
släktnamnsförslagen i denna ligga ortnamn, och
S. har med detta verk fått stort,
inflytande på det sv. namnskicket.
Bland arbeten av S., som falla inom
andra grenar av språkvetenskapen,
märkes ett verk inom
fornvästnor-disk filologi, "Eddica et scaldica"
(1—2, 1927—2S); vidare liar han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free