Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Sager, Ida - 4. Sager-Nelson, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sager-Nelson 464 Sager-Nelson
Olof Sager-Nelson.
Självporträtt 1895 (Gripsholm).
äldrar: kanslirådet friherre Alfred
Henrik Edvard Fock (bd 2 s. 542) och
Axelina Maria Magdalena Fries. —
S. gifte sig 1890 med förste
hovstall-mästaren John Edvard Magnus Säger,
som innehade den stora
bruksegendomen Byfors i Nykyrka skn, Skarab. län.
Hon hade livliga botaniska intressen,
ärvda från morfadern prof. B. F. Fries,
och på godset med dess stora engelska
park och trädgård kunde dessa
intressen kombineras med liortikulturella.
Så tillkom hennes fina bok "Från
gamla trädgårdsland" (1910; nv uppl.
1924 med biografi över förf. av Ellen
Nordenstreng), där hon beskriver de
gamla trädgårdsväxterna ur
kulturhistoriska och folkmedicinska
synpunkter. Postumt utgåvos en biografi,
"Bengt Fredric Fries", och en
skönlitterär samling "Skizzer", båda 1916.
T. M.
4. Sager-Nelson, Johan Olof
Gudmund, målare, f. 13 sept. 1868 i
Nolby säteri (i dåv. Bv skn), Säffle,
† 11 april 1896 i oasen Biskra, Sahara,
Algeriet. Föräldrar: godsägaren
Anders Malcolm Nelson och Emma
Mathilda Säger. Svsslings son till S. 2.
■—- Efter fyra klasser i läroverk i
Åmål och några korta
kontorsanställningar kom S. 18S5 till Göteborg för
att genomgå Chalmers tekn. inst., där
målaren Johan Ericson var hans
teckningslärare; studierna avbrötos
emellertid 1887. S. var 1889—90 elev vid
Valands målarskola i Göteborg för
Bruno Liljefors och 1893 för Carl
Larsson och bodde 1S91—92 en tid i
Stockholm. År 1893 reste han med
penninghjälp av Pontus Furstenberg
till Paris, varifrån han de följ. åren
sände liem arbeten till
Konstnärs-förtas utställningar. Somrarna 1894
ocli 1895 bodde lian i Brügge och andra
belgiska orter. För att söka bot för en
framskriden lungtuberkulos for han i
nov. 1895 över Korsika till Afrika.
där ban efter några månader
avled. Minnesutställningar ha hållits i
Stockholm och Göteborg 1915 och i
Stockholm 1944. S. signerade till en
början sina tavlor Olof Nelson-, från
1893 användes omväxlande därmed
sign. Sager-Nelson. — S:s måleri
före frankrikeresan höjer sig endast
stundvis över det begåvade
amatör-stadiet. Arbeten som "Läxan" (1889)
eller "I Trädgårdsföreningens
växthus" (1890) representera en tämligen
valhänt 1880-talsnaturalism.
1890-talets stämningskonst möter oss hos
S. först i landskap av diffus form och
klanglös kolorit ("Från
Ladugårdsgärde", 1891, Nat. mus.;
"Höstskymning", 1892). Märkliga tidiga sv. prov
på decenniets internationella
syntetiserande strävanden äro emellertid ett
landskap. "Höst vid Vänern" (1891),
och en "Kvinnlig akt" (1892). Stilen i
dessa målningar är troligen
inspirerad av reproduktioner efter
Pont-Avenskolans verk, främst Gauguins,
vilka Ivan Aguéli från Paris skickade
till en konstnärskrets i Stockholm.
Den stilistiska vacklan och
osäkerhet om medlen, som S. visar i sina
tidiga verk, skulle han först
övervinna genom kontakten med
internationella strömningar i Paris. Under
1894 och i någon mån 1S95
skapades flertalet av de verk, som gett S.
hans position i sv. konsthistoria. Han
kom i Paris att sluta sig till kretsar,
som teoretiskt inspirerades av skalden
Sår Péladans estetiskt-religiösa
symbolism. Hans konst fick en starkt
litterär och känslobetonad färgning. En
smärtfvlld förgängelsestämning,
för-drömdhet och världsfrånvändhet
understrykes med alla formella medel:
en mörk, dyster färg med giftiga gröna
och blå toner, ett ljusdunkel, som
slätar ut detaljer och koncentrerar
uttrycket i förtätande och suggererande
syfte, och en maniererad böljande
teckning ("Fiolspelaren", 1S94, Göteborgs
konstmus.; "Fosterbröderna", s. å.,
Nat. mus.). S:s porträtt bli icke
objektiva karaktärstolkningar utan
överdimensionera vissa drag i
symboliserande syfte; som ex. kunna nämnas
"En ung poet" (1894. Göteborgs
konstmus.), "En anarkist" (I. Aguéli; s. å„
Värmlands mus., Karlstad) och
"Madame Huot" (s. å., Thielska galleriet).
En motivvärld, som stod i
utomordentlig samklang med hans strävanden,
gav honom svmbolisternas förlovade
stad, det medeltida Brügge, som lian
suggestivt tolkat ("Från Brügges
vallar" och "Gata i Brügge", båda 1894,
Göteborgs konstmus.; "Brügge", s. å.,
Thielska galleriet). — S:s konst är
det främsta och mest karakteristiska
sv. uttrycket för den internationella
symbolismen och mysticismen under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
